Översvämningsrisker och förorenade områden – en guide

Den här rapporten sammanfattar informationen som finns i guiden om översvämningsrisker och förorenade områden och som är upplagd på EBH-portalen under ”Hjälp i tillsynen”. EBH-portalen riktar sig till tjänstepersoner som arbetar med förorenade områden på länsstyrelser och kommuner med vägledning och information.

De olika stegen som beskrivs ger dig kunskap om lagstöd och tips på metoder vid handläggning för att ta dig an risker för översvämning av förorenade områden– både vid skrivbordet och ute i fält. Genom att ta dig igenom alla steg i guiden bygger du upp din kunskap och får med dig verktyg för att kunna göra en egen analys.
Avgränsningen i denna guide är förorenade områden och klimatrisken översvämning. Andra klimateffekter som till exempel värmebölja tas därmed inte upp.

Guiden togs fram under 2023 av Samuel Karlström vid Länsstyrelsen Stockholm, Zandra Camber och Måns Enander vid Länsstyrelsen Västmanland inom ramen för EU-projektet LIFE IP Rich Waters. De är ansvariga för dess uppdatering och innehåll. Vid eventuella frågor vänligen kontakta EBH-portalens förvaltare eller en klimatanpassningshandläggare alternativt en handläggare som arbetar med förorenade områden vid någon av de båda länsstyrelserna.

Välkommen till vår guide!

Här berättar Måns Enander, Samuel Karlström och Zandra Camber från Länsstyrelserna i Västmanland och Stockholm om den guide för översvämningsrisker i ett förändrat klimat, som de tagit fram inom ramen för LIFE IP Rich Waters.

Kort om klimatförändring

Extrema väderhändelser kan ge upphov till naturolyckor som till exempel skogsbrand, översvämning, ras, skred och erosion. Klimatförändringen kommer att påverka både frekvens och styrka gällande extrema väderhändelser, men också förändrade medelvärden.

Dessa förändringar i klimatet kan påverka vattnets och markens egenskaper och rörligheten hos föroreningarna. I en framtid med varmare temperaturer, förändrade flödesnivåer och nederbördsmönster påverkas därmed förutsättningarna för spridning av föroreningar. Med ökad risk för ras, skred och erosion följer också en ökad risk för spridning av föroreningar.

Klimatförändringen leder därför till en förändrad riskbild för förorenade områden och miljöfarliga verksamheter vilket behöver beaktas vid prövning och tillsyn. För att minska riskbilden och sårbarheten behöver anpassningar och hänsyn ske till klimatförändringen. Det är viktigt att använda data som tar hänsyn till kommande klimatförändringar. Att utgå från historiska data ger inte en korrekt bild av framtida risker.

SMHI beskriver på sin webbplats hur klimatet kan komma ändras, vilka klimatscenarier som finns och de effekter som kan komma bli på klimatet. SMHI är även nationell kontaktpunkt till IPCC som sammanställer kunskapsläget kring klimatet.

Lär dig mer om klimatpåverkan och framtidens klimat på SMHI:s kunskapsbank

SMHI står, tillsammans med en rad andra myndigheter, även bakom den nationella kunskapsplattformen för klimatanpassning: klimatanpassning.se. Där finns mycket att lära om. Ett annat tips är att de också har ett nyhetsbrev som du kan prenumerera på kostnadsfritt.

Besök webbplatsen klimatanpassning.se

1 Lagstöd

I detta steg av guiden beskrivs vilka lagstiftningar som reglerar förorenade områden och kopplingen till översvämningsrisker.

Miljöbalken (MB) är en lagstiftning som reglerar både miljöfarliga verksamheter (9 kap. Miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd) och förorenade områden (10 kap. Verksamheter som orsakar miljöskador). Denna vägledning fokuserar på förorenade områden.

För de flesta tillsynsmyndigheter är det ovant och nytt att tänka på hur klimatförändringar kan påverka olika verksamheter och förorenade områden. Det beror på att det inte tydligt finns med som en grund i lagstiftningen hur olika verksamheter kan påverkas av omgivningens förändringar. I förarbetena till Miljöbalken (prop.1997/98:45) nämns inget om klimatförändringar och deras påverkan på verksamheter. Fokus var under den tiden hållbarhet, resurshushållning och att inte försämra miljön.

”Grunden i Miljöbalken är att främja en hållbar utveckling vilket innebär att även arbete med klimatanpassningsåtgärder går att motivera”

Hämtat från: Klimatanpassning i prövning och tillsyn av miljöfarliga verksamheter och förorenade områden (miljosamverkansverige.se)

1.1 Miljöbedömningar enligt 6 kap. miljöbalken

Den 1 januari 2018 trädde ett nytt kapitel 6 om miljöbedömningar i kraft. Kapitlet lyfter tydligare fram behovet av klimatutredningar och klimatanpassning. Det är därför möjligt och nödvändigt att se till att berörda verksamhetsutövare arbetar med förebyggande åtgärder för att förhindra utsläpp på grund av översvämningar eller naturolyckor.

Miljöbedömningar enligt 6 kap. miljöbalken och enligt 4 kap. 34 § första stycket plan- och bygglagen är viktiga verktyg i klimatarbetet, och de stöttar varandra avseende betydande miljöpåverkan vid detaljplanering med mera.

Naturvårdsverkets miljöbedömningar enligt kapitel 6 miljöbalken:

”1 § I detta kapitel finns bestämmelser om identifiering, beskrivning och bedömning av miljöeffekter vid planering av och beslut om planer och program (strategiska miljöbedömningar) och verksamheter och åtgärder (specifika miljöbedömningar). Syftet med en miljöbedömning är att integrera miljöaspekter i planering och beslutsfattande så att en hållbar utveckling främjas. Lag (2017:955).

2 § Med miljöeffekter avses i detta kapitel direkta eller indirekta effekter som är positiva eller negativa, som är tillfälliga eller bestående, som är kumulativa eller inte kumulativa och som uppstår på kort, medellång eller lång sikt på

1. befolkning och människors hälsa,
2. djur- eller växtarter som är skyddade enligt 8 kap., och biologisk mångfald i övrigt,
3. mark, jord, vatten, luft, klimat, landskap, bebyggelse och kulturmiljö,
4. hushållningen med mark, vatten och den fysiska miljön i övrigt,
5. annan hushållning med material, råvaror och energi, eller
6. andra delar av miljön.

