Resultat och utvärdering av arbetet med projektutveckling

Rapporten utgör slutrapportering för delprojekt C4 (deliverables no 29 och 32, 30/06/2024)

1 Sammanfattning

1.1 Bakgrund

Delprojektets namn: C4

Startdatum: Januari 2017

Slutdatum: December 2024

Parter: Mälarens vattenvårdsförbund, Nyköpingsåarnas vattenvårdsförbund, LSTU, LSTT, LSTAB, LSTD.

Delprojektets mål: Delprojekt C4 ska bidra till utveckling av kompletterande åtgärder/projekt, dvs sådana åtgärder som inte omfattas av LIFE IP Rich Waters men som behövs för att möjliggöra god vattenstatus. Action C4 ska också säkra erfarenhetsutbytet av resultat inom de olika ämnesområdena och bidra till ett utökat samarbete med aktörer som inte ingår i projektet.

Förväntade resultat:

• Skapa 20 kompletterande åtgärder med fokus på att implementera Vattenmyndighetens åtgärdsprogram.
• Ökad effektivitet för projektutveckling i regionen.
• Ökat privat-offentligt samarbete vid kompletterande åtgärder.
• Öka kunskapen om möjliga finansieringar. Vilka pengar kan sökas, när och hur och av vem?
• Alla aktörer i LIFE IP-projektet deltar i kompletterande åtgärder.
• Alla kommuner i distriktet är med och deltar i projektets aktiviteter. Detta för att öka kunskapen om åtgärdsprogrammet och öka möjligheten att mobilisera resurser inom varje organisation och producera kompletterande åtgärder.

För att uppnå detta ska varje temaområde ha en samordnare som samordnar kunskapsutbytet inom temat och använder resultatet från de olika actions och sub-actions för att initiera fler kompletterande åtgärder och projekt.

För att få till stånd märkbara förbättringar i vattenmiljöerna måste åtgärderna inom Rich Waters mångfaldigas. Våra projekt måste ge ringar på vattnet. Därför jobbar vi också med att stödja nya projekt och att skapa nya nätverk.

1.2 Resultat

Målet att utveckla kompletterande åtgärder till LIFE IP Rich Waters har uppnåtts. Totalt har C4-aktiviteter resulterat i 39 nya projekt (11 från fas 1, 15 för fas 2 och 13 för fas 3 (se leverabel nr.25 31/12/2021 och leverabel nr 26 30/06/2024). De 39 rapporterade kompletterande projekten är projekt som är ett direkt resultat av C4-aktiviteter. Totalt har de 39 projekten mobiliserat 125 233 490 SEK. Ytterligare ansökningar har skickats in men inte beviljats. I dokumentet ”project pipeline” finns alla projekt listade som är ett resultat från hela LIFE IP Rich Waters. Kompletterande åtgärder har utvecklats på alla tematiska områden och nästan alla kommuner i vattendistriktet har varit involverade i aktiviteter relaterade till C4 och projektutveckling.

Alla organisationer i C4 har byggt kapacitet om projektutveckling, ökat kunskapen om tillgängliga medel och utökat sina nätverk genom aktiviteter i C4. MÄVA och NYV har stöttat kommuner och andra lokala intressenter att utveckla och genomföra nya projekt (genom projektutvecklingskurser, initiering av nya nätverk (exempelvis nätverk om PFAS, projektutveckling, båtbottenfärg, åtgärdssamordnare etc.) och stöd till lokala aktörer vid ansökningsprocesser). C4 har faciliterat ett stort antal möten, studiebesök, webbinarier och konferenser för att utbyta kunskap, bygga nätverk och skapa nya samarbeten.

Utlysningar har bevakats och uppdaterats regelbundet med information på både hemsidor och interna dokument. C4 har deltagit i olika workshops och webbinarier (om till exempel Interreg och Horizon) för att lära sig mer om tillgängliga medel. LSTU och MÄVA har etablerat ett nätverk för projektutveckling. Nätverket har arrangerat 15 webbinarier och möten där representanter från olika finansiärer har bjudits in (till exempel Interreg, Jordbruksverket, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Länsstyrelserna-LOVA och andra pågående projekt). Webbinarierna har haft från 10 upp till 60 deltagare (kommuner, länsstyrelser, åtgärdssamordnare, vattenvårdsförbund etc.). Sammanlagt har webbinarierna/mötena haft 300 deltagare. C4 har deltagit i flera internationella utbyten (workshop med Natural Course, konferens om SIP, nätverksträff för Zero PFAS-projekt, utbyte Coast to Coast, etc.).

12 kompletterande projekt rapporteras ha både privat och offentlig finansiering eller är ett resultat av ett samarbete mellan offentligt och privata aktörer. C4 har under fas 3 diskuterat mycket hur man kan arbeta med privat eller alternativ finansiering (dvs inte endast statliga bidragsmedel). Arbetet har resulterat i att MÄVA öppnat ett 90-konto för insamling för att öka den privata finansieringen av åtgärder. Inspiration och kunskap har utbytts med LIFE-projektet Natural Course för att lära av deras strategier och arbete. 31 av 34 projektdeltagare i LIFE IP Rich Waters är partners i minst ett kompletterande projekt (se ”project pipeline”). Utveckling av nya projekt har diskuterats både på tematräffar och vid flera Full Partner Meetings. Det är dock inte alla som har intresse av eller resurser till att delta i ytterligare projekt eller kompletterande åtgärder.

Inom C4 har framförallt MÄVA och NYV arbetat med att stötta och nå kommuner i deras vattenarbete. Enligt deltagarlistor så har 68 av 74 kommuner i distriktet deltagit i olika aktiviteter relaterade till projektutveckling och C4-aktiviteter. Många mindre kommuner med små resurser behöver mer externt stöd för att få till nya projekt och åtgärder. Genom att arbeta i avrinningsområden, tillsammans med flera kommuner och/eller aktörer, kan de stötta varandra. I arbetet med att få till nya projekt är lokala åtgärdssamordnare nyckeln till att skapa lokalt engagemang och för att genomföra åtgärder.

Ett annat viktigt resultat är kapacitetsbyggnaden hos deltagande organisationer inom C4 om befintlig finansiering och arbetet med att få till nya projekt och samarbeten. Genom den långa projekttiden har organisationerna kunnat prova olika arbetssätt för att få till nya projekt och omvärdera vilket skapat lärdomar och erfarenhet.

Arbetet i C4 har också skapat viktiga nätverk för alla medverkanden. Genom att arbeta med projektutveckling har tid och resurser getts till att utöka nätverk, vilket kommer leva vidare och ge nytta även efter LIFE IP Rich Waters projektslut. Även om personer byter jobb så kan de samarbeten och kontakter som har knutits leva vidare och generera nya projekt även framöver.

1.3 Användningsområden för resultaten

Resultaten av arbetet i C4 är främst olika kompletterande projekt som kommer att fortsätta genomföras eller har bidragit till genomförande av olika åtgärder. De kapacitetsbyggande aktiviteter som har genomförts (med huvudmålgrupp kommuner, åtgärdssamordnare, länsstyrelser och andra vattenorganisationer) som t.ex. information och utbildning om olika utlysningar, webbinarier om hur man driver projekt och stöd i ansökningsförfarande, kommer förhoppningsvis leda till att ännu fler projekt söks och åtgärder kommer till stånd.

Resultaten från C4 har också bidragit till ett större kontaktnät och nya samarbeten för de projektpartners som deltagit i C4. Resultaten är också lärdomar om processer för projektutveckling och hur man på bästa sätt kan går från prat till handling. Den kunskapen kommer användas i alla organisationers fortsatta arbete framöver.  

2 Genomförande

C4 består av två delprojekt:

• C4:1 Tematisk projektutveckling (Thematic project development pipeline).
• C4:2 Utveckling av kompletterande åtgärder (Complementary action development).

C4-gruppen består av temasamordnarna (övergödning från jordbruk och via dagvatten, internbelastning, fria vandringsvägar, vattenplanering, miljögifter) samt representanter för Mälarens vattenvårdsförbund, Nyköpingsåarnas vattenvårdsförbund och länsstyrelsen Södermanland.

Gruppens arbetssätt: Hela C4-gruppen har träffats ca en gång i månaden, 2-3 timmar per möte samt har även haft några heldagsmöten. Arbetet har under tiden pågått löpande i olika arbetsgrupper och konstellationer anpassade utefter aktiviteter. Arbetet har till stor del utförts gemensamt genom samarbete mellan C4.1 och C4.2.

2.1 Genomförande Tematisk projektutveckling (C4.1)

Under fas 3 har C4-gruppen (MÄVA, NYV, LSTD, LSTU, LSTAB, LSTT) haft regelbundna C4-möten under jan 2022- juni 2024.

Antal C4 möten 2022: 6 st

Antal C4-möten 2023: 7 st

Antal C4-möten 2024: 5 st

Under C4-mötena har informations- och erfarenhetsutbyte skett om aktuella utlysningar och projektspår. Tillsammans har gruppen diskuterat gemensamt fokus för arbetet, utvärderat vad som fungerat bra och mindre bra, och tillsammans uppdaterat aktivitetsplanen för gruppen.

2.1.1 Tematräffar och utbyten

Regelbundna tematräffar och studiebesök har genomförts för alla teman. Fokus på tematräffarna har varit erfarenhetsutbyte och nätverk, samt diskussioner för att skapa nya projekt och bygga vidare på resultat. På tema konnektivitet har 4 olika tematräffar arrangerats i form av fältdagar. Fältdagarna har inneburit studiebesök på olika platser med tillhörande presentationer och diskussioner om arbetet som genomförts. Fältdagarna har varit ett framgångsrikt koncept då många olika aktörer har deltagit och bidragit till intressanta samtal och utbyten. Det var varit runt 25-30 deltagare på varje fältbesök. 

På tema övergödning externt har 5 olika tematräffar och studiebesök arrangerats. Bland annat en heldag om dagvatten och innovation i maj 2022 i Västerås som arrangerades tillsammans med Mälarenergi. Dagen samlade bland annat representanter från kommuner, länsstyrelser, kommunala bolag och forskningsinstitut. Temat har även haft digitala tematräffar och webbinarium, till exempel med det irländska projektet ”Waters of LIFE” som presenterade hur de arbetar med övergödningsfrågor på Irland.

