Initiera och planera åtgärder i Hågaåns avrinningsområde

Läs rapporten Initiera och planera åtgärder i Hågaåns avrinningsområde som pdf

Bilaga 1. Växtnäringsläckage från två hästanläggningar i västra Uppsala

1. Sammanfattning

Hågaåns avrinningsområde består i första hand av jordbruk, skogsbruk och till viss del tätortsområden. Området har betydande övergödningsproblem i sjöar och vattendrag. Uppsala kommun har som partner i projektet LIFE IP Rich Waters etablerat ett vattenråd tillsammans med markägare och hästgårdar. Genom att ta fram ett lokalt åtgärdsprogram har de också genomfört flera typer av vattenvårdande åtgärder, som gårdsvisa vattenplaner, våtmarker och fosfordammar. Åtgärderna är finansierade genom lokala bidrag samt medfinansiering via Uppsala kommun och enskilda fastighetsägare. Kommunen har också medverkat i ett kommunikationsprojekt om hästrelaterade övergödningseffekter vilket involverade grannkommuner och hästgårdar.

Åtgärder kommer även fortsättningsvis att initieras och genomföras inom Hågaåns vattenråd i samverkan med lokala aktörer och på kommunens egen mark.

Kommunen kommer att fortsätta att bistå privata initiativ, som att stötta i att prioritera lämpliga åtgärder, söka extern finansiering, ha kontakt med projektörer och entreprenörer, se över erforderliga tillstånd/anmälningar. Det kan också bli aktuellt med ytterligare gårdsvisa vattenplaner.

2. Bakgrund

Delprojektets namn: C7:3 Initiating and planning för measures in Hågaån

Startdatum: januari 2017

Slutdatum: juni 2024

Parter: Uppsala kommun

Delprojektet syftar till att initiera och genomföra åtgärder med målet att bidra till att uppnå god ekologisk status i Hågaåns avrinningsområde. Aktiviteter som genomförts i detta syfte är framtagande av åtgärdsunderlag, dialog med markägare och hästgårdar, bildande av vattenråd samt genomförande av åtgärder.

Förväntade resultat:

• Framtagande av lokalt åtgärdsunderlag för Hågaåns avrinningsområde som underlag för prioritering av möjliga åtgärder. Underlaget baseras på verktyg framtagna inom delprojektet Beslutsstödsverktyg för att minska övergödningen inom LIFE IP Rich Waters, med stöd i lärandet, tolkningen och implementeringen av experter på Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU.
• Påskynda genomförandet av effektiva småskaliga åtgärder på jordbruksmark inom avrinningsområdet och på så sätt bidra till att god ekologisk status uppnås i Hågaån genom minskade utsläpp av näringsämnen till Hågaån. Detta ska ske genom informationsmöten där problemen och de lösningar som föreslås i handlingsplanen presenteras och diskuteras.
• Initiera ett vattenråd för att nå ut till fler markägare, lantbrukare och intressenter i området och skapa en plattform för information, inspiration och stöd till de som vill samarbeta för att förbättra vattenkvaliteten i ån. Stöd kommer även att ges i planerings- och ansökningsprocessen för de föreslagna åtgärderna.
• Genomföra flera småskaliga åtgärder för att förbättra vattenkvaliteten på mark som ägs av kommunen, men även på privat mark. Genom att visa upp åtgärderna hoppas vi stimulera ett engagemang. Åtgärderna kommer, tillsammans med Gottsunda dagvattenpark, att fungera som visningsmodeller för att uppmuntra andra markägare att följa efter. Ansökningshandlingar för tillstånd och extern finansiering för åtgärder fungerar som mallar för andra åtgärder på privat mark. Kommunen kommer att bistå vid ansökan om externa medel och vid tillståndsprocessen för åtgärder på privat mark.

3. Resultat

Ett lokalt åtgärdsunderlag för Hågaåns avrinningsområde har tagits fram, som underlag för prioritering av möjliga åtgärder.