Lag (2017:955).” 6 kapitlet miljöbalken (1998:808)

1.2 10 kap. Verksamheter som orsakar miljöskador

Miljöbalkens kapitel 10 reglerar vad som är ett förorenat område och vem som är ansvarig för att undersöka och åtgärda dessa. Reglerna runt detta är mycket komplexa. Det finns också skyldigheter att informera tillsynsmyndigheten om en förorening hittas.

”1 § Med föroreningsskada avses i detta kapitel en miljöskada som genom förorening av ett mark- eller vattenområde, grundvatten, en byggnad eller en anläggning kan medföra skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön.

Med allvarlig miljöskada avses i detta kapitel en miljöskada som är så allvarlig att den:

genom förorening av mark utgör en betydande risk för människors hälsa, genom påverkan på ett vattenområde eller grundvatten har en betydande negativ effekt på kvaliteten på vattenmiljön, eller i en betydande omfattning skadar eller försvårar bevarandet av en djur- eller växtart eller livsmiljön för en sådan art, som skadan avser ett naturområde som har förtecknats enligt 7 kap. 27 § första stycket 1 eller 2, ett djurs fortplantningsområde eller viloplats som skyddas enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av 8 kap. 1 §, eller en art som skyddas enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av 8 kap. 1 eller 2 §.

Med avhjälpande avses i detta kapitel utredning, efterbehandling och andra åtgärder för att avhjälpa en föroreningsskada eller en allvarlig miljöskada. Lag (2007:660).”

10 kapitlet miljöbalken (1998:808)

Här finns Naturvårdsverkets Tillsynsvägledning Förorenade områden i ett förändrat klimat

1.3 Urvalskriterium klimatrelaterade risker – Nationell plan för avhjälpande av föroreningsskador

Naturvårdsverket har en nationell plan för avhjälpande av föroreningsskador för de förorenade objekt som åtgärdas med hjälp av statligt bidrag (där ansvar saknas, enligt miljöbalkens kapitel 10) har. Planen utgör Naturvårdsverkets utgångspunkt vid den nationella prövningen av länsstyrelsernas ansökningar om bidrag från det statliga anslaget 1:4 ”Sanering och återställning av förorenade områden”. Planen anger prioritetsordningen för prövning av ansökningar om bidrag för avhjälpande av föroreningsskador, så att statligt finansierade avhjälpandeåtgärder genomförs vid de mest prioriterade förorenade områdena i landet.

Som en vägledning inför beslut om bidrag finns i planen ett antal urvalskriterier. Ett av urvalskriterierna innebär att hänsyn tas för att minska de risker för föroreningsspridning som ett förändrat klimat kan leda till.

1.3.1 Förordning om översvämningsrisker (2009:956)

Denna förordning bygger på direktiv (2007/60/EG) om bedömning och hantering av översvämningsrisker. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap MSB ansvarar för att bedöma vilka områden i Sverige som har betydande översvämningsrisk.

På Översvämningsportalen (MSB) finns hotkartor som beskriver vilka områden och verksamheter som kan beröras av översvämning. Här pekas bland annat miljöfarliga verksamheter och förorenade ut som ligger i områden med risk för översvämning.

Varje berörd länsstyrelse har utarbetat riskhanteringsplaner för hantering av översvämningsrisker. I planerna ingår mål för hantering av översvämningsriskerna för de aktuella områdena. Syftet med planerna är att minska de möjliga ogynnsamma följderna av översvämning för människors hälsa, miljön, kulturarvet och ekonomisk verksamhet.

2 Tips och råd

Det är viktigt att hela tiden vara medveten om att all analys på det här området är förknippat med osäkerheter. Det finns inga sätt att eliminera osäkerheterna men den kan minska och det kan finnas grader av osäkerhet som gör att det ändå går att fatta beslut. I den här delen av guiden presenteras några tips och råd som kanske kan öka förståelsen.

2.1 Hur kan resultatet av GIS-analyserna användas?

Resultatet av GIS-analyserna kan användas som en grund i arbetet med prioriteringen av vilka objekt som exempelvis ska saneras. Det är viktigt vid beslut om exempelvis riskklassning, föreläggande eller åtgärd betänka om underlaget som detta baseras på kräver ett ytterligare fördjupat underlag. Denna guide erbjuder ett tids- och kostnadseffektivt sätt att komma fram till vilka objekt som kräver sådana fördjupade utredningar.

Kan man lita på resultatet av GIS-analyserna?

Resultatet av analyserna ska användas som en indikation på var det finns störst risk för föroreningsspridning kopplat till översvämning. Men ju längre du går i analysen desto viktigare blir den platsspecifika bedömningen.

Buffring

Med buffring i det här sammanhanget avses att utvidga den geografiska utbredningen i kartmiljön. För den som använder ett GIS-program är det inte särskilt komplicerat. Men det går att buffra även om man använder enbart papper och penna.

Ett vanligt sätt att buffra är att göra det symmetriskt, exempelvis genom en cirkel runt en punkt eller förskjuta en linje som avgränsar ett område. Detta är ofta det snabbaste sättet att buffra. Punkten i fråga i detta sammanhang utgörs ofta av koordinaterna för föroreningen inlagda i EBH-stödet och linjen avgränsningen för en flödessituation (till exempel ett 100-års flöde).

Men vid denna typ av snabbuffring är det viktigt att betänka dessa aspekter:

• Koordinaterna i EBH-stödet kan utgöras av exempelvis fastighetsmitt eller provtagningspunkt. Det är inte alls säkert att föroreningen sprider sig symmetriskt runt denna punkt och fördjupad information kan saknas i EBH-stödet.
• De karteringar av risker som översvämning och skyfall avgränsas i kartmiljön av skarpa gränser och baseras på en kombination av mätningar och beräkningar. Den skarpa linjen finns naturligtvis inte i terrängen.
• Snabbuffring är alltså ett pragmatiskt sätt att komma vidare med begränsade resurser och begränsad egen eller tillgänglig kunskap.

Ett tips är att använda flera buffringsavstånd som 50-100-150 meter i GIS och utifrån bransch bedöma vilken buffring som krävs. En handläggare med lokalkännedom kan använda det på ett bra sätt.
För en mer kvalificerad buffring krävs information om terrängförhållanden, markens egenskaper, kunskap om föroreningarnas innehåll och egenskaper och god lokalkännedom. En sådan buffring blir kommer troligen visa sig bli asymmetrisk.

Val av flödesscenarion

På detta område finns inga specifika rekommendationer, motsvarande de som finns från Boverket gällande tillämpning av Plan- och bygglagen (2010:900) vid byggande. Här sammanfattar vi Boverkets grundläggande utgångspunkter för bedömning av översvämningsrisken för olika typer av bebyggelse.