Tema intern övergödning har under fas 3 arrangerat ett studiebesök och referensgruppsmöte hos Ecopelag i september 2022, samt ett avslutningsmöte i Östhammar juni 2024. Temat har också arrangerat webbinarium samt medverkat på Östersjödagarna under Almedalen med ett seminarium på temat ”Internbelastning i sjöar och hav- den osynliga övergödningsboven” (inspelning finns att se här: Internbelastning i sjöar och hav – den osynliga övergödningsboven (youtube.com). Representanter från IVL och Katrineholms kommun deltog i den internationella konferensen ”Blue Mission BANOS” i Riga i april 2024 och presenterade sitt arbete med internbelastning och nätverkade med andra europeiska aktörer.

Tema miljögifter har arrangerat 5 olika tematräffar och studiebesök under fas 3. Bland annat digitala tematräffar där representanter från Naturvårdsverket och det kompletterande projektet ”Reviving Baltic Resilience” har deltagit och presenteratsina arbeten. Studiebesök har också genomförts i augusti 2023 på gamla deponin Kvarntorpshögen i Kumla och hos Fortum i Kumla för att diskutera miljögifter ur olika perspektiv (i samarbete med Hjälmarens vattenvårdsförbund). Studiebesök har också gjorts på Dragmossens deponi i Älvkarleby kommun där delprojektet C19 presenterade sitt arbete (augusti 2023). Studiebesöket på Dragmossen bidrog till Norrtälje kommuns beslut om att göra en liknande lösning för deras deponi i Häverö. Kommunen fick en möjlighet att se hur det fungerade i praktiken och ställa frågor till alla inblandade som varit med och utfört projektarbetet. Delar av C19 fick sedan uppdraget att ta fram en åtgärdsplan för området.

Tema vattenplanering arrangerade i april 2022 en heldagskonferens med fokus dagvatten och tillsyn. Dagen samlade ca 94 deltagare med majoritet från kommuner, några från länsstyrelserna samt ett par myndigheter. Temat har även arrangerat ett flertal webbinarier, till exempel på temat ”strategisk kommunal vattenplanering och åtgärdsprogrammet för vatten” (läs mer här: Nyheter Stort intresse för kommunal vattenplanering och det nya åtgärdsprogrammet – LIFE IP Rich Waters). C4 har även varit delaktiga i att planera och arrangera olika inspirationsdagar på tema vattenplanering, övergödning, miljögifter, och konnektivitet samt en internationell konferens om hästar och övergödning. Konferensdagarna har planerats tillsammans med delprojekten på temat och främst presenterat det arbete som genomförts inom LIFE IP Rich Waters. Konferensdagarna har visat sig vara värdefulla mötesplatser som bidragit till erfarenhetsutbyten och nya kontakter och nätverk.

Se nedan utdrag från utvärderingsenkäterna för inspirationsdagen om arbete med miljögifter samt inspirationsdagen för konnektivitet.

I samband med den internationella konferensen för hästar och övergödning arrangerades också en workshop med drygt 10 deltagare med fokus på projektutveckling och utbyte kring eventuella utlysningar och finansiering. 

C4 har löpande deltagit i olika möten och utbyten med ett flertal olika aktörer för att diskutera nya samarbeten och byta erfarenheter. C4 har bland annat haft utbyte medWWFs projektnätverk Baltic Stewardship Initiative, arrangerat seminarium tillsammans med Ecoloop på Strömsholm ridskola med tema hästar och övergödning, deltagit på Brunnby lantbrukardagar år 2022, 2023 och 2024, arrangerat webbinarium på tema klimat och vatten år 2022 och arrangerat utbildning till kommuner om SMHIs klimatscenariotjänst i oktober 2022.

Under fas 3 har LSTU och MÄVA haft kontinuerliga avstämningar om projektutveckling och aktuella utlysningar med SLU. C4 har även haft flertal möten med WWF om projektutveckling vilket resulterat i ett gemensamt Interreg-projekt, BaltCOP. Projektet BaltCOP fokuserar på metoder för att minska övergödning i Östersjön och tillrinnande vatten och är ett samarbete mellan NVVF, WWF Sverige, Latvia University, Novia University of Applied Sciences och Estonian Fund for Nature (för mer information om projektet se C4 leverabel nr. 26. 30/06/2024 “1 report on created project applications and their success rate”). 

I april 2023 arrangerade C4 ett internationellt utbyte med Danmark, Island, Finland och Litauen med fokus på nya LIFE SIP. Syftet var att samla olika länders aktörer för att dra lärdomar av varandras arbete och stötta varandra i att söka nya stora projekt. Under mötet presenterade representanter från CINEA nya SIP-programmet och en workshop hölls för att diskutera utmaningar och lärdomar. Dag två gjordes även ett studiebesök vid faunapassagen och Johannisbergs vattenpark i Västerås. Efter mötet skickade Island in ansökan om sitt första LIFE-projekt och även Danmark och Finland har ansökt om nya projekt.

Under 2023 har flertalet workshops hållits med projektpartners i Rich Waters med fokus på projektutveckling. Syftet har varit att samla in tankar och idéer om nya projekt och möjliggöra diskussioner mellan projektpartners. Diskussioner hölls bland annat under Full Partner Workshop i Stockholm (feb 2023) samt i Katrineholm (nov 2023). Till workshopen i Katrineholm fick partners skicka in sina projektidéer på förhand och delades sen in i olika teman beroende på intresse. De teman som diskuterades var: miljögifter, klimat och vatten, övergödning. De olika inspelen har sammanställt och bland annat skickats till Havs- och vattenmyndigheten som inspel inför nya LIFE SIP-ansökningar. Under hösten 2024 skickade HaV in ett ”concept note” till EU för en LIFE SIP, men fick under november besked om behov att komplettera ansökan och söka på nytt året efter.

Under hösten 2024 skickades en fullständig ansökan in till Interreg Central Baltic på tema miljögifter och PFAS. LSTAB ledde arbetet med att hitta projektpartners och ta fram en ansökan. Projektpartners från Rich Waters är LSTAB, MÄVA och Katrineholms kommun, deltagare från PFAS-nätverket för Mälaren samt olika aktörer runt Östersjön (för mer information om projektet se C4 leverabel nr. 26. 30/06/2024 “1 report on created project applications and their success rate”).

Under 2023 har delar av C4 har deltagit i arbetet med att undersöka behovet att ett nationellt kompetenscenter för vattenvård i Sverige. Arbetsgruppen har bestått av NVVF, Naturskyddsföreningen, Sportfiskarna och Ljusnan-Voxnans vattenvårdsförbund. På uppdrag av HaV tog arbetsgruppen fram en förstudie som bland annat finns publicerad här: Nationellt kompetenscentrum för vattenvård | Projekt | Ljusnan-Voxnans vattenvårdsförbund. Med inspiration av ”the River Restoration Centre” i UK har förutsättningar och behov undersökts för ett liknande center i Sverige. Det visade sig att det finns ett stort behov att ytterligare erfarenhetsutbyte och stöd till genomförare av åtgärder för att kunna effektivisera arbetet. Under 2024 har främst NVVF arbetat med att hålla frågan levande och undersöka hur momentum kan skapas för att driva arbetet vidare. Ett center skulle potentiellt bygga vidare på många delar från Rich Waters, dels genom att vara en hubb för goda exempel och lärande genom att facilitera konferenser och seminarier, men också genom att driva vidare nätverk och skapa nya samarbeten.

Fram till och med mars 2025 arbetade NVVF vidare med frågan och arrangerade en stor konferens i Stockholm (”Konferens för vattenvårdare” 26:e mars 2025) med fokus på att samla alla aktörer som arbetar med vattenvård för diskussion och inspiration i fortsatt arbete.

2.1.2 Rapport om genomförande av vattenförvaltningen i NÖVD

LSTU tog under 2023 fram en konsultrapport om luckor i genomförandet av vattenförvaltningen i NÖVD, ” D1_Report No.23_2023_In-depth analysis of LIFE IP Rich Waters implementation of the Northern Baltic Sea Management Plan”. Rapporten utfördes i samarbete med D1 som bland annat utvärderade effekterna av ett antal kompletterande projekt. Syftet var att undersöka var det fortfarande finns brister i genomförandet och vilka områden kommande projekt bör fokusera på. Analysen utgick från de luckor som identifierats i ansökan till LIFE IP Rich Waters.

Rapporten sammanfattade att alla luckor som identifierats till Rich Waters fortfarande är relevanta, men att det är vissa som bör prioriteras. Följande områden ansågs prioriterade framöver:

• Kunskap och data för att bedöma kostnadseffektivitet och prioritera åtgärder. Dvs det behövs mer utvärdering och uppföljning för att kunna prioritera kostnadseffektivt.
• Otillräckligt samarbete och kunskapsutbyte på olika nivåer. Det finns fortfarande behov av att hitta verktyg och kanaler som kan samordna arbetet mellan kommuner och myndigheter på ett effektivt sätt och där samtliga avrinningsområden inkluderas.
• Brist på ”best practice”- metoder för strategisk vattenplanering.
• Brist på ekosystemperspektiv och klimatfokus. Ekosystemperspektiv och klimatfrågor integrerats inte i tillräckligt stor del i förvaltningsplanens genomförande hittills.
• Rekommendation att undersöka och inkludera konceptet med ”multipla stressorer”. Konceptet kan bidra till ökad förståelse av hur vattenkvaliteten påverkas av ett samspel av olika faktorer, snarare än en enda orsak.

Rapporten har använts som underlag i diskussioner om nya projekt och har även delats med Vattenmyndigheterna och HaV.

1.1.3 Nätverk för projektutveckling

Nätverket för projektutveckling har drivits av MÄVA och LSTU. Ett antal webbinarier och möten har arrangerats med fokus på att informera om aktuella utlysningar och skapa mötesplatser att diskutera projektidéer. 15 webbinarier och möten har arrangerats:

2022

• 12 maj, lansering av nätverk för projektutveckling.
• 25 augusti, LONA-bidrag, hur funkar det?
• 22 september, vad händer efter att man fått projektpengar? Lärdomar och tips.
• 30 september, LOVA-utbildning.
• 17 november, Interreg och projekt i Söderhamns kommun.

