För att kunna genomföra åtgärder för fria vandringsvägar på ett effektivt sätt och till det bästa för den biologiska mångfalden behövs samsyn och samarbete. Detta är något som kräver bra underlag i form av data, rapporter och nätverk. Inom LIFE IP Rich Waters har länsstyrelserna i Örebro, Uppsala, Södermanland, Stockholm och Västmanland gjort ett omfattande arbete kring just detta. – Vi ser att vårt arbete har lagt en stabil grund för fortsatta initiativ och samarbeten kring frågan om konnektivitet, säger Jonas Berglind, Länsstyrelsen Västmanland.
Många fiskar och andra vattenlevande djur behöver kunna röra sig upp- och nedströms. De hindras idag bland annat av dammar och kraftverk. Bristen på konnektivitet är ett allvarligt miljöproblem. Bara i Norra Östersjöns vattendistrikt har 60 procent av sjöar och vattendrag hinder som hotar biologisk mångfald.
– Inom Rich Waters och vårt delprojekt Strategi för fria vandringsvägar har vi arbetat med alla delar och i alla led av processerna som leder fram till åtgärder för fria vandringsvägar för fisk. Vi har gjort utredningar, metodtester och erfarenhetsutbyten inom områden som ekologiska effekter, ekonomiska förutsättningar, digitala planeringsunderlag, kartläggning av vandringshinder, prioriteringsmodeller, rådgivning, konflikthantering, samverkansmodeller och beräkningsverktyg. Det är resultat som kan användas av alla som på något sätt kommer i kontakt med frågan om fria vandringsvägar för fisk, berättar Jonas Berglind, Länsstyrelsen i Västmanland.
Sammanlagt har cirka 50 olika åtgärder beskrivits och utvärderats utifrån en rad olika aspekter som genomförande, funktion och effektivitet och kostnad.
– De åtgärder som beskrivs är belägna i olika typer av natur, i städer och har olika storlekar. Detta för att kunna utgöra ett så brett underlag som möjligt för beslutsstöd till den som planerar åtgärder, förklarar Jonas.
Ett flertal av landets dammar finns på privatpersoners mark och många markägare har frågor om lagstiftning, ansvar, säkerhet och vilka möjligheter som finns att göra förändringar i vattenmiljön.
– För detta ändamål togs ett rådgivningsmaterial fram som särskilt riktar sig till privata markägare, berättar Jonas.
Ett samspel mellan kulturmiljö och konnektivitet
Vandringshinder i vatten finns ofta vid värdefulla kulturmiljöer, som gamla kvarndammar och småskaliga vattenkraftverk. Behovet av att öka kunskapen om, och förståelsen för, hur vi på bästa sätt kan kombinera åtgärder för en bättre vatten- och naturmiljö och samtidigt bevara de värdefulla kulturmiljöer som berörs av åtgärden är stora.
– Vi insåg i ett tidigt skede att frågan om kulturmiljöer i vatten var en nyckelfaktor att hantera för att kunna få till åtgärder för fria vandringsvägar. Därför valde vi bland annat att arrangera flera fältdagar med syfte att skapa en mötesplats för diskussion och resonemang och genom det komma till samsyn om åtgärder för fisk i kulturmiljöer. Vi har också tagit fram en guide för just fältvandringar, berättar Jonas.
Medvetenhet, kunskap och och nätverkande
I arbetet med delprojektet Strategi för fria vandringsvägar har länsstyrelserna i Örebro, Uppsala, Södermanland, Stockholm och Västmanland deltagit.
– Vi ser att projektet har haft en stor påverkan på medvetenhet, kunskap och nätverkande kring åtgärder för fria vandringsvägar. Det har lagt en stabil grund för fortsatta initiativ och samarbeten, avslutar Jonas Berglind.
Läs slutrapporten för delprojektet Strategi för fria vandringsvägar för fisk
