Oxunda vattensamverkan och Edsviken vattensamverkan är två samverkansgrupper som samlar kommuner inom två avrinningsområden i norra Stockholmsområdet för att tillsammans arbeta för en bättre vattenkvalitet. Tack vare ett framgångsrikt samarbete är kommunerna överens kring vilka vattenfrågor som är mest prioriterade och både politiker och tjänstepersoner har ett starkt engagemang och arbetar i samma riktning. Den 24 januari gästades LIFE IP Rich Waters av Jonas Riedel och Towe Holmborn i ett digitalt samtal om hur en kommunal samverkan kan fungera och vilka framgångsfaktorer de ser i att jobba tillsammans.
Kommunerna runt både Oxundaåns och Edsvikens avrinningsområden har en lång historia av samarbete för en bättre vattenkvalitet. Genom så kallade vattensamverkansorganisationer samlas politiker och tjänstepersoner. Även om områdena ser lite olika ut så är fokus för båda organisationerna att arbeta för att vattnet ska uppnå god status.
Edsviken vattensamverkan består av kommuner med urbana miljöer som ligger tätt och som delar vatten. Den organisation som finns idag formaliserades 2005. Orsaken var att man såg att ännu bättre samarbete krävdes för att få bukt på problemen med övergödning och miljögifter.
– På gång just nu är bland annat vår fortgående miljöövervakning samt förberedelser inför en eventuell gemensam bottenfällning för att binda fosfor, berättar Towe Holmborn.
Oxunda vattensamverkan startade ännu tidigare, för ungefär 25 år sedan. Det avrinningsområdet består av många sjöar och vattendrag som till sist mynnar i Mälaren.
– Kommunerna i det här området är mer diversifierade. Söderut har vi urbana kommuner där påverkan från dagvatten och förorenad mark är stora utmaningar. Norrut finns många jordbruk och hästgårdar vilket påverkar vattnen där. Förutom vår fortgående gemensamma miljöövervakning bedriver vi projekt av olika karaktär. Just nu har vi ett flerårigt projekt som syftar till att minska belastningen från hästgårdar. Vi genomför även en åtgärd där vi river ut två vandringshinder för att skapa fria vandringsvägar för till exempel fisken asp i vattensystemet, berättar Towe Holmborn.
Politikernas medverkan en viktig framgångsfaktor
De två samverkansgrupperna består vardera av en politisk styrgrupp och en arbetsgrupp med tjänstepersoner från de ingående kommunerna. Båda samverkansgrupperna har sex medlemskommuner. Towe Holmborn och Jonas Riedel är överens om att det är en viktig framgångsfaktor att politiker är med i samverkansgrupperna.
– För mig att det är en självklarhet att vara med. Det ger mig bland annat ett beslutsunderlag som är gediget på ett sätt som jag inte skulle kunna få utan att sitta här. Gemensamma tankar och beslut ger legitimitet vilket skapar en tydlighet och styrka i våra politiska förhandlingar. Det stärker också engagemanget kring vattenfrågorna och att alla kommuner jobbar med de här frågorna skapar en form av trygghet, berättar Jonas Riedel.
Towe Holmborn ser det som A och O att politiker finns med i arbetet och beskriver det som att de blir ambassadörer för vattensamverkan inom sin kommun.
– Politikernas medverkan skapar en bredare förståelse och en starkare legitimitet för vattenfrågorna, men även en djupare förståelse för frågorna hos de enskilda politikerna vilket bland annat är värdefullt för dem och kommunen i deras kontakt med våra medborgare, säger Towe Holmborn.
När nya politiker kommer med i arbetet brukar de få en enklare utbildning kring vattenfrågor så att alla ska ha en viss grundkunskap. Även regelbundna fördjupningsföreläsningar anordnas i samband med mötena. Ofta väljs då ett ämne som knyter an till aktuella projekt som pågår.
– Före coronapandemin åkte vi politiker och tjänstepersoner runt och besökte olika delar i vårt avrinningsområde. Det var mycket givande att få se dess vattendrag och miljöer i verkligheten, menar Jonas Riedel.
Gemensamma mål och lösningar
I de politiska styrgrupperna finns olika partier representerade och tjänstepersonerna kommer från olika förvaltningar och ansvarsområden.
