Idag presenteras den hittills mest omfattande undersökningen av läkemedelsrester i våra tre största sjöar – Vänern, Vättern och Mälaren – med omgivande vattendrag, avloppsreningsverk och dricksvattenverk. Totalt ingår över hundra olika så kallade organiska miljöföroreningar i undersökningen, varav cirka 70 klassas som läkemedel.
Undersökningen har genomförts av Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, i samarbete med Mälarens vattenvårdsförbund, Vänerns vattenvårdsförbund och Vätternvårdsförbundet. Den har delvis finansierats inom ramen för LIFE IP Rich Waters.
Studien ger en tydligare bild av vilka kemiska ämnen som finns i vattnet och hur koncentrationerna varierar över årstiderna. Många av de ämnen som har analyserats är av särskilt intresse, till exempel läkemedel som har producerats för att ge en biologisk effekt i låga koncentrationer och PFAS-ämnen som är mycket svåra att bryta ner och har skadliga effekter för både människor och miljö.
25 ämnen kunde mätas i mer än hälften av alla prov från de tre sjöarna. Läkemedel mot depression och epilepsi, beta-blockerare samt nikotin, koffein och industrikemikalier var vanligt förekommande. Dessutom fanns sju PFAS-ämnen i mer än hälften av alla prov. Halterna av hormonet östradiol och PFAS-ämnet PFOS överskred miljökvalitetsnormerna i flera fall.
Högst halter i Mälaren
Mängden ämnen i vattnet är tydligt beroende av sjöns storlek och den omgivande befolkningsmängden. Betydligt högre halter av läkemedelsrester och andra miljöföroreningar uppmättes i Mälaren än i Vänern och Vättern – sjöar med stor vattenvolym men få större städer.
I vattendrag som påverkas av vatten från avloppsreningsverk upptäcktes fler ämnen, och i högre halter, än i sjövattenproverna: rester från läkemedel mot epilepsi och depression, koffein, nikotin, industrikemikalier och bekämpningsmedlet DEET. Diklofenak, som används i inflammationsdämpande läkemedel, överskred miljökvalitetsnormen i flera fall. Även höga halter av PFAS uppmättes i vattendrag påverkade av förorenade områden. Miljökvalitetsnormen överskreds i nästan alla undersökta vattendrag.
– Vi kunde se en säsongsvariation i vattendragen med högre koncentrationer av läkemedel mot depression under hösten, och allergimedicin under våren, säger forskaren Oksana Golovko från SLU.
I Mälaren uppmättes högst koncentrationer betablockerare och ämnen som används i smärtstillande och vätskedrivande läkemedel. Vid provplatser nära större bebyggelse, som Ekoln vid Vreta Udde (Uppsala), Skarven (Sigtuna och Märsta) och i Västeråsfjärden uppmättes de högsta halterna av antidepressiva läkemedel.
Oro för cocktaileffekten
En fråga som oroar är den så kallade cocktaileffekten – vad som händer när olika ämnen samverkar i miljön. Var för sig kanske enstaka ämnen i låga halter inte gör så stor skada, men hur mängder av olika ämnen tillsammans påverkar miljön och livet i vattnet, det vet vi inte än.
– Vi måste bli medvetna om att det finns många olika ämnen i våra sjöar och att det kan bli ett problem i framtiden. En åldrande befolkning gör att användningen av läkemedel troligtvis kommer att öka i framtiden. Även användningen av syntetiska kemikalier ökar, säger Ingrid Hägermark, på Mälarens vattenvårdsförbund.
Ny studie av halter i fisk
Den här undersökningen är en uppföljning av en tidigare studie från 2006, där 15 läkemedelsrester studerades. Då var det inte möjligt att påvisa dessa ämnen i sjöarna överhuvudtaget. Nu har analysmetoderna blivit betydligt bättre och vid denna undersökning har vi utökat provtagningen till att omfatta över hundra ämnen.
– Vi får nu en bättre bild av vilka ämnen som finns i vattnet. Kartläggningen är ett viktigt första steg för att kunna sätta in åtgärder där det behövs. Inom vattenvårdsförbunden följer vi nu upp denna undersökning genom att mäta halterna av läkemedelsrester i fisk. Vi kommer att titta närmare på hormonerna med noggrannare analysmetoder, säger Ingrid Hägermark.
De tre stora sjöarna används idag till dricksvattenproduktion för cirka tre miljoner människor.
– Det är viktigt att värna och skydda vattnet så att även framtida generationer får ett bra och rent dricksvatten. Reningsverken är inte designade för att rena bort läkemedelsrester eller PFAS. Även om en del fångas upp släpper de ändå igenom betydande mängder, säger Ingrid Hägermark.
Vattenvårdsförbunden föreslår i sitt pressmeddelande att reningsverken undersöker nya tekniker för att rena utsläppen, men betonar även vikten av ”uppströmsarbetet”, exempelvis genom miljömärkning av läkemedel och möjlighet att receptbelägga mediciner som är särskilt skadliga för miljön.
Kartläggningen, som omfattar drygt 400 prover, har tyngdpunkt på läkemedel men även PFAS, hormoner, personvårdsprodukter, industrikemikalier, parabener, bekämpningsmedel och stimulerande ämnen som koffein och nikotin har undersöks. Till personvårdsprodukter räknas till exempel solskyddsmedel, insektsmedel, schampo och hudvårdsprodukter. Provtagningen sträcker sig över fyra säsonger under 2019-2020 och omfattar:
- 45 prover i vattendrag (åar och bäckar som rinner ut i de stora sjöarna)
- 83 prover i olika platser och olika djup i Mälaren, Vänern och Vättern
- 120 prover från 19 olika vattenverk av rå- och dricksvatten
- 154 prover från 23 olika reningsverk av inkommande och utgående avloppsvatten.
Läs mer
Ladda hem rapporten: Förekomst av organiska miljöföroreningar i svenska ytvatten
Våra projekt: Delprojektet Samverkan kring miljögiftsmätningar
