Välj ett ämne. Rensa för att se alla.
Välj ett ämne. Rensa för att se alla.
Nu finns medel att söka för att ta fram en vattenvårdsplan tillsammans med andra gårdar i din närhet. Det är Jordbruksverket som har avsatt 8 miljoner kronor för stöd till projekt som främjar samarbete och planering av vattenvårdsåtgärder i jordbruket. För att tilldelas medel ska arbetet följa den metod för vattenvårdsplaner i avrinningsområden som är framtaget inom LIFE IP Rich
Hästhållning skiljer sig på många sätt från ett traditionellt lantbruk. Därför har LIFE IP Rich Waters tagit fram en specifik metod för vattenvårdsplanering på hästgårdar. Metoden vänder sig till rådgivare och hästhållare som vill ta ett helhetsgrepp om miljön och minska risken för näringsläckage till sjöar, vattendrag och kustvatten.
Nu finns en ny arbetsmetod som ger dig handfasta tips på hur du kan ta fram en vattenvårdsplan för att minska fosforbelastningen från jordbruket. Metoden riktar sig till dig som arbetar som åtgärdssamordnare, rådgivare eller jobbar med övergödningsfrågor på en vattenorganisation, kommun eller länsstyrelse. – Vi hoppas att vår arbetsmetod kan vara ett konkret stöd i ditt arbete och att
För att kunna göra konkreta åtgärder för en bättre vattenmiljö kan kommuner och ideella föreningar söka så kallade LOVA-bidrag. – Vi har sett att det finns ett behov av en ökad kommunikation mellan dem som söker bidragen och LOVA-handläggarna. Därför erbjöd vi dem en digital frågestund där de fick mötas, ställa frågor och hjälpa varandra, berättar Linda Röjning, Mälarens vattenvårdsförbund.
Är dagens ersättningsnivåer tillräckligt höga för att lantbrukare ska vilja göra åtgärder mot kväve- och fosforläckage på sin gård? Om de inte är intresserade, vad beror det på och vilka hinder ser de? Och hur är det med målbetingen i VISS – kommer de kunna nås till 2027? Detta är några av frågorna som Jordbruksverket, LRF, Nyköpingsåarnas vattenvårdsförbund och vattenmyndigheterna
Nu finns ett nytt verktyg för dig som arbetar med att planera åtgärder för att minska näringsläckage från jordbruksmark. Inom LIFE IP Rich Waters har forskare på SLU tagit fram modeller och beräkningar för att underlätta åtgärdsarbetet. Materialet är samlat på en webbsida, en så kallad Storymap, där du själv kan zooma in på ditt område och visualisera vattenvägar i
Målet är att god ekologisk status ska uppnås i våra vatten. Jordbruket påverkar våra vatten i stor utsträckning med övergödning som den främsta utmaningen. För att de uppsatta målen i vattendirektivet ska kunna nås behöver förlusterna av näringsämnen från odlingen minska. Det finns stora samhällsekonomiska värden kopplat till detta, men det krävs fler frivilliga styrmedel, större satsningar på rådgivning och
Ulf Palm och Susanna Hansen vid invigningen av faunapassagen i centrala Västerås. I det senaste digitala samtalet som LIFE IP Rich Waters arrangerade var fokus på kommunikation. Rosita Ericsson, kommunikationsansvarig för LIFE IP Rich Waters pratade med Susanna Hansen, vattensamordnare, och Ulf Palm, kommunikationsansvarig, om hur de har arbetat med en tidig och öppen kommunikation kring vattensatsningar i Västerås.
Redan när Nyköpingsåarnas vattenvårdsförbund grundades 1959 bjöds alla aktörer i området in att vara med i arbetet. Så nog kan man säga att förbundet bildades i samverkan. När man nämner Nyköpingsåarnas vattenvårdsförbund kommer därför begreppet ”underifrånperspektiv” ofta fram. Den 7 oktober arrangerade LIFE IP Rich Waters ett digitalt samtal där Anneli Carlén och Jenny Jochnick från förbundet resonerade kring just
Ett starkt lokalt engagemang från lantbrukare och markägare ska leda till fler och bättre åtgärder mot övergödning. Det är tanken bakom arbetet med ett lokalt vattenkansli för Kiladalen, som Nyköpingsåarnas vattenvårdsförbund driver tillsammans med Länsstyrelsen inom ramen för LIFE IP Rich Waters. En enkätundersökning visar nu att arbetet i Kiladalen är uppskattat och att kunskapen om åtgärder har ökat bland
Våtmarker är en viktig åtgärd för att minska näringsläckage från jordbruksmark till vattendrag och sjöar. Bara i Sverige anläggs mer än 500 hektar ny våtmark varje år och en stor satsning på ännu fler våtmarker pågår. Men var ska våtmarker placeras för att få till så bra fosforrening som möjligt?
Hästars påverkan på övergödningen av sjöar och vattendrag har fått stor uppmärksamhet under senare tid. Framför allt har diskussionen rört kostnader för möjliga åtgärder och om och hur miljöhänsyn inom hästhållningen bör regleras. Många hästgårdar och ridanläggningar behöver konkret stöd för att komma igång med miljöarbetet. Lurbo ridklubb i Uppsala har tack vare länsstyrelsen och en så kallad gårdsvis vattenplan
I Kiladalen bubblar det av engagemang och initiativ, bland annat tack vare ett av våra delprojekt. I en serie korta filmer berättar lantbrukare och andra om arbetet med åtgärder.