– Var man hör hemma rent politiskt spelar inte så stor roll. Det blir aldrig ett politiskt spel inom vattensamverkan, utan vi fokuserar på hur vi kan arbeta för bättre vattenstatus på bästa sätt tillsammans. Det blir ofta smidiga lösningar på ett effektivt och oladdat sätt, säger Towe Holmborn och Jonas Riedel håller med.
– Ja, vi har ett mycket bra samarbetsklimat. De som är med från politiken deltar för att de vill och har ett intresse. Det finns ett starkt engagemang och vi ser gemensamma mål och vill hitta bra lösningar. Det känns unikt att ”jobba så opolitiskt inom politiken”, menar Jonas Riedel.
Två olika finansieringsmodeller
Sättet som de två organisationerna finansieras på skiljer sig åt. I Edsviken utgår man från en belastningsanalys där alla medverkande kommuner finns med. Genom analysen, som är kopplad till fosfor, dras procentuella satser ut – så medlemsavgiften skiljer sig åt för kommunerna. Inom Edsviken vattensamverkan, som endast provtar ett vatten, bekostas den gemensamma miljöövervakningen av medlemsintäkterna.
– I Oxunda betalar alla kommuner samma avgift, förutom en som betalar en lägre avgift då den kommunen endast har en mycket liten del av avrinningsområdet, berättar Towe Holmborn. Inom Oxunda vattensamverkan, som provtar många sjöar och vattendrag, fördelas kostnaden för miljöövervakningen utifrån hur många provpunkter respektive kommun har ”nytta” av. Kostnaden faktureras till kommunerna retroaktivt och är inte inkluderad i medlemsavgiften, förklarar Towe Holmborn
– Politikernas arvode bestäms och bekostas av varje enskild kommun i enlighet med andra politiska uppdrag, tillägger Jonas Riedel.
Arbetsgång med dialog och förtroende
Arbetsgången ser ut så att tjänstepersonerna varje år tar fram förslag på verksamhetsplan och budget, efter politikernas önskemål. Detta sker genom mycket dialog och enligt Jonas Riedel med ett stort förtroende.
– Tjänstepersonerna är de som är sakkunniga så de underlag som vi får kommer alltid från personer som verkligen kan frågan. Vi politiker är ju generalister, säger Jonas Riedel.
– Ja, vi har lyckats bra med vårt arbetssätt tycker jag. Sen räcker det inte att bara vattenpolitikerna är överens och har ett engagemang, utan frågorna måste komma in i kommunens olika planer. Tjänstepersonerna förbereder ofta frågorna inom den egna kommunen för att förankra frågorna. Det är ofta relativt lättarbetat eftersom vattensamverkanspolitiker fungerar som ambassadörer för samverkan inom de egna kommunerna. Som Jonas, till exempel, han sitter som ordförande i kommunens klimatnämnd och i kommunstyrelsen, säger Towe Holmborn.
Andra positiva exempel på vad Oxunda och Edsvikens vattensamverkan har lett till är enligt Towe det omfattande nätverk som skapats.
– Ja verkligen. Tack vare den här vattensamverkan har vi snabba kontaktvägar och det finns alltid ett bollplank att tillgå. Jag har fått många vattenkompisar och våra kompetenser kompletterar varandra bra. Ingen behöver kunna allt, säger Towe Holmborn.
– För mig som politiker är helhetsbilden som den här samverkan skapar en positiv tillgång. Det finns så många positiva skikt av det här samarbetet, säger Jonas Riedel.
Några avslutande tips
Som avslutning på det digitala samtalet ombads Jonas Riedel och Towe Holmborn att ge sina bästa råd till de kommuner som kämpar på med sitt vattenarbete och funderar på starta en mellankommunal samverkan.
– Mitt tips är att ta en första kontakt och börja prata och diskutera, både enskilt med politiker och tjänstepersoner och med båda grupperna samtidigt. Fundera tillsammans kring vilka fördelar ni kan dra av varandra. Jag tror ni snabbt kommer att se att ni har mycket att vinna på att samarbeta. Börja med ett ”lösare samarbete” – det formella kan komma senare, säger Jonas Riedel.
– Jag tror på att hitta er minsta gemensamma nämnare. Vilken fråga är högaktuell för er? Det kan vara PFAS eller övergödning på grund av hästgårdar som ni identifierar som områden som ni vill ha skjuts kring – men börja med ett specifikt område och utveckla samverkan över tid, avslutar Towe Holmborn.
Mer information
Oxunda vattensamverkans webbplats
