Det finns ett starkt samband mellan klimat- och vattenfrågor. Den globala uppvärmningen tar sig uttryck i förändrade nederbörds- och flödesmönster och därmed föränderliga förutsättningar för förvaltning av våra vatten. Detta gäller även för Sverige.
Vad gäller klimatåtgärder så menar vi här huvudsakligen klimatanpassningsåtgärder, det vill säga åtgärder som syftar till minska ekosystemens och samhällets sårbarheter inför ett förändrat klimat. Åtgärderna kan även ha en klimatpåverkan i form av energiomställning, minskade utsläpp eller förmåga att binda koldioxid.
Kroka arm i åtgärdsarbetet
För planering av såväl vatten- som klimatåtgärder kan det vara värdefullt att stanna upp lite i faserna projektidé och koncept (se modell för projektutveckling) för att identifiera fler system, verksamheter, funktioner och aktörer som berörs av åtgärden, och på vilket sätt de påverkas.
Genom att belysa en fråga ur olika perspektiv kan vi hitta bättre och mer långsiktigt hållbara lösningar och identifiera flera potentiella samverkanspartner. På så sätt kan också fler finansieringsmöjligheter öppna sig. Det som först såg ut som en vattenfråga visade sig kanske ha betydelse för kommunens klimatanpassning i stadsmiljö, för krisberedskapen, folkhälsan eller för utvecklingen av näringslivet. Ett helhetsperspektiv främjar samverkan och långsiktig hållbarhet.
Hitta synergieffekter
Med synergier menar man att summan av samverkan mellan två eller flera områden är större än de enskilda delarnas verkan. Översatt till det åtgärdsarbete som görs inom miljö- och klimatområdet kan det handla om att en väl planerad och genomförd åtgärd får en positiv effekt inom mer än bara ett område. Synergimöjligheter öppnar också upp för tillfällen att samverka mellan olika kompetensområden, även inom samma organisation, och därmed dela på resurser, ansvar och kostnader.
Ett exempel på synergieffekter är anläggandet av gröna tak, det vill säga växtlighet som takbeläggning. Gröna tak minskar trycket på dagvattensystemet, ger en naturlig rening av vatten och luft och ökar den biologiska mångfalden. Växtligheten bidrar till en estetisk miljö, minskar bullernivån och ger rekreationsmöjlighet i tätorter. Samtidigt ger de gröna taken en klimatanpassningseffekt genom att ha en avkylande effekt som skyddar mot sommarvärme och minskar energiförbrukningen.
Synergieffekter uppstår dock inte automatiskt, utan kräver att man med ett helhetsperspektiv undersöker möjliga målkonflikter och eventuell negativ påverkan på kringliggande områden, verksamheter eller system.
Beskriv klimateffekterna
För mesta möjliga draghjälp från närliggande områden är det bra att börja med att beskriva hur det tänkta projektet eller åtgärden hänger samman med andra aktörers verksamhet och vilken sorts påverkan det handlar om. Det är viktigt att fånga upp möjliga synergieffekter men även att belysa eventuella problem och målkonflikter.
Passa även på att beskriva hur problem och lösningar länkar till olika nationella och internationella mål – till exempel inom EU:s vattendirektiv, miljökvalitetsmålen, Parisavtalet och Agenda 2030. Då blir det lättare att identifiera potentiella samverkanspartners och se de förväntade resultaten i ett större sammanhang.