Lärdomar och resultat

Lärdomar och resultat

En båtbottentvätt där en vit båt får sin botten tvättad av en stor gul borste.

Projekt med båtbottentvätt har skapat engagemang för miljöfrågor

Användningen av giftiga båtbottenfärger bidrar till att miljögifter sprids i Mälaren. Inom ett av delprojekten i LIFE IP Rich Waters har Västerås stad anlagt en båtbottentvätt i Kraftverkshamnen. En båtbottentvätt ger båtägarna ett bra alternativ till att måla båtbotten med giftig färg. Målet är att minska utsläppen av föroreningar och på så sätt – i det långa loppet – skapa

En blå dataskärm som visar ett digitalt möte.

Lärdomar och tips om hur man skapar en hållbar dagvattenhantering från två perspektiv

Ellinor Waldemarson, hållbarhetsstrateg på Halmstads kommun och Helen Wikström, VA-ingenjör på Laholmsbuktens VA AB, har tillsammans lett arbetet med att ta fram riktlinjer för dagvatten för Halmstads kommun. Den 5 april gästade de LIFE IP Rich Waters digitala samtal där de delade med sig av goda råd och lärdomar från arbetet. I Halmstad har man gjort flera försök att få

En vik vid havet.

Mycket att lära av framgångarna med Kalmarsundskommissionen

Kalmarsundskommissionen har enträget arbetat sedan 2006 för att lyfta vattenfrågan. Idag har kommissionen en nyckelroll för att hitta finansiering och få till stånd konkreta åtgärder i Kalmar län. Vad beror framgångarna på? Susanna Minnhagen är samordnare för Kalmarsundskommissionen och arbetar samtidigt deltid på Kalmar kommun. Gun Lindberg är hållbarhetsstrateg på Västervik kommun, där arbetet mot övergödning belönades med vattenpriset Sjöstjärnan

Många personer står samlade vid ett vattendrag.

Utvärdering visar på sociala och ekonomiska nyttor med vattenvårdande projekt

Åtgärder för bättre vattenmiljö kan även ge positiva effekter inom en rad andra områden, som sysselsättning, rekreation och hälsa. Det visar en ny utvärdering som har gjorts inom LIFE IP Rich Waters. Det arbete som sker inom LIFE IP Rich Waters syftar till att förbättra miljön i de vatten som rinner ut i och påverkar Mälaren och norra Östersjön. Men

Damm med fallande vatten i stadsmiljö.

Fiskvägar i stadsmiljö – erfarenheter och inspiration i ny utvärdering

Fiskvägen vid Slussen i Örebro är en av de sju fallstudierna i utvärderingen. Foto: Jönköpings Fiskeribiologi AB Det finns särskilda utmaningar med att anlägga en fiskväg i en stad. Den kanske viktigaste frågan är själva förändringen av stadsbilden, ofta i en miljö som präglas av äldre kulturmiljöer. Vägar, byggnader och kablar nedgrävda i marken begränsar utrymmet. Länsstyrelsen i Örebro län

Ett vattendrag till höger med promenadstråk och en picknickplats till vänster. I bakgrunden syns en röd fabriksbyggnad.

Stor variation i kostnader för att ersätta en damm med en fors

Vad kostar det att ta bort en damm och ersätta den med en fors? Frågan är många gånger avgörande för vilken åtgärd som anses vara lämpligast för att återskapa fria vandringsvägar och viktiga livsmiljöer i ett vattendrag. Nu finns en sammanställning över drygt 40 genomförda åtgärder där dammar tagits bort, med en översikt över kostnadsposter och vilka faktorer som spelar in för totalkostnaden.

En is- och snöbeklädd sjö.

Digitalt samtal bjöd på praktiska lärdomar om kommunal samverkan för bättre vattenkvalitet

Oxunda vattensamverkan och Edsviken vattensamverkan är två samverkansgrupper som samlar kommuner inom två avrinningsområden i norra Stockholmsområdet för att tillsammans arbeta för en bättre vattenkvalitet. Tack vare ett framgångsrikt samarbete är kommunerna överens kring vilka vattenfrågor som är mest prioriterade och både politiker och tjänstepersoner har ett starkt engagemang och arbetar i samma riktning. Den 24 januari gästades LIFE IP

Två män, en i fjällmiljö och en med en nyfångad gädda.

