Läs hela rapporten på Länsstyrelsen i Södermanlands läns webbplats
Sammanfattning
Projektet omfattade två områden men resultatet presenteras i två rapporter, denna rapport som handlar om Trosaåns avrinningsområde och en rapport om Kilaåns avrinningsområde, se Länsstyrelsen i Södermanlands län Rapport 2021:12. Uppdraget innebar att göra ett översiktligt underlag för kulturmiljön som täcker bådas avrinningsområden. För Trosaån omfattades avrinningsområdet inom Södermanlands län och marginellt för anslutande del som ligger inom Stockholms län. För Kilaån omfattades hela avrinningsområdet inom Södermanlands och Östergötlands län.
Tyngdpunkten lades på de historiska kartorna med terrängskuggningskartan som ett komplement då det är möjligt att se många lämningar på kartan. Prioriteringen har legat på områdets kulturhistoria såsom lämningar efter äldre bruksmiljöer, kvarnar och sågar då dessa är/kan vara en fornlämning.
Sammanlagt har 27 områden marketats. Av dessa är det två, nummer 15 Ekenäs – Lund – Kattnäs kyrka – Södertuna och nr 16 Sigtunaån som delvis även ligger inom Stockholms län.
I delen som ligger i Södermanlands län har 27 områden markerats. Nummer 27 är Trosaån där en kulturhistorisk inventering gjordes år 2018.
Prioriteringen har legat på lämningar efter äldre bruksmiljöer, kvarnar och sågar då dessa är/kan vara en fornlämning. Även där inga lämningar syntes eller att platsen inte inventerats i fält är medtagna.
I skogsområdet söder om Åkers styckebruk har Skeppsta bruk legat. Masugnen lär ha blivit återuppbyggd av åren 1599–1611 och år 1627 omnämns en hammare. Bruket nedlades år 1875. Ytterligare tre hyttor, Hulta, Nerhyttan och Öllösa, har funnits inom skogsområdet under 1600-talet. I Forsbrotorp låg 2 hamrar och 2 brännugnar som var i gång till år 1870.
Ehrendals bruk söder om Gnesta anlades år 1692 med för tiderna moderna verkstäder och två borrvindar. Även en masugn har funnits här och som nedlades år 1803 och därefter blev inriktningen hushålls- och lantbruksutrustningar fram till år 1900.
Elva sågar och 15 kvarnar har funnits inom området. Det finns skriftliga belägg från 1300-talet för några av dem. Dammvallar har tidigare inte varit registrerade i den omfattning som nu i Fornsök. Inom Trosaåns avrinningsområde registrerades 26 dammvallar. Det finns fler dammvallar men de anses vara yngre och har därför inte registrerats.
Inom område nummer 15 har fiske med katsor och mjärdar förekommit på 1700-talet enligt kartor. Även utmed östra sidan av sjön Klämmingen har fiske med katsor förekommit. Troligen har fiske bedrivits på betydligt fler ställen.
De utpekade kulturhistoriska områdena är endast översiktligt inventerade både i fält och byråmässigt. För att kompletta kunskapsunderlag ska kunna upprättas avseende kulturmiljön krävs fortsatta studier.