Konsekvensklass	Årlig sannolikhet för översvämning – sjöar, vattendrag och hav	Årlig sannolikhet för översvämning – skyfall
Ny sammanhållen bebyggelse och samhällsviktig verksamhet	Beräknad högsta nivå/ beräknat högsta flöde (1/10 000)	1/100
Samhällsfunktioner och bebyggelse av mindre vikt	1/200	1/100
Enklare byggnader, garage, båthus	–	–

Motsvarande grundläggande utgångspunkter som refererar till specifika flödesnivåer saknas för riskbedömning av förorenade områden.

Val av flödesnivå behöver alltså göras tillsammans med den sammantagna riskbedömningen som till exempel inbegriper föroreningens innehåll, utbredning, recipient och markanvändning.

Val av klimatscenario

FN:s klimatpanel, IPCC, presenterar flera olika scenarios för de kommande förändringarna av jordens klimat. SMHI har utförlig information om detta på sin webbplats. Där presenteras även i kartmiljö en rad olika klimatindikatorer som förändring i nederbörd, temperatur, torka med mera. Det finns möjlighet att välja län, tidshorisont och årstid i SMHI:s kartor.

Det är viktigt att komma ihåg att beslut som rör förororenade områden är långsiktiga. Därför bör klimatindikatorer och sådan typ av information åtminstone finnas med som bakgrund vid analysen. Det fördjupar förståelsen för hur förutsättningarna på lång sikt förändras. Det kan exempelvis vara så att det för ditt område visar sig att skyfallen kommer bli tätare och häftigare.

3 Vägledningsmaterial

I det här steget ger vi dig exempel på vägledningsmaterial som du kan använda för att öka din kunskap om hur översvämningar kan påverka förorenade områden och risken för spridning av föroreningar.

Metodik för inventering av förorenade områden, MIFO-modellen, är en vedertagen praxis som Länsstyrelser och kommuner har använt och använder för att bedöma och jämföra risken för föroreningar. Parametrar som undersöks är till exempel föroreningarnas farlighet, föroreningsnivå, känslighet och skyddsvärde. Modellen ger dock inte stöd i hur man i arbetet med riskklassningen av förorenade områden kan bedöma risker för naturolyckor. I dagsläget finns ingen nationell praxis så det är upp till varje tillsynsmyndighet att avgöra hur naturolyckor, som översvämningar, ras, skred, erosion eller slamströmmar, kan påverka risken för föroreningsspridning.

I avsaknaden av en nationell praxis har därför flera Länsstyrelser och centrala myndigheter tagit fram egna metodstöd och gjort egna GIS-analyser. Här presenteras några av de stöd som har tagits fram och en sammanfattning av likheter och skillnader i metodval.

År	Författare	Namn på rapport
2012	Länsstyrelsen Örebro	Klimatförändringarnas påverkan på förorenade områden
2014	Länsstyrelsen Östergötland	Klimateffekter och riskklassning av förorenade områden
2016	SGI	Riskbedömning av förorenade områden med hänsyn till sårbarhet för naturolyckor
2017	Länsstyrelsen Jönköping	Klimatpåverkan på förorenade områden och miljöfarlig verksamhet
2018	Examensarbete	Förorenade områdens sårbarhet för klimatrelaterade naturolyckor
2019	Länsstyrelsen Kalmar	GIS-studie av klimatförändringarnas påverkan på förorenade områden – länk kommer
2019	Länsstyrelsen Stockholm och Västmanland, LIFE IP Rich Waters och Sweco	Översvämningsrisker och konsekvenser vid spridning av markföroreningar – Bilaga 1 Statusbenämningar i EBH-databasen – Bilaga 2 Koppling mellan branschtillhörighet och föroreningsgrupper – Bilaga 3 Översvämmade objekt Arbogaåns avrinningsområde – Bilaga 4 Översvämmade objekt Bällstaåns avrinningsområde
2020	Länsstyrelsen Stockholm och Västmanland, LIFE IP Rich Waters och Sweco	Fördröjningsåtgärder och prioriteringar för att minska flöden i huvudfåran

3.1 Sammanfattning av likheter och skillnader i metodval

Här beskrivs och jämförs några av de frågor och parametrar som beskrivs i metoderna och som kan vara viktiga att förhålla sig till när man gör en GIS-analys.

Fråga 1: Ska man buffra MIFO-objekt och underlag för klimatrelaterade naturolyckor?

Den geografiska förekomsten av ett objekt i EBH-databasen representeras av en koordinat. Hur koordinaten placerats i inventeringen kan variera mellan Länsstyrelser. Den kan ha placerats i mittpunkten på en fastighet eller på en del av fastigheten där man vet att en verksamhet har pågått. För att hantera den geografiska osäkerheten och fånga in det möjliga förorenade området kan man lägga till en buffertzon kring varje enskild koordinat. Detta minskar risken för att ett objekt utesluts om koordinaten inte sammanfaller direkt med ett potentiellt översvämningsområde.

Precis som att det finns osäkerheter i GIS-underlaget för EBH-objekten finns det osäkerheter i underlagen som beskriver områden med risk för översvämning, ras, skred och erosion. Ett streck på kartan motsvarar inte verkliga förhållanden. I stället beskriver de områden där det kan finnas en risk utifrån olika scenarier och förutsättningar. Det kan därför också finnas behov av att buffra områden som beskriver naturolyckor.

Det skiljer sig åt mellan metoderna om det görs en buffring av objekten eller inte. Majoriteten gör en buffring men det är olika vilket avstånd som används – en metod buffrar med 50 meter och ett par andra metoder använder 100 meter. Ingen av metoderna beskriver eller för ett resonemang kring valet av buffertzon. Att man ska buffra punkten är bra för att ge en mer korrekt bild av det verkliga potentiellt förorenade området. Hur mycket man ska buffra med får respektive myndighet avgöra.

För att fånga in osäkerheten kopplat till underlagen för klimatrelaterade naturolyckor har en metod valt att buffra vattendraget med 100 meter. En annan har valt en zon på 25 meter som definieras som områden med risk för initialskred runt sjöar och vattendrag. Ungefär hälften av metoderna har inte gjort en buffring av dessa underlag.

Fråga 2: Vilka klimatrelaterade olyckor bör man analysera?