2023

• 24 februari, webbinarium om utlysning från Jordbruksverket.
• 29 mars, hur kan man arbeta med projekt inom en mindre kommun?
• 5 maj, nätverksträff för utbyte av tankar och idéer inom nätverket.
• 14 september, information om kommande Interreg-utlysningar.
• 18 oktober, Jordbruksverkets utlysning om samarbetsåtgärder.
• 7 november, Jordbruksverkets utlysning om samarbetsåtgärder del 2 – Så här gör du en vattenvårdsplan.
• 17 nov, grundläggande LOVA-utbildning.
• 14 december, nätverksträff för utbyte av tankar och idéer inom nätverket.

2024

• 13 februari, efter LOVA/LONA- vad ska man tänka på när det gäller upphandlingar?
• 9 april, Statsbidrag naturolyckor med MSB.

I snitt har varje webbinarium haft ca 20 deltagare, men vissa tillfällen (till exempel webbinariet om Jordbruksverkets utlysning om samarbetsåtgärder) hade 60 deltagare från hela landet. Sammantaget har alla webbinarier haft drygt 300 deltagare.

Att hålla webbinarier med fokus på specifika utlysningar har varit uppskattat, då det ger möjlighet att ställa frågor och komma i direkt kontakt med representanter för utlysningen. Inför Jordbruksverkets utlysning om att testa metoden vattenvårdsplaner (som tagits fram inom LIFE IP Rich Waters) arrangerade nätverket för projektutveckling två webbinarier, en om själva utlysningen och en om metoden som projekten ska testa. Båda webbinarierna var välbesökta och utlysningen fick många bra ansökningar.

2.2 Genomförande Utveckling av kompletterande åtgärder (C4.2)

2.2.1 Projekt Ökad privat finansiering

Eftersom underskottet på finansiering för vattenvårdsåtgärder är stort har C4-gruppen (MÄVA, NVVF, LSTD, LSTU, LSTAB, LSTT) arbetat med målet att öka privat-offentligt samarbete vid kompletterande åtgärder. Inom C4-gruppen, MÄVA ihop med projektledningen, sammanställdes en lista på företag som vi visste hade samarbeten kring naturvård. MÄVA hade dragit slutsatsen att privat finansiering skulle behövs för att kunna uppfylla alla åtgärder som behövs för att uppfylla åtgärdsprogrammet. Under våren 2023 undersöktes möjligheten att starta en stiftelse för att kunna finansiera vattenvårdsåtgärder. MÄVA och projektledningen kontaktade (vår 2023) en expert på stiftelser för en genomgång. Under våren 2023 (25-26 april) besökte 5 personer från C4-gruppen konferensen som LIFE-projektet Natural Course höll i Manchester, England.

LIFE-projektet Natural Course fokuserar på hur man finansierar fler åtgärder med hjälp av investeringar och fokus på leverans av ekosystemtjänster.  Hemma i Sverige återrapporterades de huvudsakliga lärdomarna till årsstämman som Mälarens vattenvårdsförbund höll den 17 maj 2023.

C4-gruppen bestämde sig för att använda kunskapen om alternativa finansieringsformer för att diskutera detta närmare med en rad andra aktörer.

Detta resulterade i två dialogmöten, det första hölls den 19 oktober 2023 på Sjöfartshuset i Stockholm. Medverkade gjorde LIFE IP Rich Waters, MÄVA, NVVF, WWF, Race for the Baltic, Naturskyddsföreningen, Katrineholms kommun och Sportfiskarna. Våtmarksfonden kunde inte närvara men deras presentation visades.

Under det första mötet diskuterades:

• Hur arbetar ni generellt med vattenvård och vad har ni för budget för det? Det är intressant i tider av knappa resurser att se vad vi tillsammans kan erbjuda.
• Vilka målgrupper vänder ni er till för ansökningar/finansiering/samarbeten? Några av er vet vi har samarbeten, men finns det intresse för fler? Finns det grundvillkor i organisationsform eller liknande?
• Vad söker ni hos partners/sökande och har ni särskilda prioriteringsgrunder för vilka ni går vidare med?

Det andra mötet i serien hölls den 6 december 2023, WWF var värd för denna träff.

Deltagande organisationer på möte nummer två, den 6 december 2023 var LIFE IP Rich Waters, MÄVA, NVVF, Svenska postkodsstiftelsen, WWF, Naturskyddsföreningen och Sportfiskarna. Slutsatsen var att det behövs ett nätverk för dessa medverkande organisationer för att hitta gemensamma projekt och för att koordinera ansökningar.

MÄVA arbetade inom C4 under hösten 2023 med tre förslag för att öka den privata finansieringen av vattenvårdsåtgärder: 1) Att starta en stiftelse, 2) Att arbeta med att starta ett 90-konto via svensk insamlingskontroll 3) Att starta ett vanligt bankkonto för insamlade medel. 

Styrelsen beslutade 2023 att starta ett 90-konto då det bedömdes vara det mest passande för denna organisation.  Detta beslut innebär att MÄVA från hösten 2024 kan samla in pengar från privata företag och allmänheten för att genomföra konkreta åtgärder.

2.2.2 Projekt Klimat och vatten

MÄVA arbetar för att öka medvetenheten om att klimatförändringen innebär en stor risk för försämrad vattenkvalitet då klimat och vatten är två tätt sammanlänkade områden. MÄVA har som mål att identifiera och främja åtgärder med synergieffekter, dels för att det leder till effektivt resursutnyttjande och kompetensutveckling över förvaltningsgränser, dels för att det öppnar upp möjligheter för flera finansieringsvägar och fler åtgärdsprojekt. I detta pilotprojekt prövades ett arbetssätt som skulle kunna kopieras av andra.

I pilotprojektet Klimat &Vatten (mars 2023-december 2023) samarbetade MÄVA med LSTU. Förbundets medlemskommuner bjöds in att anmäla intresse för att delta i en serie workshops där de förväntades arbeta med ett kommunalt projekt kopplat till klimatförändringar och vatten.

Medlemskommunerna bjöds in till deltagande i januari 2023. En deltagande kommun skulle ha ett konkret projekt de ville arbeta med och minst tre tjänstepersoner från olika förvaltningar skulle delta. Deltagarna jobbade i förvaltningsövergripande grupper. De fick vägledning i processledning och i att hitta och använda framtida klimatscenarios och annat relevant beslutsunderlag. Arbetet utgick från SMHI:s upplägg för arbete med klimatanpassning i kommuner och SMHI:s lathund för klimatanpassning.

Länsstyrelserna för de deltagande kommunerna bjöds in till processen eftersom länsstyrelserna ska samordna arbetet med klimatanpassning och stötta kommunerna. Kommun 1 arbetade med att utveckla en Handlingsplan kopplad till den existerande klimatanpassningsplanen. Kommun 2 arbetade med att ta fram ett styrdokument; Rutin för skyfall.

Deltagare: 2 kommuner (6 personer), 2 processledare (LSTU och MÄVA), 4 personer från länsstyrelserna (Stockholm och Uppsala).

Deltagande kommuner skulle få:

• Stöd i att hitta, förstå och använda relevanta underlag.
• Stöd i att motivera, engagera och hålla kvar motivationen i en systematisk arbetsprocess.
• Tillfälle att ta sig an det specifika projektet/uppdraget och samtidigt utveckla samverkansfärdigheter och bygga nya nätverk.
• Möjlighet att tillsammans med andra kommuner påverka innehållet i workshopserien, och under workshopseriens gång dela erfarenheter och lärdomar.

Deltagarna skulle bidra med:

• En grupp om minst tre tjänstepersoner från olika förvaltningar på kommunen. Det skulle vara exempelvis vatten- och miljöstrateger, klimatanpassningssamordnare, samhällsplanerare, beredskapssamordnare eller tekniska förvaltare.
• Ett konkret projekt/uppdrag där olika förvaltningar medverkar och som innehåller frågor om klimatanpassning och vatten.

Vi arbetade i tre heldagar tillsammans, mellan träffarna hade deltagarna ”hemläxor” som de skulle arbeta med på respektive kommun.

Bilden ovan visar upplägget som användes. Vi träffades på ett digitalt introduktionsmöte i mars för att sedan ses fysiskt i maj, september och december.

Redan vid kursstart förmedlades att det inte var realistiskt att förvänta sig att de skulle ha hunnit mer än något/några få steg i det systematiska processflödet, och att det konkreta projektets status därför skulle vara alltmer i otakt med det teoretiska material vi gick igenom under träffarna ju längre in i kursen vi kom. På grund av organisatoriska och resursmässiga omständigheter upplevde båda kommunerna vid kursens avslut att de befann sig i en form av vänteläge inför att ta nästa steg vidare. För kommun 1 handlade det om att de hade fått politiskt beslut på att ta fram en klimatanpassningshandlingsplan, men att de på grund av omorganisation och föräldraledig koordinator ännu saknade tidplan för det arbetet. För kommun 2 var läget sådant att de identifierat behovet att stanna kvar i stegen Motivera-Etablera en tid till, bland annat på grund av chefsbyten. Samtidigt insåg de att det fanns andra moment i arbetet som de kunde jobba vidare med, exempelvis dialoger med samverkansaktörer och inhämtande av information. Båda kommunerna hade dock under kursens gång arbetat aktivt med flera olika moment inom lathundsprocessen. Under året utbytte gruppen erfarenheter och på sig en stor länksamling till underlag, kartläggningar och finansieringskällor.

Vi tyckte att processen fungerade bra, som någon nämnde i utvärderingen så hade det varit idealt med tre kommuner som kunde utbyta erfarenheter med varandra. Vi tror att en viktig aspekt av att projektet gick bra var att vi tog relativt lång tid på oss, vi skickade ut inbjudan i januari och avslutade projektet i december 2023. Vi har lovat att höra av oss i december 2024 för att se hur långt kommunerna kommit. Mälarens vattenvårdsförbund har 27 medlemskommuner och ett antal visade intresse för processen vid inbjudan, men deltagandet föll på att de inte kunde få ihop en grupp med personer från olika förvaltningar. I slutändan var det två kommuner som engagerade sig. Det är ett intressant resultat. Att arbeta med klimat och vatten är en process som kräver tvärsektoriellt samarbete och att ledningen ger flera personer arbetstid för att engagera sig, men å andra sidan kommer gruppen långt i en sådan här process där de får mycket stöd. Ett stöd som förutom den konkreta arbetstiden är gratis eftersom kommunerna är medlemmar i Mälarens vattenvårdsförbund. I de flesta fall är det också så att detta arbete, att klimatanpassa kommunen ändå måste göras, så här stöttade vi bara kommunerna i att göra sådant som annars måste göras på annat sätt.

