Artiklar om LIFE IP Rich Waters

Lärdomar och resultat

Omslagsbild för Rich Waters lekmannarapport.

Lekmannarapporten sammanfattar projektets arbete för bättre vatten

LIFE IP Rich Waters går mot sitt slut. Nu har arbetet sammanfattats i en så kallad lekmannarapport. Syftet med lekmannarapporten är att på ett överskådligt och lättfattligt sätt berätta om hur arbetet har bedrivits, de resultat som kommit fram och de långsiktiga effekter i miljön som projektet har lett till. Lekmannarapport: Krafttag för bättre vatten I lekmannarapporten – Krafttag för

Flygfoto över sjö med skog i bakgrunden och skogsklädda öar i vattnet

PFAS under gränsvärden i kräfta och matfisk

Halterna av giftiga PFAS-ämnen i signalkräfta och fisk i Hjälmaren och Mälaren håller sig under EU:s gränsvärden för försäljning till matkonsumtion. Det visar en ny undersökning som Hjälmarens Vattenvårdsförbund låtit göra, med stöd av LIFE IP Rich Waters. – Det är naturligtvis glädjande besked för våra yrkes- och fritidsfiskare, säger förbundets styrelseordförande Gösta Eriksson. Men samtidigt vet vi att utsläpp

En abborre på sjöbottnen

Höga halter av miljögifter i abborre i södra Stockholm

Länsstyrelsen i Stockholms län har inom LIFE IP Rich Waters undersökt miljögifter i abborre från 18 av länets sjöar. Resultaten visar bland annat att det i många fall finns höga halter av ämnet perfluoroktansulfonsyra (PFOS). Orsaken till de förhöjda halterna av PFOS är sannolikt att sjöarna är påverkade av exempelvis brandövningsplatser, deponier och avfallsanläggningar. Den ena undersökningen omfattar abborre från

En kvinna i vit t-shirt står vid en stenmur.

Nya mätningar visar: Halterna av PFAS ligger över riktvärdet i sörmländska vatten och fisk

Länsstyrelsen i Södermanland har under flera år arbetat med att mäta halterna av PFAS i flera av länets sjöar och vattendrag. Nu är mätningarna klara och det står klart att PFAS-halterna ligger över riktvärdet för miljökvalitetsnormen i 11 av 25 vatten. Halterna är dessutom för höga i fisk i sjön Näsnaren i nordvästra Katrineholm. Det giftiga ämnet PFAS har länge

Sjö i sommarmiljö med växtlighet.

Botkyrka tar fram kostråd för fisk efter PFAS-undersökningar i sjöar

Länsstyrelsen i Stockholm har inom ramen för LIFE IP Rich Waters undersökt fisk från olika sjöar i länet. Undersökningarna visar att det finns höga halter PFAS-ämnen i abborre i flera sjöar som är populära bland fritidsfiskare. Nu har Botkyrka kommun, i samråd med Livsmedelsverket, valt att ta fram tillfälliga kostråd för egenfångad fisk från Tullingesjön, Bysjön och Albysjön. Hittills har

Rör som leder ut i ett dike

Länsstyrelsen spårar källor till PFAS i Botkyrkas vatten

När Länsstyrelsen i Stockholms län under 2019 och 2021 undersökte förekomsten av PFAS-ämnen i länets sjöar och vattendrag visade det sig att Älvestabäcken i Botkyrka kommun hade det näst mest förorenade vattnet i länet. Vad beror de höga halterna på? Den frågan har länsstyrelsen nu försökt svara på genom en omfattande källspårning i och omkring sjön Aspen. Länsstyrelsen i Stockholms

En orange varningsskylt om vattenskyddsområde.

Rich Waters-arbete viktigt underlag i ny kartläggning av påverkanskällor till PFAS

Norrvatten och Stockholm Vatten och avfall har i dagarna publicerat en ny rapport om PFAS och dricksvatten där bland annat källor till PFAS har kartlagts. Ett av resultaten är att man tydligt ser att de största påverkanskällorna har en negativ effekt på dricksvattenförsörjningen. Som underlag till den nya rapporten finns bland annat det arbete som Länsstyrelsen i Stockholm gjort inom

Barn i röda gummistövlar hoppar i en vattenpöl.

Höga halter PFAS i Stockholms sjöar och vattendrag

Spridningen av PFAS, även kallade högfluorerade ämnen, i miljön hotar bland annat dricksvattenförsörjningen och kan förorena matfisk. Under 2019 och 2021-2022 har Länsstyrelsen i Stockholm undersökt ytvatten på 92 platser i länet, inom ramen för LIFE IP Rich Waters. Resultatet visar att PFAS förekommer i hela länet och att drygt hälften av de undersökta platserna hade PFOS-halter som överskrider gränsvärdet

En båtbottentvätt där en vit båt får sin botten tvättad av en stor gul borste.