Översvämning vattendrag

Alla metoder har använt underlag som visar översvämning vid vattendrag men det finns skillnader i vilken nivå som man har utgått ifrån. Örebro, som gjorde sin analys 2012 vilket var innan det fanns en översvämningskartering, använde 100 meter från ett vattendrags normalflöde som ett sätt att illustrera en översvämning. Östergötland använde underlaget ”svämplan” vilket visar en höjning av alla vattendrags vattennivå med 1,5 meter Kalmar och Jönköping använde en översvämningssituation med 100 års återkomsttid medan examensarbetet även använde ett beräknat högsta flöde.

Översvämning lågpunkter och kust

Jönköping och Kalmar använde en lågpunktkartering för att bedöma vilka förorenade områden som skulle kunna påverkas av skyfall. Kalmar, som är ett kustlän, analyserade även risken för översvämning vid havsnivåhöjningar.

Jordrörelser

Alla metoder analyserade risken för skred. Örebro, Sweco och examensarbetet tittade även på ras. Östergötland och examensarbetet analyserade risken kopplat till erosion. Jönköping beskrev flera andra klimateffekter som kan vara intressanta att titta på men som de inte tog med i analysen. Det handlade om till exempel stigande grundvattennivåer, uppsprickning av mark till följd av torkning och förändrade tjälperioder.

Fråga 3: Beräkna risken för spridning, hur kan man göra?

Flera metoder har tagit fram egna modeller för att beräkna var det kan finnas störst risk för föroreningsspridning kopplat till naturolyckor. En fråga som man behöver ta ställning till i analysen är vilka EBH objekt som ska inkluderas. Ska man analysera alla riskklassade objekt eller fokusera på dem med högst riskklass enligt MIFO-inventeringen? Tre metoder, Örebro, Jönköping och Sweco valde att fokusera på dem med riskklass 1 och 2. Östergötland inkluderade objekt med riskklass 2 och 3 och Kalmar analyserade endast riskklass 2-objekt. Examensarbetet tittade på alla objekt. Jönköping valde även att titta på Miljöfarliga verksamheter A och B, Sevesoanläggningar B, vindkraftverk och täkter.

Efter analysen valde två län, Kalmar och Östergötland, att klassa upp ett antal objekt från riskklass 2 till 1.
Här beskrivs kortfattat tre olika metoder som använts för att beräkna risken. Mer information finns i respektive rapport.

Örebro

Objekt i EBH-stödet som ligger inom 100 meter från ett vattendrag analyserades (utifrån vattendrag i fastighetskartan). För att få ett prioriteringsunderlag för vidare myndighetsarbete bedömde man fem olika riskfaktorer för varje objekt. Därefter summerade man riskerna till en sammanvägd riskfaktor som kan användas som prioriteringsverktyg i det framtida arbetet med förorenade områden.

Följande fem riskfaktorer bedömdes för varje objekt från mycket låg risk till stor risk:

1. Risk för skred eller ras (fysisk spridning av stora massor material)
2. Risk för översvämning
3. Risk för förhöjt vattenstånd (ökad spridning till ytvatten via grundvatten samt förändrade redoxtillstånd)
4. Grad av förorening (förekomst av förorening inom objektet)
5. Typ av förorening. 1: dioxiner, PCB och PAH; 1,5: organiska ämnen med mycket hög vattenlöslighet (exempelvis klorfenoler); 2: halvmetaller och metaller

• 0,25 = mycket låg risk
• 1 = låg risk
• 2 = måttlig risk
• 3 = stor risk

Östergötland

I arbetet identifierade man 78 objekt med riskklass 2- och 3-objekt som ligger under VM-Hymo Svämplan. Sex objekt som representerade flera olika branscher fördelade inom länet valdes ut för bedömning om behov av omklassning. För varje objekt gjorde man en egen bedömning utifrån föroreningarnas farlighet, föroreningsnivå, spridningsförutsättningar, känslighet och skyddsvärde. Ett objekt fick en höjning av riskklassen när hänsyn togs till klimateffekterna. Se tabell 1.

Objekt	Riskklass innan	Riskklass efter	Kommentarer jämfört med ursprunglig riskklassning
Ekenäsverkstan	2	2	Ökad risk för spridning pga kraftigare regn, erosion.
Tannefors Färgeri AB O.J. Pettersson	2	2	Ökad risk för spridning pga ökad nederbörd, fluktuerande grundvattennivåer.
Såg, Lakvik	2	1	Ökad risk för spridning pga ökad nederbörd, översvämning och erosion.
Annsjöns sågverk	2	2	Ökad risk för spridning pga ökad nederbörd, nederbörd, översvämning.
Skjutbana, Bjärkeryd	BKL 3	BKL 3	Ökad risk för spridning pga ökad nederbörd, översvämning.
Linnafors Pälsfärgeri	2	2	Ökad risk för spridning pga ökad nederbörd, översvämning.

Jönköping

I Jönköping gav man olika typer av översvämning och skred en riskkod. Se tabell 4. Om ett område påverkades av till exempel skyfall fick det riskkod 100. Om det låg inom ett område med risk för skred fick det riskkod 20, osv. Därefter har dessa lagts samman med varandra och den totala summan (riskkod) är resultatet av vilka risker som förekommer inom området För varje objekt som fick någon form av risk enligt GIS-modellen gjordes en expertbedömning för att se om resultaten skulle hålla för en manuell granskning. Därigenom fick man en inblick i de tillämpade GIS-metodernas styrkor och svagheter, men även ett slutligt underlag som är mer moget att tillämpas i verkligheten. Dessa bedömningar gjordes dels av två handläggare med kunskap inom miljöfarlig verksamhet, dels två handläggare med kunskap inom förorenade områden. Bedömning gjordes i ArcGIS genom visuell inspektion av GIS-skikt.

Riskkod	Förklaring
0	Ingen risk
3	Översvämning vid 100-årsflöde
20	Skred
23	Översvämning vid 100-årsflöde och skred
100	Instängda områden vid skyfall
103	Instängda områden vid skyfall och översvämning vid 100-årsflöde
120	Instängda områden vid skyfall och skred
123	Instängda områden vid skyfall, översvämning vid 100-årsflöde och skred

Examensarbete: Förorenade områdens sårbarhet för klimatrelaterade naturolyckor – Ulrika Westholm

För att undersöka de förorenade områdenas exponering för naturolyckor och dess betydelse för spridning av föroreningar användes en modell med inspiration av Analytical Hierarchy Process (AHP). I modellen tittade man på naturolyckorna översvämning, erosion och ras/skred och föroreningarna som analyserades gjordes utifrån en indelning efter metaller, hydrofila organiska ämnen och hydrofoba organiska ämnen. Ett objekts potentiella bidrag till spridning bedömdes först utifrån vilken av de tre föroreningsgrupperna de tillhör och klassades med 1–3 efter vattenlösligheten av de uppmätta eller bedömda föroreningar som dominerar på objektet. Därefter bedömdes i vilken utsträckning de är exponerade för de tre naturolyckorna. För att identifiera och rangordna de objekt som finns i farozoner för naturolyckor användes ett index baserat på procenten av objektens yta med exponering för översvämning, erosion och ras/skred (exponeringsgrad), och en spridningsfaktor för varje naturolycka.