Vi tänker oss att en enskild kommun skulle kunna ta initiativ till att starta en liknande process och bjuda in två kommuner, grannkommuner eller kommuner med liknande utmaningar, och själva använda samma material som vi använde oss av.  Vi tror att det skulle vara bra om länsstyrelserna tog ansvar för att hålla liknande workshops, med digitala eller fysiska träffar. Då länsstyrelserna är ansvariga för att driva på arbetet med klimatanpassning skulle det vara ett konkret sätt att komma längre i samarbetet med kommunerna, dessutom har länsstyrelserna via åtgärder i vattenförvaltningens åtgärdsprogram vägleda kommunerna i deras arbete för att följa miljökvalitetsnormerna. Det är mycket möjligt att man med någon mer resurs till hjälp skulle kunna hålla den här processen med många fler kommuner samtidigt, om man har parallella diskussionspass.

Under våren 2025 användes lärdomar från de olika klimatinitiativen inom Rich Waters för att söka projektmedel. I januari 2025 sökte MÄVA och LIFE IP Rich Waters finansiering från SMHI i utlysningen ”Medel till arbetsgrupper inom Myndighetsnätverket för klimatanpassning år 2025” för projektet ”Samordnad planering för klimatanpassning i ett avrinningsområde – översvämning, vattenstatus, våtmarker”. Huvudsökande var klimatavdelningen på LSTU och summan var 630 000 SEK. Ansökan beviljades ej.

I april 2025 sökte MÄVA och LIFE IP Rich Waters finansiering för två års arbete (max 6 miljoner SEK) från Formas i utlysningen ”Formas Policylabb: Hållbar markanvändning för att nå klimatmålen”. Ansökan gjordes med klimatavdelningen på LSTU. Syften med ansökan var hållbar markanvändning genom att integrera klimatomställning, klimatanpassning och biologisk mångfald genom markanvändning, återvätning av organogen mark, vattenåtgärder och ökad kolinlagring. Projektet kommer att utgå från den nationella våtmarkssatsningen, klimatanpassningsförordningen och direktiven för vatten och översvämning i ett avrinningsområde. Besked väntas i november 2025.

2.2.3 Projekt Vattenplanering kring Kolbäcksån 2021-2024

Under hösten 2021 (12 oktober) arrangerade MÄVA en workshop om projektplanering med fokus på vattenplanering. Deltagare presenterade idéer och en diskussion följde. Hallstahammars kommun presenterade behov av att arbete utifrån VISS och MKN i sin ÖP och behovet av en sammanhållande vattenplan. Projektidén mynnade ut i att MÄVA under 2022 tog fram ett underlag för projektutveckling och samverkan kring vattendraget: ”Kolbäcksåns avrinningsområde- miljötillstånd och vattenvårdsarbete”.  

Processen att ta fram rapporten samt själva underlaget låg till grund för en LOVA-ansökan för en heltidstjänst för en åtgärdssamordnare. Hallstahammar, Fagersta och Surahammar sökte och beviljades under 2023 medel för detta, och sedan september 2023 är åtgärdssamordnaren på plats och arbetar. Projektet innebär anställning av en åtgärdssamordnare på 100 procent under tre år (2,7 MSEK), som ska fokusera arbetet på att minska närsaltbelastningen från främst jordbruksmark till vattenförekomster i Kolbäcksåns avrinningsområde. Även andra avrinningsområden än specifikt Kolbäcksån kan bli aktuella.

Åtgärdssamordnarens roll blir att planera och etablera kontakter med berörda markägare och verksamhetsutövare, dra igång fysiska åtgärder och vara ett stöd vid bidragsansökningar för genomförande. En annan viktig roll är att skapa ett bredare och långsiktigt engagemang kring vattenfrågor där samverkan med exempelvis lokala LRF-föreningar och Kolbäcksåns vattenförbund, men även andra aktörer som är viktiga i vattenarbetet, upprättas. Tillsammans med kommunerna och åtgärdssamordnaren arrangerade MÄVA en digital utbildningsdag om vattenfrågor kopplat till Kolbäcksån, med sikte på politikerna i kommunerna. Utbildningen hölls den 6 oktober 2024, och samtliga kommuner längs Kolbäcksån hade representant på plats, totalt deltog 30 personer.

Den 3 maj 2024 arrangerades en fältdag med information och besök i vattenparken i Smedjebacken. Arbetet kommer att fortsätta med utbildning, information och åtgärder i ett samarbete mellan MÄVA och åtgärdssamordnaren. En gång per år ska gruppen anordna en digital informations- och utbildningsdag för politiker och tjänstepersoner, och en gång om året ska man ses fysiskt, i fält. Målet är att åtgärdssamordnaren succesivt ska kunna ta över ansvaret för samverkansprocessen. Under 2025 planeras en ny fältträff som ska äga rum i Ängelsberg i maj. Under 2024 avslutades LIFE IP Rich Waters vilket innebär att projektet inte längre kan finansiera fältträffarna för samverkansgruppen. Under slutet av 2024 sökte kommunerna och Mälarens vattenvårdsförbund därför finansiering från LOVA för att samverkansgruppen ska kunna fortsätta att arrangera träffar, säkerställa fortsatt verkan och möjliggöra genomförande av fler vattenvårdsåtgärder. Ansökan om finansiering beviljades av länsstyrelserna i Dalarna och Västmanland. Projektet Samverkan Kolbäcksån vill ta vid där finansiering av det nuvarande projektet tagit slut och arbeta för att förbättra vattenkvalitén och uppnå miljökvalitetsmålen i Kolbäcksån och dess avrinningsområde. Detta ska ske genom att fortsätta träffas två gånger per år med målet att få till stånd en åtgärd på en plats inom Kolbäcksåns avrinningsområde varje år.

2.2.4 Stöd till åtgärder Fokus övergödning

Inom C4 har MÄVA arbetat med stöd till genomförande av åtgärder med fokus på övergödning. Nedan finns en beskrivning av de projekt där MÄVA varit med och drivit och stöttat olika åtgärdsprojekt.

Reduktionsfiske i Mungasjön 2022-2024

Under 2022 initierades ett projekt från Västerås Stad tillsammans med Sagåns vattenråd att utföra ett årligt reduktionsfiske i Mungasjön inom Sagåns avrinningsområde 2022, 2023 & 2024. Mungasjön, som ligger norr om Västerås, är kraftigt internbelastad och ett verktyg för att bromsa konsekvenserna av det är reduktionsfiske. Reduktionsfiske är en metod som används för att återställa den ekologiska balansen i sjöar samt ett verktyg att direkt avlägsna relativt stora mängder fosfor. Reduktionsfisket innebär att man tar upp en stor mängd fisk ur vattnet för att minska antalet vitfiskar och därmed öka den relativa mängden rovfisk. Med ett ökat rovfiskbestånd kan mängden vitfisk hållas nere. Vitfisken äter mycket djurplankton som leder till att planktonalger gynnas. Bland vitfiskarna hittar man även bottenlevande arter som bidrar negativt till en förgrumling av vattnet.

Samarbetande aktörer: Mälarens vattenvårdsförbund, Sagåns vattenråd, Västerås Stad, Mungasjöns samfällighetsförening, Vafab miljö.

Resultat: Reduktionsfisket har konkret lyft ur över 100kg fosfor samt över 360kg kväve ur sjöns ekosystem. Arbetet inom C4 har också framarbetat en viss rutin och gott samarbete med lokalborna kring sjön för fortsatt arbete med reduktionsfiske kommande år. Bland annat är ytterligare ett tillfälle planerat till 2024.

Skoglig våtmarksplanering tillsammans med Sala kommun 2022

Inom projektet C4 har Mälarens vattenvårdsförbunds åtgärdssamordnare samarbetat med Sala kommun inom planering av kommunägda skogliga vårmarker i syfte om att buffra flöden. Sala stad ligger högt uppe i Sagåns avrinningsområde och kommunen förvaltar och äger mycket skogsmark samt har kontakter med stadsnära lantbrukare. Under 2022 och 2023 så gjordes GIS-analyser och fältarbete för att lokalisera skogliga vårmarker i syfte att buffra flöden uppströms vid hög nederbörd.

Samarbetande aktörer: Sagåns vattenråd, Mälarens vattenvårdsförbund, Sala kommuns.

Resultat: Skogliga våtmarker utpekades och vissa valdes ut för fältbesök. GIS analyser över påverkansområde gjordes och förslag till projektplan lades fram. Projektet har skjutit upp tills vidare.

Rickeby våtmark 2022

En våtmark har anlagts i Övre Rickby som ligger inom Enköpings kommuns verksamhetsområde. Våtmarken är en del av vattensystemet högst upp i ”Ekaån” som tillhör kategorin ”Mälarnära vattendrag” och som mynnar i Mälarens ”Ekaviken” utanför Enköping. Våtmarken anlades som en del av en våtmarksrestaurering och fyller funktionen flödesbuffrande, näringsfälla och gynnar friluftslivet i trakten. En tidigare våtmark anlades kring år 2000 men utan genomtänkt utformning och har i stället genom året fungerat negativt gentemot dess tänkta nya syften. Våtmarksområdet uppgår till ca 3ha och eftersom den ligger så pass högt upp i avrinningssystemet så är tillrinningsområdet ca 60ha (med 50% jordbruksmark).

Samverkande aktörer: Enköpings kommun, Mälarens vattenvårdsförbund

Sparrsätra våtmark 2023

Inom Enköpingåns avrinningsområde har det planerats och anlagts en våtmark utanför Sparrsätra med hjälp av stöd från C4-arbete. C4-arbetet inom projektet har varit avgörande för projektets/åtgärdens tillkommande. Projektet i grunden är ett samarbetsprojekt tillsammans med Enköpings kommun och Svenska kyrkan (Upplands stift) där Mälarens vattenvårdsförbund varit behjälplig för att få till stånd projektet som annars inte kunnat bli av pga. resursbrist. Våtmarken, som är ca 0,4ha stor, ligger i jordbrukslandskapet och är anlagd i syfte om att förstärka den biologiska mångfalden. Intill ligger ett naturbete med höga naturvärden och våtmarkens areal kommer ingå inom betesmarken och då aktivt betas av kor.