En metod för rådgivning för att ta fram gårdsvisa vattenplaner har testats på sju gårdar. Nu har metoden utvärderats. Slutsatsen är att den gårdsvisa rådgivningen är komplex och tidskrävande och behöver kompletteras med ett avrinningsområdes perspektiv.
Jämfört med för några år sedan är travbanorna på Julmyra Horse Center i Heby kommun idag lättare att sköta, hästarna har bättre miljöer i sina hagar och risken för parasiter har minskat. Denna positiva förändring är tack vare de åtgärder som gården har genomfört inom ramen för LIFE IP Rich Waters.
Tekniken med sensorer för att mäta vattenkvalitet i vattendrag har blivit bättre och billigare. Men hur användbar är den egentligen? Det har Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) och IVL Svenska miljöinstitutet undersökt och presenterat sina slutsatser i en ny rapport. Rapporten sammanfattar praktiska erfarenheter av installationer och mätningar med sensorer som har finansierats inom LIFE IP Rich Waters, men även från sensorer som används i andra projekt.
Vilken effekt har olika insatser mot läckage av fosfor och kväve från jordbruket? Och hur stor potential att minska näringsläckaget har de olika åtgärderna som vattenmyndigheterna föreslår i sina åtgärdsprogram? Det har Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, på uppdrag av ett delprojekt inom LIFE IP Rich Waters, undersökt. I ett delprojekt inom LIFE IP Rich Waters samarbetar Jordbruksverket, LRF och länsstyrelserna i
Nu finns medel att söka för att ta fram en vattenvårdsplan tillsammans med andra gårdar i din närhet. Det är Jordbruksverket som har avsatt 8
Hästhållning skiljer sig på många sätt från ett traditionellt lantbruk. Därför har LIFE IP Rich Waters tagit fram en specifik metod för vattenvårdsplanering på hästgårdar. Metoden vänder sig till rådgivare och hästhållare som vill ta ett helhetsgrepp om miljön och minska risken för näringsläckage till sjöar, vattendrag och kustvatten.
Nu finns en ny arbetsmetod som ger dig handfasta tips på hur du kan ta fram en vattenvårdsplan för att minska fosforbelastningen från jordbruket. Metoden
För att kunna göra konkreta åtgärder för en bättre vattenmiljö kan kommuner och ideella föreningar söka så kallade LOVA-bidrag. – Vi har sett att det
Är dagens ersättningsnivåer tillräckligt höga för att lantbrukare ska vilja göra åtgärder mot kväve- och fosforläckage på sin gård? Om de inte är intresserade, vad
Nu finns ett nytt verktyg för dig som arbetar med att planera åtgärder för att minska näringsläckage från jordbruksmark. Inom LIFE IP Rich Waters har
Målet är att god ekologisk status ska uppnås i våra vatten. Jordbruket påverkar våra vatten i stor utsträckning med övergödning som den främsta utmaningen. För
Ulf Palm och Susanna Hansen vid invigningen av faunapassagen i centrala Västerås. I det senaste digitala samtalet som LIFE IP Rich Waters arrangerade var fokus
Redan när Nyköpingsåarnas vattenvårdsförbund grundades 1959 bjöds alla aktörer i området in att vara med i arbetet. Så nog kan man säga att förbundet bildades
Ett starkt lokalt engagemang från lantbrukare och markägare ska leda till fler och bättre åtgärder mot övergödning. Det är tanken bakom arbetet med ett lokalt
Våtmarker är en viktig åtgärd för att minska näringsläckage från jordbruksmark till vattendrag och sjöar. Bara i Sverige anläggs mer än 500 hektar ny våtmark varje år och en stor satsning på ännu fler våtmarker pågår. Men var ska våtmarker placeras för att få till så bra fosforrening som möjligt?
Hästars påverkan på övergödningen av sjöar och vattendrag har fått stor uppmärksamhet under senare tid. Framför allt har diskussionen rört kostnader för möjliga åtgärder och
I Kiladalen bubblar det av engagemang och initiativ, bland annat tack vare ett av våra delprojekt. I en serie korta filmer berättar lantbrukare och andra om arbetet med åtgärder.
En metod för rådgivning för att ta fram gårdsvisa vattenplaner har testats på sju gårdar. Nu har metoden utvärderats. Slutsatsen är att den gårdsvisa rådgivningen är komplex och tidskrävande och behöver kompletteras med ett avrinningsområdes perspektiv.
Jämfört med för några år sedan är travbanorna på Julmyra Horse Center i Heby kommun idag lättare att sköta, hästarna har bättre miljöer i sina hagar och risken för parasiter har minskat. Denna positiva förändring är tack vare de åtgärder som gården har genomfört inom ramen för LIFE IP Rich Waters.
Tekniken med sensorer för att mäta vattenkvalitet i vattendrag har blivit bättre och billigare. Men hur användbar är den egentligen? Det har Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) och IVL Svenska miljöinstitutet undersökt och presenterat sina slutsatser i en ny rapport. Rapporten sammanfattar praktiska erfarenheter av installationer och mätningar med sensorer som har finansierats inom LIFE IP Rich Waters, men även från sensorer som används i andra projekt.
Vilken effekt har olika insatser mot läckage av fosfor och kväve från jordbruket? Och hur stor potential att minska näringsläckaget har de olika åtgärderna som
Ansvaret för innehållet på webbplatsen ligger hos Länsstyrelsen i Västmanlands län och återspeglar inte Europeiska unionens officiella hållning.