Uppsala kommun har bjudit in till möte med markägare och stall, bland annat för att presentera förslag på åtgärder och möjligheter till extern finansiering och att erbjuda administrativt stöd. Dialogerna har lett till att flera åtgärder har kunnat initieras och delvis genomföras.

Hågaåns vattenråd har bildats för att skapa en ökad kontaktyta mellan aktörer inom avrinningsområdet. Syftet är också att kunna arbeta med informationsspridning och initiering av och stöd vid åtgärder.

Uppsala kommun och Hågaåns vattenråd bistår privata markägare och andra verksamhetsutövare för att åtgärder ska kunna initieras och genomföras. Många åtgärder är genomförda inom ramen för LIFE IP Rich Waters och flera är inplanerade.

Åtgärder:

• Kommunal mark och privat mark: fosfordamm, fördröjningsytor i huvuddike på anläggningen, dränering, kalkfilterdiken och provtagning på Lurbo Ridklubb, i samverkan med ridklubben.
• Privat mark: våtmarken Läby träsk har anlagts i samverkan med markägare och delägare i dikningsföretag.
• Privat mark: en förstudie om våtmark/sjörestaurering i en del av Ekebysjön har genomförts i samverkan med markägare/arrendator. Åtgärd är initierad.
• Kommunal mark: förberedelsearbete har gjorts för våtmarksåtgärder i Hågadalen. Åtgärder i området begränsas på grund av reservat och fornlämningar. Under arbetets gång visade det sig finnas svårigheter då Fortifikationsverket tidigare använt området som övningsområde. När den här rapporten skrivs (i oktober 2024) pågår undersökning av eventuell odetonerad ammunition som behöver saneras innan åtgärd kan genomföras.
• Kommunal mark: tre gårdsvisa vattenplaner för hästgårdar är framtagna. Åtgärder är initierade.

Utöver detta har Hågaåns vattenråd deltagit i ett samverkansprojekt avseende åtgärder för att minska hästars påverkan på övergödning. Projektet genomfördes tillsammans med Upplands-Bro kommun, Ekerö kommun, Vallentuna kommun och Karlskoga kommun. Detta var ett dialogprojekt som erbjöd flera workshops med inbjudna föreläsare och intressenter, och lokala åtgärder genomfördes.

3.1 Användningsområden för resultaten

Uppsala kommun, Hågaåns vattenråd, markägare och hästgårdar kan använda framtagna underlag för att initiera och genomföra åtgärder i syfte att bidra till att uppnå god ekologisk status i recipient.

4. Genomförande

Hågaåns avrinningsområde består huvudsakligen av jord- och skogsbruksmark och till viss del av tätortsbebyggelse och spridd landsbygdsbebyggelse. Det finns ett stort behov av åtgärder utifrån övergödningsproblem i sjöar och vattendrag.

Inom LIFE IP Rich Waters initierade Uppsala kommun ett vattenråd tillsammans med intresserade markägare och hästgårdar. Kommunen tog även fram ett lokalt åtgärdsunderlag som stöd i åtgärdsarbetet. Vidare har kommunen på egen mark och i samverkan med lokala aktörer initierat och genomfört åtgärder dels utifrån åtgärdsunderlaget, dels utifrån framtagna gårdsvisa vattenplaner, hämtade från ett annat delprojekt inom LIFE IP Rich Waters. Genomförda lokala åtgärder har finansierats via LOVA eller LONA med medfinansiering från kommunen och berörda aktörer; bland annat gårdsvisa vattenplaner, våtmarker, fosforsdammar och kalkfilterdiken. Även ett kommunikationsprojekt avseende hästars påverkan på övergödning har genomförts tillsammans hästgårdar och grannkommunerna Upplands-Bro kommun, Ekerö kommun, Vallentuna kommun och Karlskoga kommun.

Inför bildandet av Hågaåns vattenråd genomfördes dialoger med markägare och hästgårdar inom avrinningsområdet.

Samverkan i Hågaåns avrinningsområde kommer att fortsätta även efter LIFE IP Rich Waters tar slut. Åtgärder kommer att initieras och genomföras inom Hågaåns vattenråd i samverkan med lokala aktörer samt på kommunens egen mark.