Projekt med båtbottentvätt har skapat engagemang för miljöfrågor

Användningen av giftiga båtbottenfärger bidrar till att miljögifter sprids i Mälaren. Inom ett av delprojekten i LIFE IP Rich Waters har Västerås stad anlagt en båtbottentvätt i Kraftverkshamnen. En båtbottentvätt ger båtägarna ett bra alternativ till att måla båtbotten med giftig färg. Målet är att minska utsläppen av föroreningar och på så sätt – i det långa loppet – skapa

En stor hög av avverkade salixgrenar.

Skörd av salix visar möjlighet att sanera PFAS

I juni 2019 planterade Älvkarleby kommun 25 000 salixsticklingar för att sanera miljögifter på den gamla deponin Dragmossen. Två och ett halvt år senare har de snabbväxande träden skördats. Analyser av jord, rötter och stammar visar att växterna bland annat tagit upp betydande halter av PFAS. Salixplantorna planterades i tre sektioner, en på deponislänten och två nedanför kullen. Odlingen har bevattnats

Stockholm från ovan, med Gamla stan i fokus.

Stora variationer i laboratoriers PFAS-analyser

Överskrids miljökvalitetsnormen för PFOS i våra vatten? Svaret på frågan varierar beroende på vilket laboratorium som analyserar proverna. Det visar en kartläggning som Länsstyrelsen Stockholm har gjort inom LIFE IP Rich Waters. Miljöövervakningens syfte är att beskriva miljötillståndet och förändringar i miljön, identifiera behov av och följa upp åtgärder, följa upp åtgärder, att bedöma om miljökvalitetsmålen uppfylls samt att varna

Man i gul jacka framför en delvis isbelagd damm. I bakgrunden skymtar en bro och Mälaren.

Dammar ska rena dagvatten vid Lögarängen

På Lögarängen, vid Mälarens strand, bygger Mälarenergi en dagvattenvattenanläggning för att rena vatten från delar av centrala Västerås. Genom att bygga om ett befintligt dike och två dammar skapas en ny lösning för att fånga upp tungmetaller och näringsämnen från regn- och smältvatten innan det rinner ut i sjön. Arbetet drog igång i mitten av februari med upprensning av diket

En kartbild med röda markeringar där PFAS påträffats.

Ny webbsida samlar kunskap och data om PFAS

Nu finns en ny webbsida för dig som vill veta mer om PFAS i allmänhet och om hur problemet ser ut i Stockholms län i synnerhet. I en så kallad storymap – en berättande karta – har Länsstyrelsen i Stockholm samlat mätdata, information och länkar för att ge en överblick över tillgänglig information om PFAS. Arbetet är utfört inom ramen

En strand vid en sjö med en vit segelbåt.

Risk för förhöjda halter av hormoner och PFOS i våra stora sjöar

Idag presenteras den hittills mest omfattande undersökningen av läkemedelsrester i våra tre största sjöar – Vänern, Vättern och Mälaren – med omgivande vattendrag, avloppsreningsverk och dricksvattenverk. Totalt ingår över hundra olika så kallade organiska miljöföroreningar i undersökningen.

I förgrunden en man som spanar ut över salixodlingen.

Nu växer salixen på deponin Dragmossen

I juni förra året planterade Älvkarleby kommun och företaget Bioremed 25 000 salixsticklingar på den gamla deponin Dragmossen. Salixplanteringen ska bidra till att rena marken och förhindra att miljögifter läcker ut i diken och bäckar. Nu, drygt ett år senare, har odlingen vuxit till sig ordentligt. I den största delen av odlingen är salixväxterna över tre meter höga med kraftiga stammar.

En man står med ett långt provtagningsinstrument i vattnet.

Omfattande undersökning av läkemedelsrester i Mälarens vatten

Under april avslutades en omfattande provtagning av läkemedelsrester i Mälaren. Provtagningen har genomförts av Mälarens vattenvårdsförbund i samarbete med Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, inom ramen för LIFE IP Rich Waters. Resultaten kommer att redovisas i höst. Bland annat undersöks rester av antibiotika, hormoner och antidepressiva mediciner i vattnet. Provtagningen av läkemedelsrester startade i juni 2019 och omfattar även Vänern och Vättern

Tre personer med varselkläder arbetar med olika instrument vid ett rör i marken.