Samarbetande aktörer: Svenska kyrkan (Upplands stift), Enköpings kommun, Mälarens vattenvårdsförbund

Sörby våtmark 2023

Sörby våtmark är en fågelvåtmark anlagd i Örsundaåns dalgång. Den verkar flödesbuffrande för ca 80ha uppströms dikade skogsmarker och är den enda vattenspegeln i Örsundaåns övre dalgång förutom ån i sig självt. Våtmarken är ca 1ha stor. Örsundaån är kraftigt påverkad av årliga översvämningar och detta projekt är av relativt stor betydelse att lämna ringar på vattnet och sprida positivitet i närområdet. Våtmarken blir väl synlig från riksväg 56 som löper längs med ån och förhoppningen är att fler buffrande våtmarken blir till på liknande typer av mindre produktiva marker i dalgången.

Samverkande aktörer: Enköpings kommun, Mälarens vattenvårdsförbund

Mungasjöns Gäddfabrik/våtmark 2023

Mungasjöns våtmark är en framtida gäddfabrik/gäddvåtmark som anlades i norra änden av Mungasjön som ligger utanför Västerås. Det är en grund våtmark som primärt finns i syfte om att gäddorna i sjön ska återfå lekområden som försvann när sjön sänktes för över 100 år sedan. Sekundärt fungerar våtmarken som en näringsfälla då några större mynnande diken i våtmarken antingen har sedimentationshålor eller översilningsytor inom våtmarksområdet.

Samverkande aktörer: Sagåns vattenråd, lokalborna kring Mungasjön, Mälarens vattenvårdsförbund

Mickelstorp våtmark 2023

Mickelstorp våtmark är en våtmarksrestaurering inom Sagåns avrinningsområde men som ligger inom Enköpings kommun. Projektet startade hos Enköpings kommun och togs sedan över av Mälarens vattenvårdsförbund och Sagåns vattenråd som klev in som samarbetande partners. Våtmarkens syfte är primärt en fågelvåtmark men kommer även ha flödesbuffrande egenskaper i Hjulbäckens avrinningsområde. Den har dels i syfte att främja Svart stork (Ciconia nigra) som hägrade i dessa områden fram tills mitten av 1800-talet. När sedan landskapet dikades ut så försvann områden för häckning för arten i Sverige. Man har skymtat enstaka individer inom dessa delar av Sagåns avrinningsområde och hoppas i framtiden kunna få tillbaka den som häckade art i Sverige.

Samverkande aktörer: Sagåns vattenråd, Mälarens vattenvårdsförbund, Enköpings kommun

Åtgärdssamordning Vibybäcken, Arboga 2023

Inom projektet C4 har Mälarens vattenvårdsförbund samverkat med Länsstyrelsen i Västmanland, LRF och WWF inom samma verksamhetsområde utanför Arboga. Parterna har haft olika agendor med samma mål. Vilket på sikt har resulterat i ett projekt kring en ansökan från WWF där Mälarens vattenvårdsförbund är samarbetande partner i form av referensgrupp. Det gemensamma verksamhetsområdet som varit i intresse är Vibybäcken utanför Arboga. Projektet handlar om avrinningsområdesvisa vattenplaner, eller gårdsvisa vattenplaner med ett större avrinningsområdesperspektiv. Finansieringen var inte klar utan söktes av WWF i årsskiftet -23/24 från Jordbruksverkets tillfälliga utlysning om att vidare testa LIFE IP Rich waters modell kring vattenplaner på avrinningsområdesnivå och/eller gårdsnivå. WWF står som ägare för projektet och är i sin helhet nationellt med en estimerad sökt budget på ca 2 miljoner kronor.

Informationsmöten från WWF: Mälarens vattenvårdsförbund har tillsammans med WWF och bland annat LRF haft återkommande diskussioner kring åtgärdsarbetet i Vibybäckens avrinningområde tillsammans med en större markägare i trakten. Mälarens vattenvårdsförbund har deltagit på informationsmöten från WWF och delat med sig av pågående projekt med andra aktörer (Länsstyrelsen i Västmanland och C7 genom LIFE IP Rich Waters) som kan fungera i uppväxlande syfte inom WWFs projekt.

Life IP Rich Water projekt C7.1: Länsstyrelsen i Västmanland har haft ansvar över LIFE IP Rich Water C7.1 som har liknande fokusområde som WWF sökta projekt. Därav har diskussioner emellan parterna varit gynnsamma för utvecklandet av ett tydligare projekt för WWF.

Åtgärdssamordning och projektförslag för delar av Vibybäcken: Mälarens vattenvårdsförbund har kommit med åtgärdsförslag och enklare projektplan kring Vibybäcken i samstämmighet med WWFs sökta projekt och Länsstyrelsen i Västmanlands uppgrag/projekt inom LIFE IP Rich Water C7.1. Åtgärdsarbetet har till slut lett till Mälarens vattenvårdsförbunds delaktighet som referensgrupp och en tydligare ansökan för WWFs projekt.

Samverkande aktörer: Länsstyrelsen Västmanland, Mälarens vattenvårdsförbund, WWF, LRF

Resultat: Ökad samverkan, åtgärdsarbete inom Mälarens avrinningsområde, projektansökan för WWF nationella projekt.

Samverkansdag kring övergödning 2023

Det finns behov av en utvecklad dialog mellan LOVA, Jordbruksverkets utlysningar av stöd och åtgärdssamordning. Vattenmyndigheten (Norra Östersjön) tillsammans med Mälarens vattenvårdsförbund och Enköpings kommun anordnade en gemensam dag med föredrag, diskussioner och dialog kring övergödningsfrågan, i syfte för bättre framtida samverkan. Vi vill omfamna hela komplexiteten som finns i ett avrinningsområde för delen som berör de statliga medel som finns att ansöka för vattenvårdsåtgärder. Den komplexa verkligheten med att nå konkret vattenvårdsåtgärd behöver belysas.

Mål med dagen

• Möjliggöra kontakt
• Ökad kunskap och förståelse
• Inspirerade till förbättringar (eller bekräftelse på att ni är på rätt väg)

Samverkande aktörer: Vattenmyndigheten, Mälarens vattenvårdsförbund, Enköpings kommun, LRF, LIFE IP Rich Waters, Länsstyrelsen i Uppland.

Resultat: Den efterföljande enkäten kring deltagarna upplevda nöjdhet med dagen visade på bra resultat. Det var relativt hög svarsfrekvens utifrån totala antalet externa deltagare.

Stöd till Länsstyrelsen i arbetet kring LIFE IP Rich Waters projekt C7.1

Mälarens vattenvårdsförbund har kunnat stödja Länsstyrelsen i Västmanland kring projektet C7.1 i dess slutskede.Målet för projektet var att nå ut med konkreta åtgärder i en eller flera vattenförekomster via Länsstyrelsens kommunikation och arbetssätt. Det innefattade etablerade kontakter med markägare, informationsspridning, provtagning i vattenförekomster, sökta medel och anlagda åtgärder. Många av målen sammanfaller med Mälarens Vattenvårdsförbunds vision och arbete inom Mälarens avrinningsområde. Därigenom har Mälarens vattenvårdsförbund kunnat stödja Länsstyrelsen i sitt arbete med projektet genom C4.

Samverkande aktörer: Länsstyrelsen i Västmanland, Mälarens vattenvårdsförbund.

Resultat: Projektplaner, etablerade kontakter, ökat inflytande för Länsstyrelsen.

Åtgärdssamordning löpande för Enköpings kommun

Löpande åtgärdssamordning och samarbete mellan Enköpings kommun (plan- och byggnadsavdelningen främst), Enköpings kommuns åtgärdssamordnare och Mälarens vattenvårdsförbund. Arbetet har bland annat kretsat kring diskussioner om finansiering, stöd i projektledning.

Samverkande aktörer: Enköpings kommun, Enköpings åtgärdssamordnare, Örsundaåns & Enköpingsåns LEVA-samordnare, Mälarens vattenvårdsförbund, Enköpingsåns vattenråd, Örsundaåns vattenråd, Sagåns vattenråd, Svenska kyrkan.

Resultat: Samarbetet har lett till konkreta projekt bland annat utförda inom LOVA för Enköpings kommun men även projekt hos Uppsala stift (Svenska kyrkan) genom Örsundaåns & Enköpingsåns LEVA-samordnare.

Dorsilla fosfordamm utanför Enköping

Utanför Enköping planerandes en fosfordamm på svenska kyrkans (Uppsala stift) mark. Det togs fram en projektering inom ett annat projekt som inte antogs av markägare och arrendator då förslaget inte sammanföll med brukandet av marken. Enköpings kommun samarbetade då med Mälarens vattenvårdsförbund att ta fram en ny plan och projektering som resulterade i ett nytt projekt mellan Enköpings kommun och Svenska kyrkan.

Samverkande aktörer: Enköpings kommun, Mälarens vattenvårdsförbund, Svenska kyrkan

Resultat: En grävd fosfordamm i Enköpingsåns avrinningsområde.

KMV LAVA, lokal administration av vatten – pilotprojekt med Vattenmyndigheten m.fl.

Samarbetsprojektet går ut på att skapa ett nytt arbetssätt för att ta fram åtgärdsprogram för vattenförvaltningen. Det grundar sig i att åstadkomma en bättre förankring av vattenvårdsåtgärder i jordbruksdominerade vattenförekomster som anses vara kraftigt modifierade s.k KMV-förekomster. Med fokus på morfologiskt tillstånd och hydrologisk regim. Där lokala organisationer med förankring i jordbrukarkretsar föreslås tillsammans identifiera åtgärder utan målkonflikter för bättre vattenkvalitet.

Morfologiskt tillstånd och hydrologisk regim är nära sammanknutet med övergödningsproblematiken andra vattenfaktorer uppströms. Varav detta projekt också har en bredare tillämpning framöver som inte bara gäller KMV-förekomster utan där arbetsmetoden och verktygen hjälper en att identifiera vattenvårdsåtgärder i landskapet, med åtgärder som syftar till att nå allmänna miljökvalitetsnormer och flera nationella miljömål. När arbetet kring metoden är slutfört finns material nog att fastställa planen som en del av åtgärdsprogrammet för vattenförekomsten.