Hydromorfologi – ett hårt jobb i urbana miljöer

Hydromorfologi, eller hymo som det förkortas, handlar om den fysiska livsmiljön för djur och växter i strandzonen och i vattnet. Oftast talar vi om förändringar i rinnande vatten, till exempel kraftverksdammar som begränsar möjligheten för fisk att vandra. Men hur arbetar man med hymo-frågor i en urban miljö, och i vatten som inte är påverkade av vattenkraft? Till årets sista

En siluett av en stad vid vatten.

Nu delar Sollentuna kommun med sig av lärdomar från arbetet med vattenplanen

Ett av LIFE IP Rich Waters teman handlar om vattenplanering. I ett av delprojekten har Sollentuna kommun arbetat fram en modell för kommunal vattenplanering med ett ekosystemtjänstperspektiv. Nu har Towe Holmborn, projektledare och vattensamordnare i Sollentuna kommun, tagit fram en rapport som beskriver vad de har gjort, hur de har arbetat och vad de har lärt sig längs vägen. –

En illustrerad hand ritar flera rutor som är kopplade till varandra.

Digitalt samtal med fokus på projektplanering

Den 21 oktober var det dags för det fjärde digitala samtalet i vår serie om vattenplanering. Den här gången var temat projektplanering och projektledning. Towe Holmborn, Sollentuna kommun, Maria Azzopardi, Stockholms stad och Sonja Råberg, Länsstyrelsen Stockholm resonerade tillsammans med Jenny Enberg, Länsstyrelsen Stockholm kring frågor om projektdirektiv, referensgrupper och vikten av en god planering. Projekt eller uppdrag? Projekt eller

”Det är inte bara åtgärderna som räknas, det är även vägen dit”

Redan när Nyköpingsåarnas vattenvårdsförbund grundades 1959 bjöds alla aktörer i området in att vara med i arbetet. Så nog kan man säga att förbundet bildades i samverkan. När man nämner Nyköpingsåarnas vattenvårdsförbund kommer därför begreppet ”underifrånperspektiv” ofta fram. Den 7 oktober arrangerade LIFE IP Rich Waters ett digitalt samtal där Anneli Carlén och Jenny Jochnick från förbundet resonerade kring just

En man i blå kortärmad skjorta står framför en damm. I bakgrunden syns en skogsdunge.

Dagvatten – en fråga för alla?

Dagvattenfrågan blir allt viktigare för landets kommuner. Täby kommun ligger i framkant och har fått uppmärksamhet för sitt strategiska arbete med dagvatten. Intresset var därför stort när LIFE IP Rich Waters arrangerade ett digitalt samtal med Andreas Jacobs från kommunens VA-enhet. Andreas Jacobs har arbetat med dagvattenhantering på Täby kommun i 16 år. Han har en lång och gedigen erfarenhet

Stockholm från ovan, med Gamla stan i fokus.

Stora variationer i laboratoriers PFAS-analyser

Överskrids miljökvalitetsnormen för PFOS i våra vatten? Svaret på frågan varierar beroende på vilket laboratorium som analyserar proverna. Det visar en kartläggning som Länsstyrelsen Stockholm har gjort inom LIFE IP Rich Waters. Miljöövervakningens syfte är att beskriva miljötillståndet och förändringar i miljön, identifiera behov av och följa upp åtgärder, följa upp åtgärder, att bedöma om miljökvalitetsmålen uppfylls samt att varna

Picknickmöbel med grillplats bredvid ett vattendrag med stenar. I bakgrunden syns en vägbro och röda hus.

Besök en fiskväg i sommar!

Inom Norra Östersjöns vattendistrikt pågår ett aktivt arbete för att förbättra vandringsmöjligheterna för fisk i vattendragen. Fina miljöer för fisken är ofta fina miljöer även för oss människor. Vi tipsar om 18 åtgärdade forsar och fiskvägar för både stadsutflykter och naturupplevelser.

Vattenrelaterade titlar i ett ordmoln. Projektledare, vattenstrateg, vattensamordnare och miljöstrateg framträder.