Kommunen kommer fortsätta att bistå privata initiativ med hjälp att prioritera lämpliga åtgärder, söka extern finansiering, kontakt med projektörer och entreprenörer, erforderliga tillstånd/anmälningar som till exempel anmälan om vattenverksamhet, strandskyddsdispens och undantag avseende reservatsföreskrifter. Även fler gårdsvisa vattenplaner kan bli aktuellt att genomföra.

5. Uppföljning och utvärdering

5.1 Uppföljning av effekter i miljön

De aktiviteter som ingick i projektet var framtagande åtgärdsunderlag, bildande av vattenråd och genomförande av åtgärder. Vi såg därmed inte behov av några indikatorer för uppföljning.

Parallellt med projektet har provtagning i recipient genomförts och provtagning har gjorts vid en fosfordamm vid Lurbo ridskola.  I samarbete med Uppsala universitet har det dessutom utförts ett provtagningsprogram på Lurbo ridskola. Under perioden 1 januari 2020 till 30 juni 2021 har Lurbo ridklubb, i samarbete med Stockholms universitet, tagit vattenprover på sju punkter från omkringliggande vattenflöden. Vid provtagningen har flödet uppskattats och proverna har analyserats vad gäller innehåll av fosfor och kväve.

Lurbo består av två anläggningar, Lurbo ridklubb och Lurbo gamla stallet som ligger på den södra sidan om Lurbovägen. Tillsammans har de en omfattande hästhållning, totalt cirka 65 hästar, på en ganska liten yta vilket bidrar till att ytorna slits hårt och risken för förluster av kväve och fosfor till vattendrag bör vara omfattande från delar av hagarna.

För att kunna göra en uppskattning av omfattningen av växtnäringsläckaget från Lurbo har delavrinningsområdet till varje provtagningspunkt tagits fram med hjälp av GPS-mätning av höjddata på plats i kombination med en höjddatamodell över Sverige.

För att kunna interpolera flöden och halter av vatten och växtnäring testades två metoder att beräkna vattenflöden från avrinningsområdena, utifrån nederbördsdata från närmaste väderstation. Ingen av metoderna gav tillfredsställande resultat vid jämförelse av de uppmätta vattenflödena och därför beräknades både flöden och växtnäringshalter i stället direkt utifrån provtagningsdata. I brist på mer högupplöst data gjordes antagandet att flöden och halter var konstanta mellan provtagningstillfällena.

Sammanställningen av resultatet av mätningen visar att både mängden avrinnande vatten och mängden växtnäring var mycket lägre än vad som förväntades från avrinningsområdena, baserat på de antal hästar som hålls på Lurbo. Ett antal faktorer har gjort det svårt att få en bild över vatten- och näringsflöden på området. Dels är anläggningen nya Lurbo till stor del byggd på massor som inte har sitt ursprung i landskapet, vilket gör att jämförelsen med omgivande naturliga områden blir osäker. Kunskapsläget kring grundvattenbildning såväl som nederbördsdata för området är två andra delar där underlaget är otillräckligt för att kunna dra långtgående slutsatser.

En kvantifiering av möjliga förluster har gjorts utifrån en genomsnittlig foderstat och hästarnas utevistelsetid under året. Ett antal åtgärder kopplade till vattenhantering såväl som erosionskänslighet har sedan tidigare utförts på anläggningarna. Regelbunden och frekvent mockning föreslås som en effektiv åtgärd för att minska framför allt fosfor- men även kväveläckage. Riskområden har identifierats vid en av gödselplattorna. Undersökning av vattnets vägar i anslutning till den äldsta plattan och hanteringen av gödsel därvid bör prioriteras i fortsatt arbete med att minska hästarnas påverkan på miljön.

