Vattenparker för rening av dagvatten och spillvatten kan fylla flera funktioner. De kan bidra till ökad biologisk mångfald med växtlighet, insekter och djur. De kan även bli uppskattade besöksmål och rekreationsområden. En projektgrupp från Västerås, Uppsala och Smedjebacken har besökt Nederländerna, där det finns lång erfarenhet av multifunktionella vattenparker.
Ett av delprojekten inom Rich Waters kommer att arbeta med att anlägga multifunktionella vattenparker för att rena vatten från miljögifter och minska övergödningen. Anläggningarna ska också bidra till ökad biologisk mångfald i området samt vara attraktiva för besökare. Vattenparkerna anläggs i Uppsala, Västerås och Smedjebacken.
I slutet av september åkte projektgruppen till Nederländerna för att titta på anläggningar som anpassats för att främja biologisk mångfald och friluftsliv.
Anpassning för besökare
Som guide och exkursionsledare anlitades Ruud Kampf, Rekel Water. Han har utvecklat begreppet Waterharmonica, som är en typ av våtmarksanläggning som ytterligare renar vattnet från reningsverk genom naturliga biologiska processer (till exempel syresättning, filtrering och näringsupptag) innan vattnet släpps vidare. Dessutom är en Waterharmonica utformad så att den är attraktiv för djur och växter, både genom våtmarksmiljön i sig men också genom till exempel insektshotell och fladdermus- och fågelholkar. Anläggningarna anpassas också för besökare genom informationsskyltar, gångvägar, rastplatser och broar.
– Till skillnad från de flesta städer i Sverige så passerar det mesta dagvattnet genom reningsverk i Nederländerna. Detta gjorde att nästan alla anläggningar vi såg var direkt kopplade till ett reningsverk, berättar Åsa Hedin, naturvårdsstrateg från Uppsala kommun.
– En fördel med det är att det blir ett jämt och reglerat flöde av vatten in i våtmarken. Våtmarken behöver därför aldrig hantera för lågt eller för högt vattenflöde, vilket kan bli en av utmaningarna i de planerade dagvattenvåtmarkerna i Uppsala och Västerås.
Projektgruppen besökte fem våtmarksanläggningar (Tilburg-Noord, Tilburg-Moerenburg, Sorendonk, Groote Beerze Hapert, Bies-Houtakkers och Bergen) som alla är belägna i direkt anslutning till ett reningsverk. Gruppen tittade även på ett bostadsområde med lokalt omhändertagande av dagvatten och hur kuststäder hanterar översvämningsproblematik.
– I Nederländerna finns inte alltid tillgänglig natur, så därför måste våtmarksanläggningarna i större utsträckning fylla många funktioner, till exempel för rekreation och biologisk mångfald. Man hade gjort en rad bra och roliga anpassningar för besökare som vi blev inspirerade av, säger Åsa Hedin.