Digitalt samtal: Så fick vi politiskt stöd för vattenarbetet i kommunen

God politisk förankring är en förutsättning för att lyckas med sitt vattenarbete. Det konstaterar Jenny Herbertsson, Katrineholms kommun, och Johan Axnér, Enköpings kommun. Båda har arbetat långsiktigt med att lyfta vattenfrågorna till en strategisk nivå i sina kommuner. Under ett lunchseminarium delade de med sig av sina erfarenheter till ett 50-tal intresserade deltagare. Katrineholm och Enköping, som båda medverkar i

Kor som rör sig framåt i grön hage.

Lokalt vattenkansli har ökat kunskapen om vattenmiljön i Kiladalen

Ett starkt lokalt engagemang från lantbrukare och markägare ska leda till fler och bättre åtgärder mot övergödning. Det är tanken bakom arbetet med ett lokalt vattenkansli för Kiladalen, som Nyköpingsåarnas vattenvårdsförbund driver tillsammans med Länsstyrelsen inom ramen för LIFE IP Rich Waters. En enkätundersökning visar nu att arbetet i Kiladalen är uppskattat och att kunskapen om åtgärder har ökat bland

En å breder ut sig i landskapet, en byggnad skymtar till vänster i bilden.

Klimatförändringar ett växande hot mot ekosystemtjänster från sjöar och vattendrag

Sjöar och vattendrag bidrar med livsviktiga så kallade ekosystemtjänster, som dricksvatten, vatten till jordbruk och industri och biologisk mångfald. Andra ekosystemtjänster från sötvatten ger oss ökad livskvalitet och rekreation. Men vad händer med dessa ekosystemtjänster när klimatet förändras? Den frågan utreder Sara Bergek och Leonard Sandin från Sveriges lantbruksuniversitet i en ny rapport.

En strand vid en sjö med en vit segelbåt.

Risk för förhöjda halter av hormoner och PFOS i våra stora sjöar

Idag presenteras den hittills mest omfattande undersökningen av läkemedelsrester i våra tre största sjöar – Vänern, Vättern och Mälaren – med omgivande vattendrag, avloppsreningsverk och dricksvattenverk. Totalt ingår över hundra olika så kallade organiska miljöföroreningar i undersökningen.

En våtmark med träskkant i förgrunden och en barrskog i bakgrunden

Minskat fosforläckage genom bättre placering av våtmarker

Våtmarker är en viktig åtgärd för att minska näringsläckage från jordbruksmark till vattendrag och sjöar. Bara i Sverige anläggs mer än 500 hektar ny våtmark varje år och en stor satsning på ännu fler våtmarker pågår. Men var ska våtmarker placeras för att få till så bra fosforrening som möjligt?

Två barn i badkläder som hoppar från en badbrygga.

”Mycket klarare vatten!” ”Ser plötsligt botten!”

Arbetet med bottenbehandlingen av sjön Norrviken, som Sollentuna och Upplands Väsbys kommun genomförde under sommaren har verkligen uppskattats av allmänheten. Det visar en enkät som ett drygt hundratal boende i området har svarat på.

Häst och ryttare i paddock med skylt "Lurbo Ridklubb"

Ridskolans miljöarbete tog fart med hjälp av vattenplan

Hästars påverkan på övergödningen av sjöar och vattendrag har fått stor uppmärksamhet under senare tid. Framför allt har diskussionen rört kostnader för möjliga åtgärder och om och hur miljöhänsyn inom hästhållningen bör regleras. Många hästgårdar och ridanläggningar behöver konkret stöd för att komma igång med miljöarbetet. Lurbo ridklubb i Uppsala har tack vare länsstyrelsen och en så kallad gårdsvis vattenplan

Tre personer spelar in en film.

”Filminarium” om arbetet i Kiladalen

I Kiladalen bubblar det av engagemang och initiativ, bland annat tack vare ett av våra delprojekt. I en serie korta filmer berättar lantbrukare och andra om arbetet med åtgärder.

En illustration av en damm i lantbruksmiljö.

Omtag efter pilotförsök med gårdsvisa vattenplaner

En metod för rådgivning för att ta fram gårdsvisa vattenplaner har testats på sju gårdar. Nu har metoden utvärderats. Slutsatsen är att den gårdsvisa rådgivningen är komplex och tidskrävande och behöver kompletteras med ett avrinningsområdes perspektiv.