5.1.1 Sammanfattande punkter

• Det är högre halter och en större andel löst näring från provtagningspunkter där hästar vistas jämfört med övrig mark vilket överensstämmer med resultat från tidigare forskning. Men det har inte gått att dra några långtgående slutsatser kring verksamheternas påverkan på vattenmiljöer kring Lurbo, utifrån den genomförda provtagningen.
• Provtagning med glesa intervall, månadsvis och även som i detta fall veckovis, är främst användbart för att övervaka status på vattendrag som har större tillrinningsområden.
• Vid små tillrinningsområden eller om syftet är att kvantifiera förluster av växtnäringsämnen från mark, så är flödesproportionerlig provtagning i princip nödvändig. Ju mindre område, desto viktigare är också att ha detaljerad kunskap om vattnets rörelse i och ovanpå marken, kunskap som varit begränsad i detta fall.
• Hästarna står för cirka 53 + 6 kg P per år i bruttobelastning i hagarna, att jämföra med de cirka 2 kg P/år som är den ”uppmätta beräknade” förlusten.
• Potentialen för växtnäringsförluster i dagsläget är betydligt större vid Gamla Lurbo än vid nya Lurbo, eftersom marken troligen är mer mättad på växtnäringsämnen till följd av tidigare jordbruksproduktion och långvarig hästhållning utan daglig mockning. På sikt kommer dock marken på nya Lurbo att mättas om anläggningen inte kan mockas året runt. Därför är det av stor vikt att anläggningen anpassas så att förlusterna av fosfor och kväve från gödsel och foderrester i hagarna minimeras.

5.2 Uppföljning av projektets bidrag till kapacitetsutveckling, socioekonomiska effekter och ekosystemtjänster

De aktiviteter som ingick i projektet var framtagande av åtgärdsunderlag, bildande av vattenråd och genomförande av åtgärder. Delprojektets ursprungliga åtgärder har inte bidragit till rekreativa värden, men de åtgärder som genomförts på Lurbo (häst)gård har lett till en bättre vistelsemiljö för de som är aktiva där.

Lurbo ridklubb deltog i projektet med gårdsvisa vattenplaner för hästgårdar. Ridklubben sökte sedan medel för att kunna implementera planen och genomföra vissa av de föreslagna åtgärderna, som bland annat innefattade dränering av hagar och anläggning av kalkfilterdiken. Åtgärderna har inte bara skapat bättre förutsättningar för reducerat näringsläckage från gården, utan även gett positiva effekter för hästarnas hälsa och de som arbetar eller besöker ridklubben. Hagarna har blivit mindre leriga under vinterhalvåret, vilket t ex lett till mindre eksem för hästarna och färre tappade skor. Något som är kopplat till kostnader för ridklubben, och därför i dagsläget är en viss besparing. Lurbo gård blev 2021 utsedd till Sveriges mest hållbara ridklubb och har på så sätt även fått positiv publicitet genom deltagande i projektet och åtagande av vattenvårdsåtgärder.

5.3 Dokumentation och dataförvaring

Underlag från projektet finns sparat på kommunens gemensamma server.

6. Resultat

Huvudsakliga resultat av projektet:

• Initierade och genomförda åtgärder
• Framtagande av lokalt åtgärdsunderlag
• Bildande av Hågaåns vattenråd

Lärdom

Anledningen till att vissa initierade åtgärder ännu inte är genomförda beror inte på bristande engagemang utan pga. administrativa frågor om tillstånd/dispenser, i ett fall även frågan om odetonerad ammunition. För att initiera fler åtgärder krävs även personella resurser vilket är en stor begränsning och svårt att få till utifrån det ekonomiska läget i kommunen m fl. Det finns även åtgärdsförslag som kan ge stor effekt men där intressent hos markägaren är svalt. Detta kan ibland ge sig över tid när det finns framgångsrika referensprojekt att relatera till, men det tar tid att ge ringar på vattnet.

6.1 Effekter i miljön

6.1.1 Projektets bidrag till genomförandet Förvaltningsplanen för Norra Östersjöns vattendistrikt

Fysiska åtgärder har genomförts under den senare delen av projektet och är därmed svåra att utvärdera utifrån effekt. Det är ju även så att åtgärder lokalt kan ta lång tid innan de visar effekt i recipient.