Föroreningar	Översvämning	Ras/skred	Erosion	Totalvikt
Metaller/halvmetaller	0,40	0,25	0,35	1
Hydrofila organiska ämnen	0,40	0,25	0,35	1
Hydrofoba organiska ämnen	0,10	0,30	0,60	1
Sammanvägda	0,30	0,27	0,43	1

Fråga 4: Föroreningars spridningsförutsättningar?

För att förstå mer hur förutsättningarna ser ut för att föroreningar kan spridas i kontakt med översvämningar och jordrörelser har några metoder delat in föroreningar i olika grupper. Dessa kan framför allt användas vid en platsspecifik bedömning av objektets sårbarhet men kan också inkluderas i riskanalysen eller illustreras i en kartering. Kalmar, Örebro och Östergötland har delat in föroreningarna i följande grupper, men man har benämnt dem på olika sätt.

Föroreningsgrupper

• Vattentrogna ämnen – följer grundvattnets hastighet och riktning. Sådana föroreningar kan transporteras långt från ursprungskällan eftersom de inte bryts ner eller fastnar. Dessa ämnen skulle transporteras snabbare vid förändringar i grundvattenströmningen.
• Metaller/halvmetaller/tungmetaller – Metaller är vattenlösliga och sprids lätt vid översvämning, såväl som vid markerosion. Spridningen beror dock på flera markrelaterade förhållanden. Föroreningen kan följa vattenriktningen beroende på förmågan att binda till materialet i omkringliggande jord. Även markens pH och redox-förhållanden är avgörande för vissa metallers löslighet.
• Hydrofila organiska ämnen – har hög vattenlöslighet och sprids lätt vid översvämning (exempel klorfenoler). Sådana föroreningar förekommer ofta i områden där oljeprodukter har hanterats. Ämnena lägger sig som en hinna på grundvattenytan och följer vanligen grundvattnets strömningsriktning.
• Hydrofoba organiska ämnen – är fettlösliga och binder starkt till jorden. Exempel på sådana ämnen är vissa PAH:er och klorerade lösningsmedel. Dessa ämnen följer i större utsträckning geologin i området än vattnets riktning. Detta är ett exempel på ett ämne som skulle få en ökad spridning i områden med jordarter som är benägna att bilda torksprickor.

Föroreningsgrupp	Delvis vattenlösnig	Mindre löslig i vatten men binder till partiklar	Kombination av vattenlöslig och binder till partiklar
PFAS			X
Tennorganiska föroreningar			X
Bioackumulerande föroreningar		X
Klorerade lösningsmedel	X
Blandad förorening			X

Koppling mellan branschtillhörighet och föroreningsgrupp

I Swecos metod inom projektet Life IP Rich Waters har man kopplat föroreningsproblematik till olika branscher. EBH-databasen innehåller inte alltid uppgifter om vilka föroreningar som förekommer vid ett objekt. Av erfarenhet vet man dock att vissa branscher ofta förknippas med vissa typer av föroreningar. Så länge ett objekt i EBH-databasen har en branschtillhörighet kan man gruppera och få en kartläggning av föroreningsgrupper och objekt i GIS. En sådan analys kan användas som ett komplement till riskklassbedömningen.

4 Geografiskt underlag

I det här steget får du stöd i vilka geografiska underlag du kan använda för att göra en analys av hur förorenade områden kan påverkas av risk för översvämning.

EBH-kartan

Kartan innehåller uppgifter från EBH-stödet som är en nationell databas över misstänkta och konstaterat förorenade områden. EBH-stödet förvaltas av länsstyrelserna gemensamt men varje län ansvarar för informationen om EBH-objekten i sitt län. Ansvarig: Länsstyrelserna

Länk: EBH-kartan

Kartor över potentiellt förorenade områden

Länsstyrelserna publicerar kartor över de misstänkt eller konstaterat förorenade områden som finns registrerade i länsstyrelsernas databas EBH-stödet. Kartorna uppdateras och kompletteras löpande. Ansvarig: Länsstyrelserna

Länk: Kartor över potentiellt förorenade områden – SGI

Översvämningskarteringar vattendrag

I Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps (MSB) portal för översvämningshot går det både att titta på och ladda ned data om översvämningar, exempelvis GIS-skikt och rapporter. Ansvarig: MSB

Länk: Översvämningsportalen (msb.se)

Havsnivåhöjning utbredningsskikt kust

MSB har tagit fram nio utbredningsskikt längs hela Sveriges kust för en vattenståndsnivå från 1 meter till 5 meter i RH2000. Välj det som du är intresserad av. Använd SMHI:s verktyg ”Högvattenhändelser idag och i framtiden” för att bedöma vilken nivå du bör välja.

Länk: Översvämningsportalen (msb.se)

Högvattenhändelser idag och i framtiden

Här kan du ta reda på hur risken för översvämningar förändras i framtiden vid olika platser längs landets kust. I tjänsten finns också beräknade återkomstnivåer för höga vattenstånd vid respektive mätstation. Ansvarig: SMHI

Länk: Högvattenhändelser idag och i framtiden | SMHI

Översvämningskarteringar skyfall

Många kommuner och en del Länsstyrelser har tagit fram dynamiska skyfallsmodeller som simulerar faktiska förhållanden som markens genomsläpplighet, vattnets hastighet, dagvattensystem. Använd din kommuns skyfallskartering alternativt om Länsstyrelsen i ditt län har tagit fram en. Om du inte har tillgång till en skyfallskartering kan du använda en lågpunktskartering för att belysa riskområden. Ansvariga: Länsstyrelser och kommuner

Lågpunkter

I datan går att se de områden som kan bli vattenfyllda och hur flödeslinjerna/ytavrinning kan se ut i landskapet vid stora regnmängder. Datat baseras på nationella höjdmodellen med upplösning 2×2 meter och delar av fastighetskartan, båda från Lantmäteriet. Viktigt att notera är att detta i första hand är en topografisk analys som inte tar hänsyn till markens infiltrationskapacitet eller redan idag inbyggda åtgärder som finns i landskapet, som vägtrummor och kulvertar, för att styra vattenflödena åt ett visst håll. Datat kan därmed inte sägas avspegla verkligheten utan är enbart en förenklad och översiktlig bild av hur det kan se ut i landskapet vid kraftiga skyfall. Ansvarig: Länsstyrelser

5 Testa och träna

I detta avsnitt kan du lära dig mer om hur du går till väga för att genomföra GIS-analyser för att öka kunskapen om risken för föroreningsspridning på grund av översvämningar i din kommun eller ditt län. Det finns tre olika steg beroende på kunskapsnivå och behov.