Tre travhästar på bana

Bättre för miljön, människan och hästarna

Jämfört med för några år sedan är travbanorna på Julmyra Horse Center i Heby kommun idag lättare att sköta, hästarna har bättre miljöer i sina hagar och risken för parasiter har minskat. Denna positiva förändring är tack vare de åtgärder som gården har genomfört inom ramen för LIFE IP Rich Waters.

Man och kvinna framför en sjö.

Bålsjön – lokalt engagemang som ger ringar på vattnet

Med kornhalm, vassklippning och lokalt engagemang ska vattenkvaliteten i Bålsjön i Nyköpings kommun nu bli bättre. Det hoppas i alla fall den arbetsgrupp som driver projektet Rädda Bålsjön! Projektet drogs igång för drygt ett år sedan. Bålsjön har sedan många år tillbaka drabbats av algblomning och ökad igenväxning på grund av problem med övergödning. Med stöd av Nyköpingsåarnas vattenvårdsförbund och

Faunapassagen vid Turbinbron i vintermiljö.

Fiskvägar – en komplex fråga i stadsmiljö

Många svenska städer har växt fram kring bäckar, åar och älvar, som har varit viktiga för elförsörjning, transporter och andra verksamheter som drivits av vattenkraft. Dammar och kraftverk utgör ofta värdefulla kulturmiljöer som vittnar om stadens historia. Hur kan vi arbeta för att återskapa fria vandringsvägar för fisk i just stadsmiljöer och samtidigt ta hänsyn till andra viktiga samhällsintressen? Konnektivitet,

Skörd av blåmusslor.

Resultat från EU-projekt visar musslors potential för att rena Östersjön

Musselodling kan vara ett effektivt sätt att rena den övergödda Östersjön samtidigt som förutsättningar för en cirkulär ekonomi och produktion skapas. Den slutsatsen drar Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, som har jämfört resultat från tre pågående EU-projekt, däribland LIFE IP Rich Waters.

En man sitter med ett mätinstrument vid en informationsskylt med logotyper för Rich Waters.

Sensorer ett bra komplement i miljöövervakningen

Tekniken med sensorer för att mäta vattenkvalitet i vattendrag har blivit bättre och billigare. Men hur användbar är den egentligen? Det har Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) och IVL Svenska miljöinstitutet undersökt och presenterat sina slutsatser i en ny rapport. Rapporten sammanfattar praktiska erfarenheter av installationer och mätningar med sensorer som har finansierats inom LIFE IP Rich Waters, men även från sensorer som används i andra projekt.

Ett bildmontage med landskap i fyra årstider.

Effekter av åtgärder mot läckage av fosfor och kväve

Vilken effekt har olika insatser mot läckage av fosfor och kväve från jordbruket? Och hur stor potential att minska näringsläckaget har de olika åtgärderna som vattenmyndigheterna föreslår i sina åtgärdsprogram? Det har Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, på uppdrag av ett delprojekt inom LIFE IP Rich Waters, undersökt. I ett delprojekt inom LIFE IP Rich Waters samarbetar Jordbruksverket, LRF och länsstyrelserna i

Ett vattendrag till höger med promenadstråk och en picknickplats till vänster. I bakgrunden syns en röd fabriksbyggnad.

Stor variation i kostnader för att ersätta en damm med en fors

Vad kostar det att ta bort en damm och ersätta den med en fors? Frågan är många gånger avgörande för vilken åtgärd som anses vara lämpligast för att återskapa fria vandringsvägar och viktiga livsmiljöer i ett vattendrag. Nu finns en sammanställning över drygt 40 genomförda åtgärder där dammar tagits bort, med en översikt över kostnadsposter och vilka faktorer som spelar in för totalkostnaden.

En man i blå kortärmad skjorta står framför en damm. I bakgrunden syns en skogsdunge.

Dagvatten – en fråga för alla?

Dagvattenfrågan blir allt viktigare för landets kommuner. Täby kommun ligger i framkant och har fått uppmärksamhet för sitt strategiska arbete med dagvatten. Intresset var därför

Stockholm från ovan, med Gamla stan i fokus.

