Så kan lokal förankring skapa en mer effektiv vattenförvaltning

Keps med logotyper i förgrunden. I bakgrunden syns en bäck med näckrosor i ett jordbrukslandskap.

Ett sätt att öka åtgärdstakten för bättre vatten kan vara att skapa ett nära samarbete med markägare och lokala organisationer och på så sätt fånga upp deras kunskap och få till en stark förankring för vattenfrågorna. Men hur kan detta gå till? Detta är något som både Havs- och vattenmyndigheten och Mälarens vattenvårdsförbund har undersökt i varsitt delprojekt inom LIFE IP Rich Waters.

Åtgärdsplanering i Himleån – för en effektiv vattenförvaltning

Havs- och vattenmyndigheten (HaV) har, tillsammans med Länsstyrelsen i Halland, Himleåns vattenråd och de fem vattenmyndigheterna, drivit ett projekt där de har samordnat arbetet på avrinningsområdesnivå mellan alla de som använder vattnet eller påverkar markanvändning runt Himleån i Västerhavets vattendistrikt.

Det som blev startskottet för projektet var när HaV blev kontaktade av Himleåns vattenråd som hade frågor om markägarnas behov av markavvattning i relation till vattendirektivet. I sin slutrapport skriver HaV att det är just allmänhetens aktiva medverkan som bör vara basen i genomförandet av svensk förvaltning av vatten och att det finns ett stort lokalt engagemang men att det tyvärr finns brister och en otydlighet i roller och mandat.

I Himleå-projektet identifierades fem områden som viktiga för en effektiv vattenförvaltning och där det finns behov av vidare arbete.

  1. Samverkan måste utvecklas så att lokala aktörer är delaktiga i framtagande av förvaltningsplan och åtgärdsprogram och inte bara i samrådsprocessen. En fungerande samverkan med det lokala samhället skapar trovärdighet och kraft i åtgärdsgenomförandet.
  2. Sverige behöver arbeta för att ta fram delåtgärdsprogram för alla huvudavrinningsområden snarare än på vattendistriktsnivå.
  3. Ökad förståelse för vattendirektivets syfte.
  4. Verksamhetsutövarens kunskap kring möjliga åtgärders påverkan på verksamheten utgör ett viktigt underlag för länsstyrelsens bedömning och förslag till miljökvalitetsnorm. För att kunna samverka, ta fram och omhänderta ett sådant underlag behöver länsstyrelsen ha resurser för det
  5. Starkare samarbete mellan myndigheter

Nu testar HaV, tillsammans med Länsstyrelsen i Östergötland, den modell för arbetet som tagits fram i Himleån i ett större avrinningsområde som dränerar till Östersjön.

Läs rapporten: Åtgärdsplanering i Himleån – för en effektiv vattenförvaltning

I ett annat delprojekt inom LIFE IP Rich Waters har SLU tagit fram kartmaterial som stöd och data för att minska näringsläckage från jordbruksmark. En så kallad Storymap fokuserar på just Himleån.

Storymap: Himleån – Rätt åtgärd på rätt plats

LAVA – lokalt förankrade åtgärder för bättre vatten

Mälarens vattenvårdsförbund har, tillsammans med Vattenmyndigheten i Norra Östersjöns vattendistrikt, genomfört ett pilotprojekt i Hjulbäcken som finns i Sagåns avrinningsområde. I projektet har man testat ett nytt arbetssätt för att ta fram åtgärdsprogram enligt vattenförvaltningen i jordbruksdominerade vattenförekomster, som anses vara kraftigt modifierade. Den bakomliggande idén är att när lokala organisationer, med förankring i jordbrukarkretsar, tillsammans identifierar vattenvårdsåtgärder för bättre vattenkvalitet, blir åtgärderna bättre förankrade och utan målkonflikter, vilket bör leda till ett bättre arbete med snabbare genomförande av åtgärderna.

– Det här arbetssättet syftar till att minimera målkonflikter och att bättre följa intentionerna med EU:s ramdirektiv för vatten genom att i ett så tidigt skede som möjligt arbeta med lokal förankring av vattenvårdande åtgärdsförslag. Arbetssättet tros kunna bidra till bättre samarbetsklimat och fånga upp lokala initiativ och därav öka åtgärdstakten, förklarar Viktor Kärvinge.

Viktiga delar inom projektet handlar om:

  1. Förståelse för på vilket sätt och i vilken utsträckning landskapet är hydrologiskt påverkat genom främst markavvattning.
  2. Förståelse av vilka vattenvårdsåtgärder som ändå kan göras utan att skada viktigt markavvattning.
  3. Vikten av att parallellt med framtagande av planer kunna genomföra enkla projekt.
  4. Anpassning av vägledningar för statusklassning så det passar för små jordbruksvatten.
  5. Realistiska målbilder som fungerar även om man skalar upp metoden för att användas på mycket större områden.

Läs rapporten: Pilotprojekt LAVA – Lokal administration för vatten