• Enkel analys
• Fördjupas analys – nivå 1
• Fördjupad analys – nivå 2

5.1 Enkel analys

Målgrupp

Denna analys riktar sig till dig som inte har sakkunskap inom arbetet med förorenade områden och som snabbt vill kunna förstå risken för föroreningsspridning på grund av översvämningar. Du kan vara en fritidspolitiker eller en privatperson som önskar höja din kunskap.

Syfte

Att höja medvetenheten om risker för spridning från förorenade områden kopplat till översvämning i ett förändrat klimat.

Användning av resultat och begränsningar

• Analysen ska användas som ett första diskussionsunderlag för att titta närmare på områden som kan behöva analyseras närmare.
• Potentiellt förorenade områden redovisas som en punkt på kartan och ger inte en verklig bild av området. Området kan ha en större utbredning eller finnas på en annan plats inom fastighetsgränsen.
• Analysen visar inte föroreningarnas spridning.

Hur du gör analysen

Gå in på webbplatsen för ditt läns Länsstyrelse: Länsstyrelsen (lansstyrelsen.se)

Gå in på karttjänster och geodata. Sök upp webbGIS. Klicka i lagren som beskrivs i nummerlistan nedan. Tid du kan behöva för att göra analysen är max 1 timme.

Genom att lägga lagren på varandra kan du snabbt få en övergripande bild av platser där det finns en potentiell risk att förorenade områden översvämmas och där det kan finnas behov av närmare utredning.

1. LST Potentiellt förorenade områden externt (EBH)
2. Underlag som visar risk för översvämning vid vattendrag, kust och skyfall. Det varierar mellan Länsstyrelsernas webbGIS under vilka rubriker som underlagen finns på. Ett bra sätt för att hitta dem är att söka i lagerlistan efter översvämning, skyfall med mera. Vilka karteringar som finns kan variera mellan olika län. Kontakta klimatanpassningssamordnare vid respektive Länsstyrelsen för stöd.

5.2 Fördjupad analys – nivå 1

Målgrupp

Denna analys kan användas av tjänstepersoner på Länsstyrelser och kommuner och verksamhetsutövare som har viss kunskap om förorenade områden och som har tillgång till GIS-stöd. Det krävs inte några djupgående kunskaper i hur olika föroreningar beter sig eller vilka risker de ger upphov till för människor eller miljön. Användaren måste dock förstå begreppet ”riskklassning” och ta ställning till hur pålitlig informationen om förorenade områden är.

Syfte

Genom analysen kan du få en bild av hur många objekt med riskklass 1 och 2 som riskerar att översvämmas. En viktig del i analysen är att buffra objekten med olika avstånd för de potentiellt förorenade områdena för att bättre fånga den verkliga spridningen. Du kan även klustra objekt närliggande objekt vilka tillsammans kan ge en större föroreningsspridning om de översvämmas. Du kan göra analysen i ett GIS-program eller genom att skriva ut underlagen och göra analysen på skrivbordet.

Användning av resultat och begränsningar

Analysen kan ge en orientering i var föroreningsbelastningen kan bli särskilt hög om det inträffar översvämningar. Resultatet från analysen kan användas som diskussionsunderlag om riskklasser. Bör något objekt prioriteras högre om en ökad risk för översvämning identifierats? Underlaget kan också användas i en fördjupad undersökning och läggas in under ”sårbarhet för naturolyckor” i EBH-stödet. Man behöver vara medveten om att analysen innehåller osäkerheter vad gäller information om föroreningarnas utbredning och omfattning samt osäkerheter om översvämningarnas potentiella utbredning. Resultatet behöver användas och tolkas utifrån dessa osäkerheter. För att få en verklig bild av förhållandena kan en fördjupad undersökning behöva göras.

Hur du gör analysen

1. Ladda ned GIS-underlag nedan och lägg in i ett GIS- program. Läs mer om underlagen i avsnitt 4. Geografiskt underlag.
   – LST Potentiellt förorenade områden externt (EBH)
   – Underlag som visar risk för översvämning vid vattendrag, kust och skyfall.
2. Buffra objekten för de potentiellt förorenade områdena med önskvärt avstånd. Avstånd som använts från olika Länsstyrelsers analyser varierar mellan 0–100 meter, (se kapitlet om vägledningsmaterial). Här behöver man bestämma sig för vilket avstånd som ger en närmast beskrivning av de verkliga förhållandena på platsen. Har man kunskap om föroreningens utbredningsområde och hur objektet är avgränsat?
3. Identifiera och sammanställ hur många objekt som har riskklass 1 och 2 som riskerar att påverkas av översvämning. Se över om den nya informationen om naturolyckor påverkar den tidigare bedömningen av riskklasser.

Tid du kan behöva för att göra analysen är mellan 1–3 timmar.

5.3 Fördjupad analys – nivå 2

Målgrupp

Denna analys kan användas av tjänstepersoner på Länsstyrelser och kommuner och verksamhetsutövare som har kunskap om hur förorenade områden inventeras, vad uppgifterna i EBH-databasen står för och vilka osäkerheter som finns i informationen. Det krävs även att man har viss kunskap om hur olika föroreningar beter sig i miljön och vilka risker de kan ge upphov till. För denna typ av analys rekommenderas ett nära samarbete med en handläggare som jobbar med förorenade områden.

Syfte

Syftet med denna analys är att öka kunskapen och ge en övergripande bild av vilka ämnen som dominerar i de förorenade områdena samt koppla det till vilken benägenhet olika typer av föroreningar har för att spridas vid översvämning samt ras, skred eller erosion. Beroende på vilken typ av ämne som området är förorenat av och i kombination med vilken jordart som dominerar, ökar spridningsförutsättningarna i olika grad.

