Ett månlandskap utan växtlighet. I princip död. Så beskriver Jenny Herbertsson, vattensamordnare i Katrineholms kommun, sjön Öljarens botten. För att komma till rätta med övergödningsproblem i sjön har kommunen testat lågflödesmuddring – en ny metod där de näringsrika översta lagren av sedimenten sugs upp och återanvänds som näring inom jordbruket. Nu finns resultat och lärdomar från projektet samlade i en rapport.
Öljarens problem med övergödning har varit känt i decennier och har blivit allt påtagligare med återkommande fiskdöd och algblomning. Trots åtgärder för att minska tillförseln av näring till sjön har vattenkvaliteten inte blivit bättre, eftersom övergödningen främst beror på läckage av fosfor som samlats i bottensedimenten, så kallad internbelastning.
Katrineholms kommun bestämde sig därför för att inom ramen för LIFE IP Rich Waters testa metoden med lågflödesmuddring för att få bukt med problemen. Själva muddringen kunde påbörjas i september 2021 och är nu inne på sitt tredje år. Hittills har cirka 100 000 kvadratmeter sjöbotten muddrats, varav 22 000 med finansiering inom LIFE IP Rich Waters. En bieffekt av muddring är också att cirka 25 000 kubikmeter fosforrikt bottenvatten pumpats upp och renats.
Samlade lärdomar
Genom att våga testa en ny och relativt oprövad teknik har Katrineholms kommun bidragit med viktig kunskap och lärdomar för framtida muddringsprojekt. Dessa finns nu sammanfattade i en rapport. Här beskriver Katrineholms kommun alla de steg som tagits på vägen. Det krävdes till exempel noggranna förberedelser med vattenprovtagningar och undersökningar av sedimenten innan muddringen kunde påbörjas.
Rapporten beskriver också hur själva tekniken fungerar. I korthet sugs det översta lagret av sedimenten upp och samlas på land i en så kallad geosäck. Vattnet rinner av, filtreras och leds tillbaka till sjön medan den näringsrika torrsubstansen stannar i säcken.
När geosäcken öppnades efter tre muddringssäsonger fanns närmare 100 kubikmeter avvattnade sediment i säcken. Därefter har ytterligare 45 kubikmeter sediment samlats i säcken. Totalt har man tagit upp 43 kilo fosfor och drygt 160 kilo kväve. Den näringen kan nu användas som gödsel inom jordbruket. Kommunen har dessutom startat ett projekt, ”Från sjö till växtkraft”, för att ta fram en ny produkt med komposterad vass och sediment för trädgårdsodling. Genom att plöja ned en del av det komposterade materialet på åkermark kan man öka kolinlagring och det organiska materialet i odlingsjorden.
– Jag har själv testat att gödsla dahlior och gurka med sedimenten och såg stor skillnad mot de plantor som fick vanligt gödsel, berättar Jenny Herbertsson.
Stort intresse för metoden
Att lågflödesmuddring är en teknik under utveckling har såklart påverkat budgeten. Projektet har stött på en rad oförutsedda problem på vägen som har bidragit till förseningar och ökade kostnader. Till exempel gick en upphandlad entreprenör i konkurs och 2022 välte muddringspontonen på grund av hård vind.
Muddringen har hittills testats på en liten yta, sett till sjöns storlek. Dessutom har man ännu inte täckt de djupare områdena där sedimenten är mer näringsrika. Så hur stor den totala kostnaden per kilo fosfor blir är därför svårt att säga. Ett likande danskt projekt har räknat fram en kostnad per hektar på cirka 90 000 kronor. Och även om målet främst varit att minska övergödningen i Öljaren har projektet gett en rad andra resultat. Många viktiga lärdomar från projektet handlar om teknikutveckling. Hur upphandlar man till exempel en teknik som inte riktigt är utvecklad?
Intresset för lågflödesmuddringen har varit stort. Runt 100 personer har besökt projektet och Jenny Herbertsson leder nu ett nätverk av kommuner, konsulter och andra som har eller står i begrepp att testa metoden. Jenny betonar att projektet har gett kommunen mycket mer än bara muddringen i Öljaren.
– Det har blivit startskottet för ett mycket större arbete i kommunen. Hela vattenfrågan har hamnat i fokus. Det har också handlat om att tänka mer på cirkulära lösningar. Vi har visat att det faktiskt går att ta upp fosfor och sedan använda sedimenten som gödning.
Läs rapporten Att ta bort fosforrikt sediment från sjön Öljaren och återanvända det som gödningsmedel i jordbruket
