Lågflödesmuddringen i Öljaren har gjort vattenfrågan mer prioriterad i Katrineholms kommun

Flera personer står och lyssnar till en man i varselkläder.

Muddringen visades på Vattenveckan i Södermanland 2021.

I ett av delprojekten i LIFE IP Rich Waters testar Katrineholms kommun en metod för att göra så kallad lågflödesmuddring i den kraftigt övergödda sjön Öljaren.  – Man kan säga att vi dammsuger sjöbotten och sprider sedan det slam som vi får upp på åkrar i närområdet. På så sätt skapar vi förhoppningsvis en bättre vattenkvalitet samtidigt som vi återför näringsämnen från sjöbotten till jordbruksmark, berättar Jenny Herbertsson, projektledare och miljöstrateg på kommunen.

En kvinna med en keps som det står LIFE IP Rich Waters på. Hon har blå fleecejacka och en snusnäsduk runt halsen.
Jenny Herbertsson, Katrineholms kommun

Nu har arbetet med muddringen pågått sedan september 2021 och hittills har cirka 5 000 kvadratmeter av sjöbotten muddrats. Projektet är fortfarande i uppstartsfas och planeras fortgå fram till slutet av 2023. Förberedande undersökningar och provtagningar har gjorts men det är inte möjligt att utvärdera några effekter i miljön ännu. Jenny Herbertsson ser ändå redan nu flera positiva resultat av andra slag.

– Vi ser till exempel en ökad kunskap kring och ett starkare engagemang för övergödning i sjöar och vattendrag hos våra lokala politiker och tjänstepersoner på kommunen. Vattenfrågan har blivit mer prioriterad i kommunen och vi har inrättat en ny tjänst som vattensamordnare/miljöstrateg. Projektet har väckt stort intresse hos andra vattenintressenter och vi själva har fått ett mycket större kontaktnät, säger Jenny.

Utmaningar med upphandling

Katrineholms kommun har haft en del utmaningar när det gäller upphandling av en konsult. Eftersom det handlar om ny teknik var det svårt att utforma förfrågningsunderlaget och att sätta ett pris på arbetet.

– Vi har fått göra flera upphandlingar då det finns få aktörer som kan erbjuda det vi behövde. Dessutom gick vår första entreprenör i konkurs, så vi har haft en del otur när det gäller just upphandlingen. Mitt tips är att ta kontakt med projektledare för andra liknande projekt och hämta kunskap därifrån, att ta referenser både skriftligt och muntligt och att verkligen kolla av marknaden.

En viktig lärdom som Jenny har gjort är att förvissa sig om att entreprenören har förstått sitt uppdrag och har tagit till sig alla delar i upphandlingen.

– Ett tips är att se till att ha tydliga ”delmål” för entreprenören som man kontinuerligt diskuterar och följer upp.

Så här i efterhand inser Jenny att de i samband med ansökan om projektpengar borde ha lagt in mycket mer tid för det administrativa arbetet.

– Vi borde också ha en lagt in en kostnad för att anlita konsult för hela tillståndsprocessen i budgeten och när vi ansökte om medel.

Tidig kommunikation med de boende runt sjön

Öljaren är en uppskattad sjö bland de boende i området och för många andra. Kommunikationen med markägare, arrendatorer och andra intressenter kring sjön är därför en viktig del i arbetet.

– En uppmaning till andra som planerar att göra en lågflödesmuddring, eller någon annan typ av miljöarbete i en sjö, är att tidigt ta kontakt med de som berörs. En bra aktivitet är att bjuda in till informationsmöten och studiebesök för att kunna berätta om vad som händer och framför allt för att kunna svara på frågor.

Resultaten till användning på många olika sätt

Jenny ser att resultaten från lågflödesmuddringen kommer kunna användas av andra som vill göra åtgärder i sjöar, vattendrag och vikar som är övergödda på grund av internbelastning. Redan nu används resultaten av andra delprojekt inom LIFE IP Rich Waters.

– Ja, till exempel så tar SLU fram ett beräkningsverktyg för att kunna identifiera internbelastade sjöar och de använder sig av prover på sedimentet från just Öljaren. I ett annat delprojekt har Havs- och vattenmyndigheten ett uppdrag att ta fram en vägledning för behandling av internbelastade sjöar. Resultaten från vår lågflödesmuddring kommer också kunna ligga till grund för underlaget i den, förklarar Jenny.

När Katrineholms kommuns arbete i Öljaren är klart i slutet av 2023 kommer en slutrapport att tas fram. Då kommer inte bara metoden lågflödesmuddring att vara utvärderad utan även miljöeffekterna kommer ha följts upp.

– En annan sak som vi hoppas på med vårt arbete är ett ökat intresse för sjön Öljaren i stort från de som bor i närheten och våra medborgare i Katrineholms kommun, säger Jenny Herbertsson.

Så går lågflödesmuddring till

Muddringen sker via en bemannad ponton där en undervattensenhet suger upp sedimenten från sjöbotten. Sedimenten pumpas sedan upp på land via en slang. För att vattna av sedimenten läggs de i så kallade geosäckar som ligger i en tät bassäng. Vattnet från säcken rinner från bassängen genom en så kallad siltgardin och pumpas till ett sandfilter. Det vatten som blir kvar från sandfiltret rinner sedan via ett naturligt dike tillbaka till Öljaren. Det avvattnade sedimentet sprids sedan ut på åkrar och skogsmark.


Läs mer

Rapport: Miljövänlig borttagning av näringsrika sediment i sjön Öljaren genom lågflödesmuddring

Om delprojektet Lågflödesmuddring i sjön Öljaren på LIFE IP Rich Waters webbplats

Om lågflödesmuddringen på Katrineholms webbplats

Just nu driver Länsstyrelsen i Jönköping ett projekt finansierat av Havs-och vattenmyndigheten där de undersöker om framtida livsmedelsproduktion kan gödslas med näringsrika sediment från övergödda sjöar och samtidigt bidra till ett bättre miljötillstånd. Är sjösediment framtidens gödsel? – Aktuellt – Havs- och vattenmyndigheten (havochvatten.se)