Stora variationer i laboratoriers PFAS-analyser

Överskrids miljökvalitetsnormen för PFOS i våra vatten? Svaret på frågan varierar beroende på vilket laboratorium som analyserar proverna. Det visar en kartläggning som Länsstyrelsen Stockholm

Picknickmöbel med grillplats bredvid ett vattendrag med stenar. I bakgrunden syns en vägbro och röda hus.

Besök en fiskväg i sommar!

Inom Norra Östersjöns vattendistrikt pågår ett aktivt arbete för att förbättra vandringsmöjligheterna för fisk i vattendragen. Fina miljöer för fisken är ofta fina miljöer även för oss människor. Vi tipsar om 18 åtgärdade forsar och fiskvägar för både stadsutflykter och naturupplevelser.

En å breder ut sig i landskapet, en byggnad skymtar till vänster i bilden.

Klimatförändringar ett växande hot mot ekosystemtjänster från sjöar och vattendrag

Sjöar och vattendrag bidrar med livsviktiga så kallade ekosystemtjänster, som dricksvatten, vatten till jordbruk och industri och biologisk mångfald. Andra ekosystemtjänster från sötvatten ger oss ökad livskvalitet och rekreation. Men vad händer med dessa ekosystemtjänster när klimatet förändras? Den frågan utreder Sara Bergek och Leonard Sandin från Sveriges lantbruksuniversitet i en ny rapport.

En strand vid en sjö med en vit segelbåt.

Risk för förhöjda halter av hormoner och PFOS i våra stora sjöar

Idag presenteras den hittills mest omfattande undersökningen av läkemedelsrester i våra tre största sjöar – Vänern, Vättern och Mälaren – med omgivande vattendrag, avloppsreningsverk och dricksvattenverk. Totalt ingår över hundra olika så kallade organiska miljöföroreningar i undersökningen.

En våtmark med träskkant i förgrunden och en barrskog i bakgrunden

Minskat fosforläckage genom bättre placering av våtmarker

Våtmarker är en viktig åtgärd för att minska näringsläckage från jordbruksmark till vattendrag och sjöar. Bara i Sverige anläggs mer än 500 hektar ny våtmark varje år och en stor satsning på ännu fler våtmarker pågår. Men var ska våtmarker placeras för att få till så bra fosforrening som möjligt?

Två barn i badkläder som hoppar från en badbrygga.

”Mycket klarare vatten!” ”Ser plötsligt botten!”

Arbetet med bottenbehandlingen av sjön Norrviken, som Sollentuna och Upplands Väsbys kommun genomförde under sommaren har verkligen uppskattats av allmänheten. Det visar en enkät som ett drygt hundratal boende i området har svarat på.

Tre personer spelar in en film.

”Filminarium” om arbetet i Kiladalen

I Kiladalen bubblar det av engagemang och initiativ, bland annat tack vare ett av våra delprojekt. I en serie korta filmer berättar lantbrukare och andra om arbetet med åtgärder.

En illustration av en damm i lantbruksmiljö.

Omtag efter pilotförsök med gårdsvisa vattenplaner

En metod för rådgivning för att ta fram gårdsvisa vattenplaner har testats på sju gårdar. Nu har metoden utvärderats. Slutsatsen är att den gårdsvisa rådgivningen är komplex och tidskrävande och behöver kompletteras med ett avrinningsområdes perspektiv.

Tre travhästar på bana

Bättre för miljön, människan och hästarna

Jämfört med för några år sedan är travbanorna på Julmyra Horse Center i Heby kommun idag lättare att sköta, hästarna har bättre miljöer i sina hagar och risken för parasiter har minskat. Denna positiva förändring är tack vare de åtgärder som gården har genomfört inom ramen för LIFE IP Rich Waters.

En man sitter med ett mätinstrument vid en informationsskylt med logotyper för Rich Waters.

Sensorer ett bra komplement i miljöövervakningen

Tekniken med sensorer för att mäta vattenkvalitet i vattendrag har blivit bättre och billigare. Men hur användbar är den egentligen? Det har Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) och IVL Svenska miljöinstitutet undersökt och presenterat sina slutsatser i en ny rapport. Rapporten sammanfattar praktiska erfarenheter av installationer och mätningar med sensorer som har finansierats inom LIFE IP Rich Waters, men även från sensorer som används i andra projekt.