Start > Lärdomar och resultat > Tips och råd om att fram en vattentjänstplan

Tips och råd om att fram en vattentjänstplan

Den 1 januari 2024 ska alla kommuner ha en vattentjänstplan. Tiden har varit knapp från det att lagen om allmänna vattentjänster kompletterades med detta krav och intresset var stort när LIFE IP Rich Waters och Länsstyrelsen i Stockholms län bjöd in till webbinarium om hur man kan tänka när man tar fram en vattentjänstplan.

I korthet ska en vattentjänstplan innehålla en långsiktig planering av hur behovet av allmänna vattentjänster ska tillgodoses. Allmänna vattentjänster inkluderar dricksvatten, spillvatten och dagvatten. Dessutom ska en bedömning göras av vilka åtgärder som krävs för att den allmänna VA-anläggningen ska fungera även vid en ökad belastning på grund av skyfall. Detta kan ses som en komplettering av den kommunåtgärd som sedan 2016 har funnits i Åtgärdsprogram för vatten från Vattenmyndigheten. Det finns ännu ingen vägledning för vattentjänstplan från någon myndighet; det är bara branschorganisationen Svenskt vatten som har tagit fram en sådan. Därmed kan det vara svårt för en kommun att orientera sig i vad planen ska innehålla.

På webbinariet som LIFE IP Rich Waters och Länsstyrelsen i Stockholms län bjöd in till 14 juni, fick deltagarna ta del av hur två kommuner, Sollentuna och Trosa, har lagt upp arbetet med att ta fram sina vattentjänstplaner. Båda planerna förväntas antas under hösten 2023 och är därmed bland de första kommunerna att göra detta.

Sollentuna kommuns vattentjänstplan

Sollentuna, med sina 76 000 invånare i Stockholms län, har redan flera styrdokument kring vatten; en förvaltningsövergripande vattenplan (inklusive en VA-plan) och en riskhanteringsplan för skyfall. Därmed fanns det mesta som behövdes för en vattentjänstplan och vissa delar hänvisas därför till andra styrdokument.

skyfall kan påverka VA-anläggningen. Det hela resulterade preliminärt i en ny åtgärd att arbeta vidare med skydd av pump- och tryckstegringsstationer mot konsekvenser av översvämning. Med tanke på att endast en ny åtgärd togs fram och att planen inte pekar ut specifika platser eller tekniska lösningar så landade Sollentuna i att det inte krävdes någon miljökonsekvensbeskrivning av planen.

– VA-utbyggnad i form av utökade verksamhetsområden är inte någon stor fråga för Sollentuna eftersom den mesta bebyggelsen redan ligger inom verksamhetsområde för vattentjänsterna. De obebyggda delarna av kommunen består till stor del av naturreservat som inte kommer att exploateras, säger Towe Holmborn, vattensamordnare på Sollentuna kommun. En miljökonsekvensbeskrivning kan rimligtvis vara nödvändig i kommuner med till exempel många enskilda avlopp eftersom de ställningstaganden man då gör i vattentjänstplanen får betydande miljökonsekvenser, resonerar Towe Holmborn, vattensamordnare Sollentuna kommun.

Trosa kommuns vattentjänstplan

En miljökonsekvensbeskrivning gjordes däremot i Trosa, som har nästan 15 000 invånare i Södermanlands län. De har till skillnad från Sollentuna en del landsbygdsområden med mycket nybyggnation. Trosa hade enbart en VA-policy sedan tidigare och startade 2021 ett arbete med att ta fram en VA-plan som under arbetets gång fick kompletteras till vattentjänstplan när lagen reviderades. Grundläggande analyser av förutsättningar gjordes i en VA-översikt som sedan låg till grund för en VA-policy med strategiska vägval. En del i vattentjänstplanen är VA-utbyggnadsplanen där alla områden i kommunen som har behov av samlad VA-hantering bedömdes.

– Vi gjorde en prioritering mellan områdena för att bestämma i vilken ordning de ska anslutas till den allmänna VA-anläggningen och där utgjorde miljökvalitetsnormerna för vatten en av bedömningsgrunderna, säger Eva Ånmark, projektledare på Trosa kommun.

En andra del i Trosas vattentjänstplan är en handlingsplan för allmänt VA där det ingår frågor om vattenskydd, dagvattenhantering, förnyelse av ledningsnät, uppströmsarbete för att minska miljögifter, reservvatten med mera. Den tredje delen handlar om ekonomiska, sociala och miljömässiga konsekvenser där Trosa kommun ser att de genom planen kommer att vara bättre rustade för att tillhandahålla VA-tjänsterna, men också minska miljöpåverkan. De har fått en bättre bild av vilka investeringsbehov detta innebär och hur det påverkar VA-taxan.

”Helheten i vattenplaneringen är viktig”

På webbinariet fick Sollentuna frågan om Länsstyrelsen hade några synpunkter på att miljökvalitetsnormerna för vatten inte var med i deras vattentjänstplan. Sollentuna hade inte hunnit läsa Länsstyrelsens yttrande än, men argumenterar för att vattenkvalitetsfrågan passar bättre i deras vattenplan som tar ett helhetsgrepp om miljökvalitetsnormerna.

– Arbetet med miljökvalitetsnormer är mycket bredare än frågan om hur man säkrar vattentjänsterna på ett sätt som möjliggör att miljökvalitetsnormerna nås, menar Towe Holmborn.

Sollentuna ansåg även att det är helheten i vattenplaneringen som är viktig – att alla frågor tas om hand och inte står i konflikt med varandra. Hur man sedan sorterar frågorna i respektive kommuns styrdokument beror på respektive kommuns förutsättningar vad gäller historik och tekniska, geografiska och organisatoriska förutsättningar. Trosa fick liknande medskick från sina upphandlade konsulter att miljökvalitetsnormerna tydligare kommer in i VA-planen.

Sollentuna svarade också att de kommer att ha kvar alla andra styrdokument på vattenområdet efter att vattentjänstplanen antagits, men att de troligen kommer göra vissa justeringar av innehållet nästa gång som vattenplanen revideras. Detta för att undvika upprepningar och för att renodla dokumenten utifrån respektive dokuments kärnfråga.

Vilka aktörer bör involveras i samråd?

När det kom till samråd undrade en deltagare vilka aktörer som involverades. Förutom berörda inom kommunkoncernen och kommunalförbund för dricks- och spillvatten vände sig Sollentuna till Länsstyrelsen och Räddningstjänsten och allmänheten via webbplats och annons i tidning. Trosa valde ett betydligt bredare samråd med berörda fastighetsägare i utbyggnadsområden, byggherrar och exploatörer, Statens Fastighetsverk, Länsstyrelsen, Trafikverket, Räddningstjänsten, vattenvårdsförbund, Naturvårdsverket, Havs- och vattenmyndigheten, grannkommuner, avloppsbolaget SYVAB samt lokala politiska partier.

”Det här är vi mest nöjda med…”

Avslutningsvis fick båda kommunerna frågan om vad de var mest nöjda med från arbetet med sina vattentjänstplaner.

– I Trosa var vi nöjda med att ha fått ihop allt med tanke på att arbetet med VA-plan fick ändra fokus under arbetets gång när lagen om allmänna vattentjänster reviderades i juni 2022, säger Eva Ånmark.

– Sollentuna var nöjda med att ha hittat en fungerande avgränsning mellan våra vattendokument och att vattentjänstplanen kunde hållas relativt kort, svarar Towe Holmborn.