Ett starkt lokalt engagemang från lantbrukare och markägare ska leda till fler och bättre åtgärder mot övergödning. Det är tanken bakom arbetet med ett lokalt vattenkansli för Kiladalen, som Nyköpingsåarnas vattenvårdsförbund driver tillsammans med Länsstyrelsen inom ramen för LIFE IP Rich Waters. En enkätundersökning visar nu att arbetet i Kiladalen är uppskattat och att kunskapen om åtgärder har ökat bland de berörda.
Kiladalen i Södermanland är en gammal jordbruksbygd med stora övergödningsproblem i sjöar och vattendrag. Det lokala vattenkansliet ska stimulera till åtgärder för bättre vattenmiljö genom ett underifrånperspektiv, där markägare får stöd att göra ansökningar om tillstånd och finansiering av åtgärder, fältarbeten och geografiska analyser av mark- och vattenförhållanden. Inom projektet arrangeras inspirationsdagar och workshops.
Nu har Nyköpingsåarnas vattenvårdsförbund och Länsstyrelsen i Södermanland genomfört en enkätundersökning för att följa upp arbetet.
– Vi är halvvägs in i projektet nu och det här är ett bra sätt att fånga in synpunkter från berörda personer. Tanken är att göra en liknande undersökning i slutet av projektperioden och se vad som har förändrats, förklarar Anneli Carlén på Nyköpingsåarnas vattenvårdsförbund.
”Jag är väldigt tacksam för det arbetet som utförs, framförallt så att våra barn och barnbarn kan få fortsätta att njuta av vår fina sjö”
Drygt 30 personer svarade på enkäten. De allra flesta är boende i Kiladalen och en tredjedel uppger att de är lantbrukare eller markägare. Övriga är företrädare för intresseorganisationer, som Kiladalens vattenvårdsförening, hembygdsföreningen, Svenska Kyrkan, regleringsföretag, LRF och vattenkraftsbolag. En svarande skriver: ”Det är många intressenter kring Kilaån. Samverkan och ömsesidig förståelse är nödvändigt för att få en bra helhetslösning.”
Sedan projektet startade 2017 har cirka 180 personer nåtts genom olika aktiviteter. På grund av pandemin har ett antal planerade träffar fått skjutas på framtiden. Enkäten visar att just de fysiska sammankomsterna varit mycket uppskattade och att många önskar en återgång till träffarna så snart det är möjligt.
I stort är det en positiv bild som ges i enkätsvaren: ”Jag är väldigt tacksam för det arbetet som utförs, framförallt så att våra barn och barnbarn kan få fortsätta att njuta av vår fina sjö”, ”Hoppas vi kan fortsätta på den inslagna vägen som börjat så bra och utveckla verksamheten till fromma för kommande generationer, både människor och djur, växter med mera”, ”Bra att det tas krafttag för att rena och kontrollera vattenmiljön”.
Ökad kunskap om miljön
De flesta av de svarande uppgav att de har sett någon av de åtgärder som genomförts i Kiladalen sedan projektet startade. De åtgärder som uppmärksammats är bland annat vassröjning och försöken med kornhalmsbalar i Bålsjön. Drygt 40 procent har själva deltagit i etableringen av en åtgärd för bättre vatten i Kilaån.
Bland de svarande uppgav 37 procent att de vet hur de skulle gå till väga för att genomföra åtgärder för minskad övergödning i Kilaån.
”Jag tycker att projektet har gett ökad kunskap om miljön i vattnet. Man har fått förståelse för att vissa åtgärder som är bra för oss också är bra för miljön (strukturkalning t ex), men även fått en acceptans för skyddszoner utmed vattendragen”, skriver en person. Flera svarande ger också konkreta exempel på vad de lärt sig genom projektet.
Viktiga synpunkter för Länsstyrelsen
Arbetssättet med det lokala vattenkansliet är uppskattat: ”Det viktiga är att man som lantbrukare känner att någon som förstår våra villkor försöker få oss att göra bättring. Inte genom hugg och slag utan genom rådgivning och glada tillrop”, menar en person. ”Bra att alla kan bidra med tankar om arbetet och vara med på möten”, skriver en annan. ”Att lantbruket får känna sig som en del av lösningen istället för en del av problemet”, förklarar en tredje.
Flera personer efterfrågar bättre samverkan mellan olika avdelningar på Länsstyrelsen och uttrycker frustration över handläggningstider och att arbetet blir ”tungrott”.
– Det är jätteviktiga synpunkter. Vi vill ju också ha tydlighet och enhetlighet på länsstyrelsen, men det tar tid att utveckla nya arbetssätt, säger Ola Pettersson, projektledare på Länsstyrelsen i Södermanlands län.
”Att lantbruket får känna sig som en del av lösningen istället för en del av problemet”
I enkäten ställdes också frågan ”Vad vill du se för åtgärder i Kiladalen framöver?”. Här fanns en rad förslag, som exempelvis:
- Ta fram en plan för åprofilen och underhållet i framtiden för minsta möjliga miljöskador men ändå bibehållen odlingssäkerhet.
- Göra en inventering av vad som är realism i kommande åtgärder på lång sikt.
- Arbeta vidare med att minska fysisk påverkan på ån, som en följd av dikningar.
- Återställa, så långt möjligt, åns svämplan och trädklädda kantzoner
- Vassklippning
- Säkerställa brukningsfria zoner efter ån
- Kartlägga utsläppen från vägarna och hur de påverkar gifthalter i fisk och kräftor
- Projektera fler fångstdammar för att klara framtida häftiga nederbördstillfällen.
- Skapa fångdammar för att eliminera läckage från pågående miljöfarlig verksamhet från trafik
Projektet i Kiladalen ingår i ett större delprojekt inom LIFE IP Rich Waters för att minska näringsläckage från jordbruksmark genom åtgärder i tre avrinningsområden, där olika modeller för åtgärdssamordning testas.
Läs mer
Våra projekt: Åtgärder mot övergödning i Kiladalen: Lokalt vattenkansli
Nyheter: Workshop om Kilaån – startskottet för nya samarbetsformer (24 januari 2020)
Lärdomar och resultat: “Filminarium” om arbetet i Kiladalen (17 juni 2020)
Lärdomar och resultat: Bålsjön – lokalt engagemang som ger ringar på vattnet (17 mars 2020)