Användning av resultat och begränsningar

Analysen kan användas av tjänstepersoner som arbetar med förorenade områden när de bedömer risken för föroreningsspridning från objekt i EBH-stödet. Analysen kan ge kompletterande kunskap i bedömningen av om riskklassen behöver höjas på ett objekt på grund av översvämningar, ras, skred eller erosion.
Man bör dock undvika att dra långtgående slutsatser kring hur föroreningsspridningen i ett klimatriskområde kommer se ut. För det behövs mer detaljerade studier. Man kan dock föra övergripande resonemang när målet är att identifiera särskilda högriskområden.

Hur du gör analysen

1. Ladda ned GIS-underlag nedan och lägg in i ett GIS- program. Läs mer om underlagen i steg 4. Geografiskt underlag.
   – LST Potentiellt förorenade områden externt (EBH)
   – Underlag som visar risk för översvämning vid vattendrag, kust och skyfall, samt för ras, skred och erosion.
   – Information från Excellfil om branschindelning och föroreningsgrupper, se avsnittet: Föroreningsspridning vid klimatförändringar.
2. Identifiera vilka branscher som finns i avrinningsområdet som du analyserar och vilka föroreningsgrupper som kan finnas i objekten. För att visualisera och få en övergripande bild av vilka potentiella föroreningar som kan finnas i området kan informationen läggas upp i GIS. Ta hjälp av underlagen i avsnitt 2. för att göra analysen.
3. Gör en kvalificerad bedömning av risken för föroreningsspridning, utifrån på objektet samt hur spridningsförutsättningarna ser ut. Ta hjälp av underlagen i avsnittet Expertbedömning.

Indelning i föroreningsgrupper utifrån branschtyper

Uppgifter om uppmätta eller förväntade föroreningar kan hämtas från EBH-stödet eller undersökningsrapporter. Ibland kan information i EBH-stödet vara ofullständig. Kompletterande information kan finnas hos berörda tillsynsmyndigheter som kommuner och Försvarsmakten. Nedan ges exempel på underlag som visar hur du kan dela in föroreningar i grupper för att bedöma spridningsförutsättningarna, samt hur du utifrån olika branscher kan ta fram vilka föroreningstyper som dominerar på objekten.

EBH-stödet innehåller inte alltid uppgifter om vilka föroreningar som förekommer vid ett objekt. För att hantera bristen på information kan man använda uppgifter om objektens branschtillhörighet. I Naturvårdsverkets branschlista finns det en eller flera branschtypiska föroreningar kopplade till varje bransch. Med hjälp av den kan man göra en analys som bygger på möjlig förekomst av olika typer av föroreningsrisker kopplat till översvämning, ras, skred och erosion istället för på fastställd riskklass.

Denna tabell visar ett exempel på olika föroreningsgrupper som kan knytas till olika branscher. De tre första grupperna har egenskaper som gör att föroreningarna kan påverka vattenkvalitén och akvatiska miljöer negativt. Gruppen klorerade lösningsmedel utgör ofta ett tätortsproblem i samband med bebyggelse och exploatering. Gruppen blandad förorening innehåller en mix av olika föroreningstyper vilket gör att specifika risker för vattenmiljön inte kan pekas ut.

Perfluorerade ämnen	De sprids både genom vatten och partiklar. I grundvattnet kan de förekomma över stora geografiska ytor eftersom de har ett mycket komplext spridningsmönster. Det kan vara svårt att isolera inverkan från enskilda källor från varandra. Förhöjda halter kan förekomma i ytvatten som påverkas av flera källor. Ämnena tas upp i fisk, de kan påverka dricksvattenkvalitén och har mycket långsam nedbrytning i naturen.
Tennorganiska föroreningar	Dessa föroreningar är både vattenlösliga och binder hårt till partiklar. Både mark- och sedimentbaserade källor kan bidra till spridning till ytvatten. Den starka bindningen till partiklar gör att de kan bindas till sediment. Föroreningarna är mycket giftiga för vattenlevande organismer. Lösligheten uppvisar ett starkt pH-beroende där basiska miljöer ökar lösligheten.
Bioackumulerande föroreningar	Ger upphov till förorening med mycket låg vattenlöslighet men stark bindning till partiklar. De anrikas i näringskedjor genom så kallad bioackumulation. Detta gör att föroreningarna anrikas i t.ex. fisk, kött, ägg och mjölk trots låga föroreningshalter i miljön. Mark- och vattenområden som används för kommersiell eller privat livsmedelsproduktion (både odlad och vild) är därför sårbara för hög föroreningsbelastning. Ämnena har mycket lång nedbrytningstid i naturen.
Klorerade lösningsmedel	Kan ge upphov till klorerade lösningsmedel i mark och grundvatten. Dessa föroreningar kan förekomma i en egen produktfas (fri fas) som beter sig annorlunda än förorening löst i vatten. Den fria fasen har hög densitet och kan sjunka genom genomsläppliga jordlager och rinna längs sprickor i täta jordlager. Fri fas kan ge ifrån sig en plym med förorening som är löst i t.ex. grundvatten. Föroreningarna kan medföra risker för människors hälsa eftersom både fri fas, ånga och löst förorening kan påverka inomhusmiljön i bebyggda områden genom inträngning i ledningsgravar och byggnader.
Blandad förorening	Bidrar till föroreningar som är vanligen förekommande inom t.ex. tätorter, industriområden och i fyllnadsmassor. Ofta förekommer en blandning av olika föroreningstyper, t.ex. tungmetaller, petroleumförorening och PAH. Den diffusa och blandade förekomsten gör att risker för människor och ekosystem är svår att bedöma.

Föroreningsspridning vid klimatförändringar

Extrema klimathändelser kan påverka spridning av föroreningar genom olika mekanismer som i sin tur beror på vilka spridningsegenskaper föroreningen har. Ett förenklat angreppssätt är att anta att en förorening antingen:

1. är vattenlöslig
2. är mer eller mindre olöslig i vatten men benägen att binda till partiklar
3. är en kombination av dessa två egenskaper.

Föroreningar med vattenlösliga egenskaper kan spridas eller spädas ut vid översvämning. Föroreningar som sprids med partiklar kan få ökad spridning genom erosion vid skyfall som ger höga vattenflöden. Erosion kan inträffa både i marken och ute i vattendragen.
Erosionsbenägna jord- och sedimenttyper innehåller ofta stor andel lera/silt. Sediment med mycket organiskt material är också erosionsbenägna. I hur hög utsträckning som föroreningsspridningen ökar genom erosion beror bland annat på kombinationen av föroreningsnivå, jord/sedimentegenskaper och vattnets flödeshastighet.