Mätning av grumlighet analyserar föroreningar i dagvatten

Bildtext: Stephan Valley, IVL, och Ola Nordqvist, SWECO – konsult åt Mälarenergi, kontrollerar mätinstrumenten. Vid två dagvattenbrunnar vid Tunbytorp i Västerås testas sedan en tid tillbaka en form av mätning av föroreningar i dagvattnet. Det är IVL och Mälarenergi som, inom ramen för LIFE IP Rich Waters, tillsammans kombinerar traditionell och beprövad teknik med en ny och innovativ metod för

En man sitter med ett mätinstrument vid en informationsskylt med logotyper för Rich Waters.

Sensorer ett bra komplement i miljöövervakningen

Tekniken med sensorer för att mäta vattenkvalitet i vattendrag har blivit bättre och billigare. Men hur användbar är den egentligen? Det har Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) och IVL Svenska miljöinstitutet undersökt och presenterat sina slutsatser i en ny rapport. Rapporten sammanfattar praktiska erfarenheter av installationer och mätningar med sensorer som har finansierats inom LIFE IP Rich Waters, men även från sensorer som används i andra projekt.

Åtgärder kan behövas mot giftiga ämnen i Stockholms ytvatten

Länsstyrelsen i Stockholm har genomfört en stor kartläggning av giftiga högflourerande ämnen, PFAS, i länets ytvatten. Prover togs på 76 platser. Vid 44 av dessa uppmättes så höga halter att åtgärder kan behövas sättas in för att förbättra vattenkvaliteten. PFAS är ett samlingsnamn för en stor grupp högfluorerade kemikalier som är väldigt toxiska, lagras i kroppen och tros vara cancerogena.

Fortsatt höga halter av miljögiftet TBT i Mälarens bottnar

Halterna av miljögifter i Mälarens bottnar har minskat. Men sjön är fortfarande långt från att nå god vattenstatus enligt EU:s vattendirektiv. Det visar en stor undersökning som gjorts inom ramen för LIFE IP Rich Waters. Det är framför allt ett ämne som drar ner vattenkvaliteten, nämligen tributyltenn (TBT) – ett ämne som har hormonstörande egenskaper.

Stockholm från ovan, med Gamla stan i fokus.

Stora variationer i laboratoriers PFAS-analyser

Överskrids miljökvalitetsnormen för PFOS i våra vatten? Svaret på frågan varierar beroende på vilket laboratorium som analyserar proverna. Det visar en kartläggning som Länsstyrelsen Stockholm

Man i gul jacka framför en delvis isbelagd damm. I bakgrunden skymtar en bro och Mälaren.

Dammar ska rena dagvatten vid Lögarängen

På Lögarängen, vid Mälarens strand, bygger Mälarenergi en dagvattenvattenanläggning för att rena vatten från delar av centrala Västerås. Genom att bygga om ett befintligt dike

En strand vid en sjö med en vit segelbåt.

Risk för förhöjda halter av hormoner och PFOS i våra stora sjöar

Idag presenteras den hittills mest omfattande undersökningen av läkemedelsrester i våra tre största sjöar – Vänern, Vättern och Mälaren – med omgivande vattendrag, avloppsreningsverk och dricksvattenverk. Totalt ingår över hundra olika så kallade organiska miljöföroreningar i undersökningen.

I förgrunden en man som spanar ut över salixodlingen.

Nu växer salixen på deponin Dragmossen

I juni förra året planterade Älvkarleby kommun och företaget Bioremed 25 000 salixsticklingar på den gamla deponin Dragmossen. Salixplanteringen ska bidra till att rena marken och

En man sitter med ett mätinstrument vid en informationsskylt med logotyper för Rich Waters.

Sensorer ett bra komplement i miljöövervakningen

Tekniken med sensorer för att mäta vattenkvalitet i vattendrag har blivit bättre och billigare. Men hur användbar är den egentligen? Det har Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) och IVL Svenska miljöinstitutet undersökt och presenterat sina slutsatser i en ny rapport. Rapporten sammanfattar praktiska erfarenheter av installationer och mätningar med sensorer som har finansierats inom LIFE IP Rich Waters, men även från sensorer som används i andra projekt.

Fortsatt höga halter av miljögiftet TBT i Mälarens bottnar

Halterna av miljögifter i Mälarens bottnar har minskat. Men sjön är fortfarande långt från att nå god vattenstatus enligt EU:s vattendirektiv. Det visar en stor undersökning som gjorts inom ramen för LIFE IP Rich Waters. Det är framför allt ett ämne som drar ner vattenkvaliteten, nämligen tributyltenn (TBT) – ett ämne som har hormonstörande egenskaper.