Samverkande aktörer: Vattenmyndigheten, Havs och vattenmyndigheten, Lantbrukarnas riksförbund (LRF), Mälarens vattenvårdsförbund, Enköpings kommun, Höje å vattenråd

Resultat: Arbetsmetoden är i huvudsak färdigställd. Regelbundna avstämningsmöten har tagit plats och pågår fram till slutet 2024. Resultatet på sikt är att uppnå god ekologisk potential i Hjulbäckens avrinningsområde som är pilotområde för projektet och som ligger i Sagåns avrinningsområde. Projektet är på god väg att ha en genomförd kartläggning av möjliga åtgärder i Hjulbäcken. Tillsammans med VM anpassas förslagen så att de kan utgöra åtgärdsprogrammet för det området för att uppnå god ekologisk potential. Arbetet har också parallellt pågått för att skala upp det och på sikt utföras hela Mälarens avrinningsområde bit för bit.

Här finns slutrapporten för pilotprojektet

I januari 2025 presenterades LAVA – ett arbetssätt för att uppnå lokalt förankrade åtgärder för bättre vatten inom Rich Waters webbinarieserie med över 80 personer anmälda deltagare.

Tortuna Ekeby, Hålkärret

Utanför Tortuna anläggs en våtmark i skogslandskapet med hjälp av Mälarens vattenvårdsförbund som projektsamordnare och hjälp vid ansökning av finansiering. Projektet handlar om återställandet av en våtmarksmiljö i ett utdikat skogslandskap med inslag av äldre uppodlade torvjordar i form av betesmarker. Projektet huvudbudget är genom statlig finansiering. Det har främst tagit resurser i form av kontakt mellan markägare, vattenråd och Skogsstyrelsen för att få till ett samarbete.

Samverkande aktörer: Skogsstyrelsen, Mälarens vattenvårdsförbund, Sagåns vattenråd, markägare.

Utmärkande finansiering: Skogsstyrelsen återvätningsprojekt.

2.2.5 Vattennätverk och stöd till kommuner

Stöd till kommuners vattenplanering i Södermanlands län är en aktivitet som genomförts av NVVF med stöd av LSTD. NVVF har sett ett ökat behov hos kommunerna kring samverkan och hjälp med vattenfrågor. Många kommuner har inte resurser att jobba strategiskt med vattenfrågan. Där kan förbundet fylla en viktig roll, vi har expertis i vattenfrågor och kan vara med och stötta och driva processer tillsammans med kommunerna. Projektet är en del av arbetet med det regionala åtgärdsprogrammet för Södermanlands miljö 2022–2026 där förbundet är huvudansvarig för åtgärden Vattenkommunnätverk för ökad samverkan kring vattenfrågor inom området Livskraftiga vatten under förutsättning att medel finns för samordning.

Idén med nätverket startade med att Åtgärdsprogrammet för Södermanlands miljö sjösattes. NVVF började med att hitta kontaktpersoner på alla kommuner, följde upp det genom att ringa runt för att ställa frågor om hur de jobbar med vatten. Förbundet förstod genast att här finns det ett stort behov av samordning och en önskan om att lära av varandra.

Syfte: Syftet med en kommunal vattensamordnare var att ha en person som kan hålla i det kommunala vattennätverket, att få kommunerna att träffas, skapa samarbeten och få hjälp vid olika processer, tex vid framtagande av vattenplaner. Syftet var också att nätverket skulle vara en kommunikationsplattform som kan användas av Länsstyrelsen och andra aktörer vid samverkan kring tex vattenförvaltning och regionala miljömål.

Mål: Målet på kort sikt var att starta nätverket, genomföra nätverksträffar och workshops med tjänstemän och politiker i de kommuner som är med. Målet är också att öka den kommunala kunskapen om vattenfrågor samt att samverka kring vattenåtgärder och framtagande av vattenplaner hos kommunerna.

Målet på lång sikt är att kommunerna ska jobba med konkreta åtgärder som minskar övergödningen. Att de dels via nätverket hittar mellankommunala samarbeten som leder till åtgärder och att de genom den strategiska vattenplanen mer effektivt och systematiskt jobbar med vattenfrågor i hela kommunen. Vilket i slutändan leder till bättre status i våra vatten.

Målgrupp: Målgruppen för arbetet med det kommunala vattennätverket är alla kommuner i Nyköpingsåarnas vattenvårdsförbunds verksamhetsområde samt övriga kommuner i Södermanlands län. Andra berörda av nätverket som Länsstyrelsen i Södermanlands län och andra aktörer i området. Andra kommuner och vattenvårdsförbund som var intresserade av att ta del av resultat och arbetssätt från projektet.

Arbetsområde: Arbetsområdet omfattar de 11 kommunerna i NVVFs geografiska område samt övriga kommuner i Södermanlands län.

Problembeskrivning: Många kommuner har inte resurser för att driva och utveckla vattenarbetet i den interna organisationen. I några av kommunerna finns det vattenstrateger, men i de flesta ligger vattenfrågorna hos miljöstrategen, miljö- och hälsoskyddsinspektören eller kommunekologen. Tjänstemännen har oftast mycket att göra och har ingen direkt vattenkompetens och orkar inte initiera välbehövliga vattenprojekt. Flera kommuner har förmedlat att det finns ett behov av att få hjälp och stöd i vattenfrågorna. De inledande träffarna i nätverket har varit väldigt uppskattade och hjälpsamma för kommunerna. Det NVVF erbjöd var att bidra med expertis, tid och engagemang för att lyfta vattenfrågan genom att hålla i det kommunala vattennätverket.

Projektorganisation:

• Projektledare: Jenny Rondahl, vattensamordnare Nyköpingsåarnas vattenvårdsförbund.
• Projektdeltagare: De kommuner som är medansvariga i åtgärden Vattenkommunnätverk i det regionala åtgärdsprogrammet för Södermanlands miljö är Flen, Gnesta, Katrineholm, Nyköping, Strängnäs och Trosa kommun. Mia Sklenar, Länsstyrelsen Södermanlands län och Anneli Carlén, Nyköpingsåarnas vattenvårdsförbund.

Genomförande: NVVF har planerat och kallat till möten minst 2 ggr/år, vår och höst. Samverkan med kommunerna har skett mellan nätverksträffarna. Förbundet har sedan funnits som resurs för kommunerna i sitt arbete med olika vattenfrågor, det har varit bland annat i framtagandet av vattenplaner, vid genomförande av åtgärder eller bara som ett stöd och bollplank.

Resultat: Projektet har resulterat i ett nytt kommunalt nätverk som haft sammanlagt 9 möten under 2022 till 2024. Nätverket har varit väldigt efterlängtat och välbehövt. Kommunerna har i och med nätverket börjat jobba mer strategiskt med vattenfrågorna och har nu flera att vända sig till för att bolla och inhämta information och kunskap. I och med nätverket har nu alla en vattenkompis. NVVFs förhoppning är att förbundet kommer att kunna driva detta nätverk vidare.

Genomförda möten:

• Nätverksträff den 22 mars 2022 i Vingåker, Säfstaholms slott

Tio deltagare, sju kommuner representerade.

Nulägesbeskrivning, hur är vattenmedvetenheten i kommunen, viljan hos politiker, hur jobbar man med konkreta åtgärder. Gruppdiskussioner kring vad vi vill med nätverket. Ord som kom upp var: Samverkan, Vattenplaner, Erfarenhetsutbyte, Temamöten, Växla upp kommunala medel, det är tungt och ensamt i de här frågorna och mycket mer.

• Workshop om vattenplanering maj 2022 i Nyköping

14 deltagare, sju kommuner representerade.

Workshop med Jenny Enberg från Länsstyrelsen Stockholm som har tagit fram Handbok för strategisk kommunal vattenplanering. Uppföljning per telefon med deltagarna i nätverket under hösten 2022. Pratade om läget och behovet i de olika kommunerna. Pratade även med några från Länsstyrelsen för att höra hur det går med tex den regionala vattenförsörjningsplanen.

• Nätverksträff 17 november 2022, Hedenlunda slott i Flen

15 deltagare, åtta kommuner representerade.

Förbundet berättade om sin verksamhet. Länsstyrelsen i Södermanlands län berättade om sin verksamhet. Dels om den regionala vattenförsörjningsplanen. Lst arbete med åtgärd 1 i Vattenmyndighetens åtgärdsprogram och om Life IP Rich Waters. Vattenmyndigheten, David Liderfelt, berättade om sin nya roll som vattensamordnare på Vattenmyndigheten. Elin från Trosa berättade om deras arbete med vandringshinder i Trosa ån. Jenny från Katrineholm berättade om reduktionsfiske i Spetebysjön.  Oscar från Örebro kommun berättade om olika åtgärder som har genomförts i kommunen och vad som är på gång.

• Politikermöte, mars 2023

Tio deltagare, varav tre var politiker, fyra kommuner representerade.

Gick igenom utbildning för politiker som MÄVA tagit fram. Presentationen som gicks igenom hade anpassats till tillfället.

• Digitalt möte, april 2023

Fem deltagare, fyra kommuner representerade.

Genomgång av åtgärdsunderlagen som Vattenmyndigheten tagit fram. NVVF gick igenom underlagen och visade hur de är uppbyggda, och hade efterföljande diskussion om hur de är användbara.

• Digital avstämning, september 2023

Tio deltagare, nio kommuner representerade.

Alla fick berätta om vad som är på gång hos dem och vad som händer framöver.

• Nätverksträff, november 2023, Nyköping

14 deltagare, sju kommuner representerade.

Malin Kjellin från Sportfiskarna var med och berättade om deras jobb med att åtgärda vandringshinder. Örebro kommun, Oscar Fogelberg berättade om ett FORMAS-projekt som de är med i, Watch – Water challengers in sustainable planning. Forskningsprojekt som ska titta på mobilisering av föroreningar pga klimatförändringar. Ta fram bättre underlag. Modellera nuvarande situation och sen modellera vad som kan hända i framtiden med klimatförändringen. Projektet pågår minst 4 år. Länsstyrelsen i Södermanland informerade om vad som är på gång hos dem. I vattenförvaltningsarbetet ska det göras påverkansbedömning 2024.

• Digital avstämning, 22 maj 2024.

Närvarande: Oxelösund, Nyköping, Gnesta, Vingåker, Hallsberg, Strängnäs, Sydnärke, NVVF.

Runda, vad som är på gång i kommunerna. Genomgång av komplementet till Handbok för strategisk kommunal vattenplanering. Uppstart: Att komma igång med strategisk kommunal vattenplanering, riktar sig till mindre kommuner och kan vara ett bra sätt att komma igång med arbetet.