I områden som har förutsättningar för ras och skred kan stora jordvolymer frigöras. Dessa kan till exempel avsättas i vattendrag men de kan också öka frisättningen av sediment av turbulensen som uppkommer när jorden hamnar i vattnet. I kombination med översvämning/skyfall samt ras, skred och erosion sprids föroreningarna på olika sätt. De fem föroreningsgrupperna relaterar till olika spridningsförutsättningar enligt tabell 8.

Föroreningsgrupp	Delvis vattenlöslig	Mindre löslig i vatten men binder till partiklar	Kombination av vattenlöslig och binder till partiklar
PFAS			X
Tennorganiska föroreningar			X
Bioackumulerande föroreningar		X
Klorerade lösningsmedel	X
Blandad förorening			X

I underlaget ”Koppling mellan branschtillhörighet och föroreningsgrupp” finns tabeller som visar vilka branscher som kan kopplas till respektive föroreningsgrupp. För att visualisera och få en övergripande bild av vilka föroreningar som finns i området kan informationen läggas upp i GIS. Bilden nedan visar ett exempel på hur en karta kan se ut där man visualiserar vilka föroreningsgrupper som finns i de olika EBH-objekten.

För att göra en liknande visualisering kan du använda denna excelfil där branscher har delats in i olika föroreningsgrupper och ladda upp i ditt GIS-program:

Excelfil: Branschindelning i föroreningsgrupper

Kvalificerad bedömning

Efter att ha skapat sig en bild av vilka branscher och föroreningsgrupper som finns i avrinningsområdet som man är intresserad av behöver en handläggare som arbetar med förorenade områden göra en expertbedömning av risken för föroreningsspridning utifrån:

• hur risken ser ut i området för översvämning samt ras, skred och erosion
• vilka föroreningsgrupper som dominerar på objektet
• hur spridningsförutsättningarna ser ut

Följande vägledning kan användas som stöd i bedömningen.

Perfluorerade föroreningar

Översvämningar från vattendrag och skyfall:

• Leta efter hög anrikning av objekt som ligger vattennära men även inom vattenskyddsområden. Översvämning vid objekten kan öka föroreningsspridningen till recipienter och vattentäkter.
• Gå igenom skyfallskarteringens rinnvägar och se om dessa passerar objekten. Föroreningen kan spridas över långa geografiska avstånd. Det kan därför förekomma förorenat grundvatten i områden där objekten ligger tätt även om de ligger på avstånd från en recipient. Markanvändningen påverkar inte riskbilden i nämnvärd utsträckning.

Ras och skred:

• Leta efter förekomst av objekt som ligger på eller i nära anslutning till områden med risk för ras och skred. Detta scenario indikerar främst risk för spridning av föroreningar i miljön.
• Förorenad jord som avsätts i till exempel en recipient ombildas till ett förorenat sediment som kan bidra till föroreningsspridning i akvatiska miljöer

Tennorganiska föroreningar

Översvämningar från vattendrag och skyfall:

• Leta efter hög anrikning av objekt eller enstaka som ligger vattennära. Ett objekt med stor hamn/båtverksamhet kan utgöra en stor föroreningskälla lokalt.
• Ju fler objekt som finns inom ett vattenområde, desto mer ökar den totala belastningen inom det akvatiska systemet.
• I vattendrag kan omsättningen av sediment öka i samband med höga vattenflöden vilket bidrar till föroreningsspridning längs med vattendraget. Detta innebär att föroreningskällor i sedimenten kan förflyttas över tid.

Ras, skred och erosion:

• Leta efter förekomst av objekt som ligger på eller i nära anslutning till områden med risk för skred, skred och erosion. Detta scenario indikerar främst risk för spridning av föroreningar i miljön.
• Eftersom föroreningen sprids både genom en löst och partikelbunden fas ökar riskbilden för jordlager som är erosionsbenägna.
• Förorenad jord som avsätts i till exempel en recipient ombildas till ett förorenat sediment som kan bidra till föroreningsspridning i akvatiska miljöer.

Bioackumulerande föroreningar

Översvämningar från vattendrag och skyfall:

• Leta efter hög anrikning av objekt eller enstaka som ligger vattennära. Ett objekt med stor industriell verksamhet kan utgöra en stor föroreningskälla lokalt, tex sågverk och pappers-/massaindustrier.
• Översvämningar och höga flöden som för med sig förorenade partiklar kan bidra till att föroreningar avsätts på markområden nedströms föroreningskällan. Förorenade partiklar som avsätts på mark som används för livsmedelsproduktion ökar risken för upptag av föroreningar i livsmedelskedjan.

Ras, skred och erosion:

• Leta efter förekomst av objekt som ligger på eller i nära anslutning till områden med risk för skred/ras.
• Förorenad jord som avsätts på mark som används för livsmedelsproduktion ökar risken för upptag av föroreningar i livsmedelskedjan.
• Eftersom föroreningarna sprids med partiklar riskerar den totala belastningen öka inom det akvatiska systemet när objekten ligger på erosionskänsliga jordar.
• Förorenad jord som avsätts i till exempel en recipient ombildas till ett förorenat sediment som kan bidra till föroreningsspridning i akvatiska miljöer.

Klorerade lösningsmedel

Översvämningar från vattendrag och skyfall:

• Leta efter förekomst av objekt på exploaterad mark med byggnader som riskerar att drabbas av översvämning. Både en hög anrikning av flera objekt samt enstaka objekt kan indikera risk för människors hälsa.
• Det är svårt att förutsäga hur riskbilden påverkas vid översvämning. Svårigheten beror på att föroreningen har ett komplext spridningsmönster. Risken för exponering styrs både av föroreningsmängd, grundvattennivåer, jordlagerföljder samt förekomst av ledningar/markförlagda installationer.
• Ledningsgravar och grundläggningar kring hus kan omvandlas till nya spridningsvägar om områdets hydrogeologi påverkas.

Ras och skred:

• Leta efter förekomst av objekt som ligger på eller i nära anslutning till områden med risk för skred/ras. Detta scenario indikerar främst risk för spridning av föroreningar i miljön.
• Det är mindre sannolikt att risker för människors hälsa i bebyggd miljö påverkas eftersom den riskbilden styrs av ånginträngning från marken och in i byggnaden. I samband med ras kan förångad förorening i jordvolymen luftas bort.

Blandad förorening

Översvämningar från vattendrag och skyfall samt ras och skred:

• Leta efter förekomst av objekt som ligger på eller i nära anslutning till områden med risk för skred/ras.