Vår bedömning är dock att genomförda och planerade åtgärder kommer att bidra till att nå uppsatta miljökvalitetsnormer. Det kan även bidra till framtida åtgärdsprogram avseende vilka åtgärder som bör prioriteras, men även synliggöra administrativa krav och svårigheter att genomföra åtgärder utifrån befintlig lagstiftning och tillstånd.

Lärdom

En stor flaskhals för genomförande av åtgärder är tillstånd avseende dikningsföretag/vattenavledningsföretag. I dagsläget är den framkomliga vägen att genomföra åtgärder som inte påverkar dessa tillstånd med konsekvensen att åtgärden blir mindre effektiv (exempelvis anlägger vi sidodammar i stället för i själva diket/åfåran vilket skulle ge betydligt större reningseffekt). Sidodammar tar även i anspråk större markyta som kan användas som jordbruksmark och därmed bidra till ökad lokal/regional livsmedelsförsörjning. Med andra ord har vi lagstiftning och strategier/ambitioner som motverkar varandra.

6.1 2 Klimateffekter

Flera genomförda åtgärder bidrar till lokal grundvattenbildning och fördröjning i landskapet som kan minska risken för översvämning nedströms. Anläggningarna kan även vid behov användas för bevattning lokalt.

6.1 Effekter på ökad kunskap, kapacitet

6.1.1 Stimulera och inspirera till fler åtgärder

Delprojektet har inte använt någon särskild metod eller arbetssätt, men de nya och stärkta kontaktytor som etablerats och de åtgärder som genomförts kommer troligen ge ringar på vattnet. Åtgärdsarbetet på Lurbo Ridklubb och samarbetet mellan kommun, Vattenrådet och ridklubben har synliggjorts i flera sammanhang. Detta har bland annat inspirerat tre ytterligare stall på kommunens mark att ta fram en gårdsvis vattenplan. Åtgärder är initierade.

6.1.2 Öka intresset för och kunskapen om åtgärdsarbetet

Framför allt har politiken visat stort intresse genom våtmarksmotioner och önskan om presentationer av arbetet på nämndmöten. Det finns nu uppdrag i Mål och budget avseende våtmarker.

Förutom ökat intresse från politiken har även intresset ökat kraftigt hos kommunens mark- och exploateringsavdelning både när det gäller åtgärder på kommunens mark och inköp av mark utifrån naturvårdsinsatser, inklusive vattenvård.

Intresset hos markägare och andra intressenter har varit svalare men vi upplever att intresset ökar. Flera åtgärder har initierats och genomförts, och det finns flera idéer som är möjliga att ta vidare.

Flera genomförda åtgärder bidrar till lokal grundvattenbildning och fördröjning i landskapet som kan minska risken för översvämning nedströms. Anläggningarna kan även vid behov användas för bevattning lokalt.

6.3 Effekter samverkan och nätverk

Genom delprojektet har nya kontaktytor och forum mellan bland annat kommuner och länsstyrelsen ökat. Många nya relationer och samarbeten med markägare/arrendatorer och andra intressenter har skapats. Vidare har samarbeten med nya projektörer och entreprenörer skapats som kan leda till fler samarbeten framöver. Även internt inom kommunen har relationer skapats och stärkts, bland annat med kommunens mark- och exploateringsavdelning.

6.4 Socio-ekonomiska effekter

Inom åtgärdsarbetet har vi kunnat anlita lokala projektörer och entreprenörer. Vissa åtgärder har bidragit till ett ökat frilufts- och upplevelsevärde.

6.5 Ekosystemtjänster

Genomförda åtgärder har positiva effekter avseende biologisk mångfald, rekreation, lokal grundvattenbildning, fördröjning av vatten uppströms för att minska översvämningsrisker nedströms (främst Uppsala stad). Åtgärderna bidrar också till en ökad hälsa för hästar och personer på hästgårdar (Lurbo Ridklubb) genom kontrollerade vattenvägar inom verksamhetsområdet.

