Vilken effekt har olika insatser mot läckage av fosfor och kväve från jordbruket? Och hur stor potential att minska näringsläckaget har de olika åtgärderna som vattenmyndigheterna föreslår i sina åtgärdsprogram? Det har Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, på uppdrag av ett delprojekt inom LIFE IP Rich Waters, undersökt.
I ett delprojekt inom LIFE IP Rich Waters samarbetar Jordbruksverket, LRF och länsstyrelserna i Kalmar, Västra Götaland och Västmanland. Projektet analyserar och utvärderar effekterna av de regler och ersättningar som finns i dag med målet att skapa bättre kunskap om vilka styrmedel som är mest effektiva för att nå målen i EU:s vattendirektiv, samtidigt som konkurrenskraften i jordbruket behålls.
– Våtmarker, fosfordammar och strukturkalkning är exempel på åtgärder där man i rapporten har kunnat uppdatera och förbättra underlaget för uppskattning av effekt och potential, säger Frida Edström, utredare på Jordbruksverket.
Förslag på nya åtgärder
SLU har också föreslagit nya uppskattningar av effekter och utvärderat nya möjliga åtgärder för att minska kväve- och fosforläckage.
– Några exempel på åtgärder som inte tidigare ingått i underlaget för vattenmyndigheternas åtgärdsprogram men som har granskats av SLU är precisionsgödsling och vårbearbetning, säger Frida Edström.
Precisionsgödsling innebär att man anpassar fördelningen av gödsel efter fältets och grödans varierande behov. Då ökar man kväveeffektiviteten och får samtidigt en ökad skörd; en vinst för både jordbrukare och miljön.
Vårbearbetning betyder att marken lämnas orörd utan bearbetning och plöjning på hösten. Marken täcks därmed av gröda eller ogräs, vilket ger skydd mot erosion och mindre läckage av näringsämnen.
Om rapporten
Rapporten består av en resultatdel som behandlar de åtgärder som ingick i underlagsrapporten för vattenmyndigheternas åtgärdsprogram. I resultatdel 2 undersöks effekter och vilket utrymme som finns för andra åtgärder.
Mer information
Läs mer om delprojektet Analys av styrmedel för åtgärder inom jordbruket