2.3 Budget och finansiering

Vi har i stort sett hållit budgeten bra i C4. Pandemin med covid 19 och begränsade möjligheter att träffas påverkade möjligheterna att hålla i möten, arrangera konferensdagar och resa på det sätt som vi hade budgeterat för. Det gjorde att det funnits mer medel kvar för vissa typer av aktiviteter, men som har fått omfördelats. Bland annat har pilotprojektet ”KMV LAVA, lokal administration av vatten” lagts till som en aktivitet.

2.4 Viktiga lärdomar

• Det kan vara svårt att komma igång med arbetet med projektutveckling, då det är en ganska lång och stor process att bygga samarbeten. Då kan det vara bra att starta processen med något konkret, som en konferens eller kurs. Till exempel för att stötta kommuner eller andra aktörer i deras arbete med åtgärder. Det tar tid att skapa samarbeten i början och det är därmed viktigt att börja med att samlas kring något gemensamt.
• Det har varit viktigt att ha med olika typer av organisationer i arbetet med C4 (till exempel både länsstyrelser och vattenvårdsförbund). Finns andra incitament för till exempel vattenvårdsförbund att söka nya projekt och göra ansökningar, då det är grunden till att de ska kunna utföra sitt arbete och genomföra åtgärder. Länsstyrelserna har redan ett uppdrag och en annan roll. Det är viktigt med olika drivkrafter för att det faktiskt ska hända något.
• Information om aktuella utlysningar och andra möjligheter till finansiering är viktigt att få i början för att komma igång med arbetet och öka kunskapen.
• Det tar tid! Uthålligheten har varit viktig i arbetet med C4. Det här processerna måste få ta tid, men det kan skapa en frustration i början.
• Inom Rich Waters har vi kunnat vara väldigt aktuella, till exempel fokus på hästar och övergödning, NAP:en, PFAS, internbelastning etc. Vi har kunnat vara flexibla och på tårna och därmed också aktuella. Det är bland annat möjligt på grund av den långa projekttiden.
• Att vara med i projektet har fungerat som en dörröppnare för nätverkande och att kunna samarbeta med nya aktörer. Det ger en tyngd att vara med i ett stort LIFE-projekt.
• Det är många parametrar som ska vara synkroniserade för att få till fysiska vattendragsåtgärder. I norra Östersjöns vattendistrikt är det en brist på kunskap om hur man kan konstruera vattenanläggningar kopplat till jordbruksåtgärder. Det har lett till att det tar lång till att få till de praktiska åtgärderna, vilket äter upp tiden för projekten.

3 Uppföljning och utvärdering

Uppföljning av C4 sker utifrån kategorierna:

• Kompletterande projekt
• Förändringar hos intressenter
• Intressenters medverkan och deltagande

Kompletterande projekt:

Mål eller resultat	Förtydligande	Metod
Develop complementary actions to the LIFE IP Rich Waters, including all thematic and geographic areas addressed by the RBMP		Notera län inom distriktet eller distrikt om annat än NÖVD. Dokumentationen sker i filen project pipeline.
Identify Complementary Actions within each thematic area of the LIFE IP		Notera tema för projekten i project pipeline.
20 complementary actions between the well-structured project plans, the efficient and competitive partnerships and well financed budgets	Projektets budget ska vara minst 2 miljoner kronor. C4 ska ha påverkat tillkomsten av projektet på ett betydande sätt.	Dokumentation sker i filen project pipeline och leverabel No. 26. 30/06/2024 1 report on created project applications and their success rate.

Mätning av förändringar hos intressenter:

Mål eller resultat	Förtydligande	Metod
Increase the cooperation between stakeholders, and integrate the implementation of the RBMP with other societal challenges	Fokus på samarbeten som skapas, ej på koppling till andra samhällsutmaningar	Ställ fråga till partners – vilka samarbeten har skapats (t.ex. genom utskickad enkät). Berätta om exempel där samarbete har skapats
Catalyse and support the building up of capacities regarding project development amongst relevant stakeholders		Beskriva genomförda aktiviteter
Creation of national and international contacts for projects		Beskriva genomförda aktiviteter och kontakter som skapats
Increase in the knowledge of funding opportunities and strengthening of relations to funding bodies		Antal träffar på den del av hemsidan som handlar om möjliga fonder. Beskriva genomförda aktiviteter. Beskriva hur kunskap om utlysningar har spridits (sociala medier, web, nyhetsbrev)
Increase in the efficiency and quality of project development processes for complementary actions		Beskriva genomförda aktiviteter, med utgångspunkt från finansieringskällor, parternas kunskap och åtgärdsprogrammets behov. Dokumentera våra lärdomar.

Intressenters medverkan och deltagande:

Mål eller resultat	Förtydligande	Metod
Increase the amount of public private cooperation in complementary actions		Räkna antal projekt med samverkan mellan näringsliv och offentliga aktörer Några exempel på framgångsrika projekt
All beneficiaries in the LIFE IP Rich Waters participate in complementary actions		Notera medverkan av ingående parter i kompletterande projekt.
Participation of all municipalities within the Northern Baltic district in the activities of the action		Notera respektive kommuns medverkan på aktiviteter som helt eller delvis handlar om projektutveckling.

Projektutvecklingsprocessens effektivitet och kvalitet har utvärderats kvalitativt i en utvärderingsworkshop med C4-gruppen.

År 2023 genomfördes en rapport tillsammans med åtgärd D2 om brister i genomförandet av ramdirektivet för vatten i norra Östersjöområdet och rekommendationer för fokusområden för framtida projekt (”D1_Report No.23_2023_In-depth analysis of LIFE IP Rich Waters implementation of the Northern Baltic Sea Management Plan”). Rapporten utvärderade också effekterna av några utvalda kompletterande åtgärder.

Tre enkäter för utvärdering har skickats ut. MÄVA skickade ut en enkät till deltagare i projektutvecklingskursen 2020. Under 2021 och 2024 har även två enkäter på temat projektutveckling skickats ut till delprojekten inom LIFE IP Rich Waters för att undersöka den upplevda kapacitetsbyggnaden, upplevt stöd i att skapa nya projekt och i vilken utsträckning delprojekten deltagit i olika aktiviteter. Detta för att ge en bättre bild av vilket stöd C4 har gett och vilket stöd som behövs framöver.

4 Resultat

I enkäten 2021 deltog 21 personer och resultatet visade att många tyckte att de fått inspiration och nya idéer till projekt och samt ett större nätverk nationellt. Det var dock färre som ansåg att de fått ett större nätverk internationellt, att de fått större kunskap om hur de kan skriva en projektansökan och genomföra ett projekt, samt större kunskap om hur de kan hitta nya finansieringsmöjligheter för åtgärder.

I den uppföljande enkäten 2024 svarade 18 personer. I undersökningen för 2024 svarar fler respondenter att de har deltagit i aktiviteter för projektutveckling (cirka 50 % jämfört med 29% år 2021). Resten av resultaten följer samma mönster som enkäten från 2021, vilket visar att respondenterna främst fått inspiration och idéer till nya projekt och/eller åtgärder samt nya kontakter och ett större nätverk nationellt. Inte så många tror att de ökat sin kunskap om finansiering (medelvärde 2,4 på en skala 1-5) eller hur man skriver en ansökan och genomför ett projekt (medelvärde 2,5 på en skala 1-5). Flera respondenter svarade att de inte hade tid eller resurser att engagera sig i diskussioner om nya projekt, eller att de diskussionerna pågår i den egna organisationen.

I utvärderingsworkshopen med C4-gruppen angav alla deltagande organisationer att de fått mer kunskap om befintlig projektfinansiering och mer kunskap om arbetet att få till nya projekt och samarbeten. Genom den långa projekttiden har organisationerna kunnat prova olika arbetssätt för att få till nya projekt och omvärdera, vilket skapat lärdomar och erfarenhet. Arbetet i C4 har också skapat viktiga nätverk för alla medverkanden. Genom att arbeta med projektutveckling har tid och resurser getts till att utöka nätverk, vilket kommer leva vidare och ge nytta även efter LIFE IP Rich Waters projektslut. Även om personer byter jobb så kan de samarbeten och kontakter som har knutits leva vidare och generera nya projekt även framöver.

4.1 Effekter i miljön

4.1.1 Projektets bidrag till genomförandet av Förvaltningsplanen för Norra Östersjöns vattendistrikt

De flesta kompletterande projekt och åtgärder har bidragit till att påskynda åtgärdstakten då de flesta kompletterande projekt är konkreta åtgärdsprojekt eller relaterar till åtgärdssamordning. Projekten bidrar också till samverkan och åtgärd 1 i ÅP (stöttning av kommuner i deras vattenarbete). Ett urval av de kompletterande projekten som kommit till stånd har utvärderats i konsultrapporten från Ensucon 2023 (”D1_Report No.23_2023_In-depth analysis of LIFE IP Rich Waters implementation of the Northern Baltic Sea Management Plan”).

4.1.2 Klimateffekter

C4s arbete har bland annat bidragit till klimatarbetet i och med pilotprojektet Klimat &Vatten (mars 2023-december 2023) som var ett samarbete mellan MÄVA och LSTU (se utförligare beskrivning av arbetet under rubriken ”1.1 Genomförande C4.2 Utveckling av kompletterande åtgärder”). MÄVAs medlemskommuner bjöds in att anmäla intresse för att delta i en serie workshops där de förväntades arbeta med ett kommunalt projekt kopplat till klimatförändringar och vatten.

De kompletterande projekten som har skapats har inte direkt koppling till klimatarbetet, men genom att de fokuserar på att förbättra våra vatten och hantera vatten så bidrar det indirekt till klimatanpassningsarbetet.

4.2 Effekter på ökad kunskap, kapacitet

C4s arbete har bidragit till utökat kontaktnät och att fler personer och organisationer har hittat vattenkompisar (dvs andra som också arbetar med vatten). Det underlättar utbyte av erfarenheter och möjlighet att hitta ny och rätt kunskap. Det har skapats vattenkompisar genom till exempel det kommunala vattennätverket som NVVF har initierat. Nätverket har skapat engagemang bland kommuner och vattenstrateger. 

