Hur kan fria vandringsvägar för fisk förenas med bevarade kulturmiljöer? Den frågan hamnar ofta i fokus i diskussioner kring åtgärder av vandringshinder. Inom LIFE IP Rich Waters har länsstyrelserna i Södermanland och Västmanland arrangerat en serie fältvandringar vid kulturmiljöer i vatten för att underlätta dialog kring lösningar. Nu har vi sammanställt lärdomar och erfarenheter i en ny guide.
I november förra året arrangerade projektet ett webbinarium kring erfarenheter från projektets fältvandringar vid kulturmiljöer i vatten. Här deltog även Länsstyrelsen Dalarna, som berättade om arbetet med återställning av flottningsleder och Riksantikvarieämbetet, som gick igenom sin metod för värdering av kulturmiljöers känslighet. Det fanns en stor enighet om en faktor som underlättar gemensamma lösningar – att ses i fält!
Samverkan kring flottleder
Dialog och god intern samverkan har varit viktigt vid återställning av vatten som påverkats av flottleder. Det berättade Klas Johansson och Benedict Alexander från Länsstyrelsen i Dalarna, som under sitt arbete utgått från en process i fem steg. Enheten för vatten identifierar och prioriterar områden och kommer fram till vad de vill göra. Förslag på åtgärder överlämnas sedan till kulturmiljöenheten som bedömer kulturmiljövärdena utifrån befintliga underlag såväl som fältbesök. Vilka värden finns, vilken antikvarisk status har de, hur bör de hanteras, är exempel på frågor som hanteras. Klas Johansson och Benedict Alexander betonade att det är bra att göra platsbesöken tillsammans. Den huvudsakliga frågan i fält är hur de föreslagna åtgärderna påverkar möjligheten att uppfylla målen för natur- såväl som kulturmiljö. De poängterade också att processen behöver dokumenteras – vilka lämningar har åtgärdats och hur såg de ut före respektive efter åtgärd?
Metod från Riksantikvarieämbetet
Cissela Génetay berättade om Riksantikvarieämbetets metod för bedömning av kulturmiljöers känslighet vid vattenvårdsåtgärder. Kulturmiljöns känslighet kan variera med dess kulturhistoriska innehåll och läge i landskapet. Därför måste bedömningar och vilka åtgärder som föreslås vara specifika för varje kulturmiljö. I många fall kan det också vara viktigt att titta på hela vattendraget eftersom känsligheten för ett enskilt objekt kan påverkas av hur det ser ut i andra av vattendragets kulturmiljöer. Den sammantagna effekten av alla åtgärdernas påverkan på de olika kulturmiljöerna kan i vissa fall förändra bedömningen av känslighet i någon av de specifika kulturmiljöerna längs vattendraget. Mer information om metoden för bedömning finns på Riksantikvarieämbetets webbplats.
Fältvandringar ökade samsynen
De fältvandringar som länsstyrelserna i Södermanland och Västmanland har arrangerat inom LIFE IP Rich Waters har gått till kulturmiljöer i Kilaåns och Trosaåns avrinningsområden, i Eskilstunaån och i vattendrag i Bergslagen. Projektet har nu sammanställt en guide med lärdomar från besöken. Här finns konkreta tips på förberedelser för den som vill anordna liknande aktiviteter.
Några exempel som lyftes på webbinariet var att både besöka förändrade och orörda platser eftersom det ger olika diskussioner om det redan finns en lösning eller om den bara är på planeringsstadiet. Det är också lämpligt att ta fram kartor och beskrivningar av platsen så att deltagarna kan förstå vilken verksamhet som har funnits där, om det finns områdesskydd att ta hänsyn till, hur ägarförhållandena ser ut på platsen med mera. Vidare är det viktigt att representanter för alla de sakfrågor som berörs planerar aktiviteten tillsammans och att de olika perspektiven ges lika mycket utrymme, allt för att stärka möjligheterna till samsyn.
Hur hanteras konflikter?
Webbinariet avslutades med en diskussion kring frågan hur man undviker att hamna i en konflikt om kulturmiljöer i vatten. Ett inlägg handlade om rätt attityd – det handlar inte om att ena sidan ska vinna utan att göra det bästa av situationen på platsen tillsammans. Alla inblandade behöver jobba för att ta frågan hela vägen även om det skaver och titta på alla lösningar. Vikten av att prata med närboende kom upp och att det i sådana sammanhang ökar trovärdigheten om representanter för både natur och kultur är involverade. En kommunrepresentant som jobbade med exploatering spelade in vikten av att tidigt träffa Länsstyrelsen för att förstå de centrala frågeställningarna på platsen så att de kan vägas mot det egna projektets mål.
Någon sa att det lättare blir stuprörstänk och risk för konflikt vid skrivbordet. Det sammanfattar mycket väl det som alla var rörande överens om – att komma fram till lösningar görs bäst i fält!
Mer information
Läs Samsyn mellan natur- och kulturmiljöintressen: En guide för fältvandringar vid vandringshinder
Inspirationsdagar för fria vandringsvägar för fisk, 6-7 maj 2024. Här kommer projektets lärdomar inom temat fria vandringsvägar från 2017 till 2024 att sammanfattas.