6.6 Nyttor för partners

Uppsala kommun ser en nytta med att ha varit med i projektet genom att åtgärdsarbetet fått god fart. Vi ser stor användning av det lokala åtgärdsunderlaget för Hågaåns avrinningsområde. Underlag har under flera år tagits fram  för vattenförekomster inom Uppsala kommun och även i samverkan med andra kommunen i delade förekomster. Vidare ser vi att Hågaåns vattenråd kan vara en viktig samverkansyta framöver avseende informationsspridning och genomförande av åtgärder. Utan deltagande i projektet hade detta troligen tagit längre tid att uppnå. Projektet har dock krävt stora resurser för dokumentation och redovisning.

6.7 Ringar på vattnet

Projektet har lett till flertalet kompletterande projekt, se uppräkning ovan.

Förhoppningen är att all extern kommunikation kring projektet och genomförda åtgärder har entusiasmerat andra och lett till liknande åtgärder.

7. Kommunikation och resultatspridning

7.1 Kommunikationsstrategi

Strategin var att ha dialog med markägare och stall inom avrinningsområdet vilket har genomförts i flera steg. Kommunikationen avsåg underlag för åtgärder, stöd till enskilda för att genomföra åtgärder och bildandet av Hågaåns vattenråd som plattform för samverkan och åtgärder. Den ursprungliga strategin har inte reviderats under den sista fasen av LIFE IP Rich Waters.

7.2 Kommunikationsaktiviteter

Hågaåns vattenråd har via Mälarens vattenvårdsförbund tagit fram en hemsida för informationsspridning och kontaktmöjlighet. Även på kommunens hemsida finns information om LIFE IP Rich Waters-projektet och åtgärdsarbetet.

Inför bildade av Hågaåns vattenråd bjöds samtliga markägare och stall in till möte, liksom vid sammankomster efter vattenrådets bildande. Vid dessa möten har åtgärdsunderlag presenterats och stöd erbjudits för de som är intresserade av att initiera åtgärder.

Hågaåns vattenråd deltog även i ett kommunikationsprojekt avseende hästgårdar där flera workshops genomfördes.

Uppsala kommun har deltagit och varit föredragare vid flera workshops och seminarier inom ramen för LIFE IP Rich Waters.

7.3 Resultat av kommunikationsaktiviteter

Delar av resultaten finns beskrivna på vattenrådets och Uppsala kommuns hemsida.

Några delar av arbetet har fått stor uppmärksamhet i media och andra forum vilket bland annat har ökat intresset från hästgårdar/stall. Särskilt kan nämnas åtgärdsarbetet på Lurbo ridklubb som fått stor uppmärksamhet och skapat många ringar på vattnet.

Hågaåns vattenråd har i samband med årsmöten bjudit in externa föredragshållare för kunskapsspridning och inspiration att initiera åtgärder.

Kommunens åtgärdssamordnare har aktivt sökt kontakt med markägare/arrendatorer och stall för att erbjuda möjlighet till stöd vid eventuella åtgärder. Det har resulterat i flera fysiska åtgärder och tre gårdsvisa vattenplaner.

7.4 Lärdomar från kommunikationsarbetet

Det har gjorts flera försök att få kontakt med markägare och hästgårdar inom avrinningsområdet men det är få som har visat intresse. Uppsala kommun och Hågaåns vattenråd kommer att fortsätta söka kontakt. En möjlig utveckling kan vara att de projekt som har genomförs med positivt resultat och får spridning kan bidra till ett ökat intresse. Hågaåns vattenråd initierades under pandemin vilket begränsade fysiska möten och gjorde att vattenrådet fick en trög start, vilket vi fortsatt lever med efterverkningar av.

8. Fortsättning/After-LIFE

De nätverk som har byggts upp under projektets gång kommer finnas kvar och utvecklas vilket underlättar för fortsatt spridning av resultat både inom och utanför projektområdet.

Åtgärder kommer fortsatt initieras inom Hågaåns vattenråd och Uppsala kommun.

Uppsala kommun behöver säkerställa personella resurser för att driva Hågaåns vattenråd samt initiera och genomföra åtgärder på kommunal mark och i samverkan med lokala aktörer på privat mark.