Ett annat exempel är Hallstahammars kommun som deltog i projektutvecklingskursen som MÄVA anordnade år 2021. De lyfte då ett intresse att arbeta med vattenplanering vilket ledde till att MÄVA stöttade dem i att skapa ett nätverk kring Kolbäcksån. MÄVA stöttade även i ett skriva en LOVA-ansökan för en åtgärdssamordnare i avrinningsområdet. Ansökan blev beviljad och det finns idag en åtgärdssamordnare på plats för att arbeta med åtgärder kring Kolbäcksån. Projektutvecklingskurserna ledde till att fånga upp ett engagemang hos en kommun som sedan kunde skapa ett intresse och engagemang hos fler kommuner i avrinningsområdet. Förhoppningsvis kommer flera åtgärder genomföras under kommande år.

MÄVA och LSTU har inom C4 lett ett nätverk för projektutveckling med syfte att höja kunskapen om olika finansieringskällor, skapa plattformar för diskussion om projektutveckling och utbyte av kunskap. Nätverket har främst arrangerat olika webbinarier och digitala möten, med alltifrån 60 deltagare på vissa webbinarier till 5 deltagare på mindre diskussionsmöten. De som deltagit har främst representerat olika kommuner, vattenvårdsförbund och länsstyrelser.

4.3 Effekter på samverkan och nätverk

Arbetet i C4 har bidragit till att skapa ett större och bättre samarbete hos länsstyrelserna med andra aktörer. Ett konkret exempel är samarbetet mellan Nyköpingsåarnas vattenvårdsförbund och länsstyrelsen Södermanland som har utvecklats genom LIFE IP Rich Waters. Samarbetet i projektet har bidragit till att länsstyrelsen Södermanland har börjat samverka generellt i större utsträckning. Det har också blivit mer samarbete länsstyrelserna mellan (genom till exempel aktiviteter inom tema konnektivitet). Det finns dock en risk att nätverken försvinner när det inte finns en specifik resurs som håller i och leder dem. Därför är det viktigt att fundera kring hur ”After Life”- planen ser ut för nätverken. 

Arbete i C4 har inneburit mer samverkan mellan universiteten och vattenvårdsförbunden. Till exempel ledde C4s arbete till att NVVF hade ett gemensamt projekt tillsammans med SU och Stockholm Resilience Center (Formas-projektet Blå Innovation). LSTU, MÄVA och SLU har inom ramen för C4s arbete haft regelbundna avstämningar för att diskutera möjliga samarbeten och aktuella utlysningar. Överlag har vattenvårdsförbunden samverkat mer med universiteten. Vattenvårdsförbunden är viktiga för universiteten för att få förankringen ”på marken”.

Pilotprojektet KMV LAVA är också ett exempel på där ett nytt samarbete har möjliggjorts genom LIFE IP Rich Waters (samarbete mellan MÄVA och VMK).

4.4 Socio-ekonomiska effekter

Vattenvårdsförbunden har haft möjlighet att anställa fler personer på sina kanslier för att arbeta med vattenåtgärder (gäller både NVVF och MÄVA).

4.5 Ekosystemtjänster

Svårt att säga vilka ekosystemtjänster som direkt har påverkats av alla nya projekt, men säkerligen har flera av de kompletterande projekten indirekt bidragit till förbättring av och fler ekosystemtjänster.

4.6 Nyttor för partners

De partners som deltagit i C4 har fått ökad kunskap om hur man kan skapa nya projekt, var man kan hitta finansiering för projekt och åtgärder etc. Så delprojektet har bidragit till att få in ytterligare finansiering och genomförande av fler åtgärder.

Delprojektet har gett projektpartners möjlighet att diskutera projektidéer och hitta nya samarbetspartners till olika projekt. LIFE IP Rich Waters har också gett en plattform och en tyngd för mindre organisationer (som vattenvårdsförbunden) att nå ut med sitt arbete och hitta nya samarbeten.

4.7 Ringar på vattnet

En lista (C4 leverabel 26. 30/06/2024) över kompletterande projekt direkt relaterade till C4-arbetet samt fullständig lista över kompletterande projekt för hela LIFE IP Rich Waters (project pipeline) har rapporterats till EU. 

5 Kommunikation och resultatspridning

5.1 Kommunikationsstrategi

Arbetet med kommunikation har till viss dels följts av den kommunikationsstrategi som togs fram i strategin för C4 2017-2019. I den strategin var mycket fokus på hemsida och sociala medier, men arbetet har utvecklats till att handla mer om att skapa nätverk och seminarier/webbinarier för att förmedla information och kunskap.

5.2 Kommunikationsaktiviteter

På LIFE IP Rich Waters webbsida finns en särskild sektion med information om kompletterande åtgärder, finansieringsmöjligheter och stöd till projektutveckling. Information om projektutveckling finns också på MÄVAs webbsida inklusive inspelningar av de webbseminarier som genomförts under projektutvecklingskurserna. LSTU, MÄVA och NVVF delar också aktivt information via respektive sociala medier (Facebook, LinkedIn och webbsidor).

C4 har deltagit i konferenser och möten för att lära sig mer om alternativ finansiering (workshop av Natural Course), för att skapa projektsamarbeten (möten med Interreg-projektet EMPEREST och deltagande i konferens av Zero PFAS-projektet) och varit värd för utbyte (Nordisk utbyte om LIFE SIP).

Under fas 3 initierades nätverket för projektutveckling för att regelbundet kommunicera och engagera intressenter i frågor som rör projektutveckling. Information om kommande möten och webbseminarier i nätverket har publicerats i kalendern på LIFE IP Rich Waters webbsida och MÄVAs webbsida. Information har också inkluderats i LIFE IP Rich Waters nyhetsbrev. Workshops och diskussioner om projektutveckling har ingått vid olika möten (till exempel Full Partner Meetings och Mälarseminariet).

Det har även tagits fram ett årshjul som finns på MÄVAs hemsida, (www.malaren.org), som visar vilka utlysningar som är aktuella (se nedan).

5.3 Resultat av kommunikationsaktiviteter

Många av de kompletterande projekten/åtgärderna är ett resultat av kommunikationsinsatser då en stor del av C4:s arbete har varit att kontinuerligt nätverka för att skapa nya samarbeten och att delta i olika konferenser eller bidra till inspirationsdagar. Exempelvis byggdes Interreg-ansökan BalticPFASResolve på kontakter som knöts under inspirationsdagarna för PFAS, vilket i sin tur ledde till deltagande i en internationell konferens runt Östersjön med fokus på PFAS (Zero PFAS project hosted by IVL). De webbinarier som anordnades inom nätverket för projektutveckling är också ett exempel på framgångsrik kommunikation. Två webbinarier fokuserade på en kommande utlysning från Jordbruksverket, som behandlar metoden för vattenplaner på avrinningsnivå. Webinarierna hade över 60 deltagare och Jordbruksverket fick då flera bra ansökningar, vilket webbinarierna troligen bidrog till.

5.4 Lärdomar från kommunikationsarbetet

• Det kan vara svårt att kommunicera projektutveckling. Om man bjuder in till en workshop så ska man inte uttrycka att det handlar om projektutveckling, för då kommer ingen, utan bjuda in till teman eller konkreta problem att diskutera utifrån. Det gör syftet mer konkret.

• Det är oftast inte är tillräckligt att endast göra information tillgänglig genom våra webbsidor, för då måste folk också hitta dit. Det ger bättre resultat att arrangera till exempel webbinarier eller workshops för att nå ut. Nätverket för projektutveckling är ett bra exempel där det händer saker hela tiden (till exempel webbinarier eller nätverksmöten) för att ge information och stötta olika aktörer.

• Det har fungerat bra att jobba med kunskapshöjande och kapacitetsbyggande aktiviteter (till exempel kunskap om olika finansiering, hur man kan arbeta i projektform, vad som är viktigt att tänka på vid ansökningar, etc.) än att bara jobba med att få till nya ansökningar och samarbeten.

• Det är viktigt att sprida information om projektet och arbetet internt, till exempel på länsstyrelser, för att andra också ska förstå vad som görs och se vilka möjligheter som finns i projektet. Viktigt att visa på de möjligheter som finns för de organisationer som är med.

• Det har varit svårt med definition av vad ett kompletterande projekt (CA) är. Vad kan vi i projektet egentligen hjälpa till med? Är en lärdom att bara börja jobba ändå.

• En ytterligare lärdom är att vi i C4 kanske skulle ha haft specifika möten med finansiärer och diskutera vad de ser för behov. Nu har vi mest haft webbinarier eller digitala möten. Kanske skulle ha gett mer för att skapa långsiktiga relationer just med finansiärerna. 

6 Fortsättning/After-LIFE

En stor del av C4s arbete kommer att leva vidare hos vattenvårdsförbunden (NVVF och MÄVA). Att arbeta med att söka nya projekt och ny finansiering är verksamhet som vattenvårdsförbunden arbetar med löpande.

Inom C4 s arbete har flera nätverk startats upp (nätverk för projektutveckling, nätverk för PFAS i Mälaren på tema miljögifter, nätverk för konnektivitet). Dessa nätverk kommer drivas vidare av MÄVA. Det krävs kontinuerligt samarbete och tid för att bygga de relationer som krävs för att få till stånd nya åtgärder och projekt. En lärdom är att nätverk är en bra form för att skapa de samarbetena och långsiktiga projekt.

På tema privat finansiering så kommer MÄVA att starta kampanjer för att samla in pengar med teman som exempelvis sjögull, våtmarker, övergödning. Under våren 2024 kommer en första kampanj, med fokus på algblomning, att genomföras. Planen för hösten 2024 är att starta ett nätverk för miljöchefer på större företag runt Mälaren, detta för att förstå ännu mer av företagens utmaningar och behov med målsättning att starta gemensamma åtgärdsprojekt.

Utmaningar med processen har varit att få kontakt med privata aktörer som arbetar med finansiering av åtgärder, eller som potentiellt skulle vilja finansiera åtgärder. Vi drar slutsatsen att vi, som mest har erfarenhet av offentliga aktörer, har dålig översikt och förståelse för hur privata aktörer arbetar och att det behövs ett långsiktigt arbete för att på sikt bygga upp dessa relationer.

Ett kompetenscenter för vattenvård är också en möjlig väg för att delvis ta hand om C4s arbete efter projektslut. Ett kompetenscenter skulle kunna fylla funktionen som stöd till åtgärdsgenomförare (allt ifrån kunskap om finansiering, utbildningar om praktiskt genomförande till facilitator för nätverk). För att få till ett kompetenscenter krävs ytterligare finansiering och främst ett stöd från nationella myndigheter.