Uppföljning av åtgärder vid Bergvattnets damm

Vissa figurer och tabeller visas här som bilder. De uppfyller inte kraven på tillgänglighet. Kontakta LIFE IP Rich Waters om du behöver en tillgänglig version eller en PDF-version.

Sammanfattning

Åtgärderna vid Bergvattnets damm har blivit mycket uppmärksammade i media och skapat starka känslor och polariserade åsikter hos människor som bor i Tiveden med omnejd. Åtgärden är i sig inte omfattande men har blivit en symbol för många som är tveksamma till att ta bort vandringshinder och restaurera vattendrag som är påverkade av forna tiders verksamheter. Syftet med detta arbete är därför att följa upp åtgärderna vid Bergvattnets damm med fokus på biologi, kulturmiljö, närboende, dammägaren och media.

Den biologiska utvärderingen är gjord utifrån de provfisken som genomförts i området fram till och med 2020. Utvärderingen av hur åtgärden påverkat kulturmiljön är gjord av arkeolog Anna Ulfhielm (Almunga AB). Dammägaren och de närmast berörda markägarna har intervjuats via telefon. Entreprenören har skriftligt svarat på ett antal frågor om hur åtgärden vid Bergvattnets damm påverkat verksamheten. En genomgång har dessutom gjorts av hur åtgärden presenterats i media mellan 2016 och 2020.

Slutsatsen av undersökningen är att:

• Det biologiska målet med åtgärden är uppfyllt. Fisk och annan vattenlevande fauna kan numera vandra fritt förbi Bergvattnets damm.
• Ur ett kulturmiljöperspektiv blev åtgärden mycket bra. Dammvallen är väl synlig och det går att förstå att det funnits en hålldamm här.
• Dammägarens mål är uppfyllt. Dammen är borta och inget dammansvar finns längre vid Bergvattnets damm. Åtgärden blev som planerat.
• Direkt berörda fastighetsägare är till största delen nöjda med att vattennivån i Sävsjön/Bergvattnet i dag är högre och mer stabil än tidigare. En markägare är dock negativ till hela åtgärden.
• Entreprenören har inte märkt något negativt men har svårt att utvärdera hur åtgärden påverkat verksamheten på grund av att verksamheten påverkats av andra orsaker (Covid-19).
• I media dominerar artiklar och debattinlägg som är emot åtgärderna vid Bergvattnets damm.

Inledning

2019 genomfördes åtgärderna vid Bergvattnets damm efter en lång och stundtals infekterad debatt om nyttan och konsekvenserna av åtgärden. Haddåns Vatten- & Fiskevård har på grund av detta fått i uppdrag av Länsstyrelsen i Örebro att göra en uppföljning av åtgärderna vid Bergvattnets damm i Sågkvarnsbäcken, Laxå kommun.

Bakgrund

Åtgärderna vid Bergvattnets damm har blivit mycket uppmärksammat i media och skapat starka känslor och polariserade åsikter hos människor som bor i Tiveden med omnejd. Åtgärden är i sig inte omfattande men har blivit en symbol för många som är tveksamma till att ta bort vandringshinder och restaurera vattendrag som är påverkade av forna tiders verksamheter.

Syfte

Syftet med detta arbete är därför att följa upp åtgärderna vid Bergvattnets damm med fokus på biologi, kulturmiljö, närboende, dammägaren och media.

Material och metoder

Biologi

Den biologiska utvärderingen är gjord utifrån de provfisken som genomförts i området fram till och med 2020. Uppgifterna är tagna från elfiskeregistret samt den utvärdering som gjordes 2019 av restaureringsåtgärderna i Undens tillrinnande bäckar (Elfiskeregistret 2020 och Olsson M 2019).

Kulturmiljö

Utvärderingen av hur åtgärden påverkat kulturmiljön är gjord av arkeolog Anna Ulfhielm, Almunga AB.

Närboende och dammägaren

Dammägaren och de närmast berörda markägarna har intervjuats via telefon. Entreprenören har skriftligt svarat på ett antal frågor om hur åtgärden vid Bergvattnets damm påverkat verksamheten.

Media

I media har det förkommit ett flertal artiklar och debattinlägg som tagit upp åtgärderna vid Bergvattnets damm eller liknande åtgärder generellt. I den här undersökningen är enbart med artiklar och debattinlägg som tar upp åtgärden vid Bergvattnets damm mellan 2016 och 2020. Artiklarna och debattinläggen är tagna från:

1. Nerikes Allehanda
2. Skaraborgaren
3. Land
4. P4 Örebro
5. P4 Skaraborg
6. Vårt Laxå

Artiklarna och debattinläggen har kategoriserats i tre grupper.

1. Emot åtgärden. Artiklarna/debattinläggen tar upp åtgärden vid Bergvattnets damm negativt. Tydligt ifrågasättande av åtgärden och/eller att endast de som är emot åtgärden får uttala sig.
2. Neutrala. Både de som är emot och de som är för åtgärden har fått uttala sig.
3. För åtgärden. Artikeln/debattinlägget tar upp fördelarna med åtgärderna vi Bergvattnets damm. Enbart förespråkarna har uttalat sig.

Berörda fastigheter

Förutom Sveaskog så är det sex fastigheter på den östra sidan som direkt skulle kunna beröras av åtgärden (figur nr 2). Övrig mark kring sjöarna ägs av Sveaskog, vilka är de som rivit ut dammen. Fastighetsägarna har fått svara på ett antal frågor om hur de förhållit sig till åtgärden före åtgärd och hur de tycker det blev efter åtgärd. De fastigheter som bedömts kunna bli påverkade av åtgärden är:

1. Laxå Sävsjöfallet 1:5
2. Laxå Sävsjöfallet 1:8
3. Laxå Sävsjöfallet 1:3
4. Sävsjöfallet 1:10
5. Laxå Bengtstorp 1:1
6. Laxå Åboholms kvarn 1:1

Även Sveaskog har fått möjlighet att uttrycka sina åsikter om hur de upplever åtgärden vid Bergvattnets damm. Sveaskog är dammägare och utförare av åtgärden.

Resultat

Biologi

De restaurerade strömsträckorna nedströms Bergvattnets damm fiskades 2016 och 2018. Ingen öring kunde konstateras vid något av fisketillfällena. 2019 revs Bergvattnets damm och en strömsträcka anlades mellan sjötröskeln och dammen. Vid elfisken samma år på sträckan nedströms dammen kunde ingen öring konstateras. Även den nyanlagda strömsträckan uppströms dammen fiskades men ingen öring kunde konstateras.

2020 fiskades båda lokalerna på nytt. På strömsträckorna nedströms dammen fångades totalt 29 årsungar av öring vilket ger en täthet på 13,0 öringar/100 m². Lek hade uppenbarligen skett 2019 på strömsträckan. Även på strömsträckan uppströms dammen kunde konstateras öring. Sex årsungar fångades vilket innebär att det redan på hösten efter åtgärden, varit uppe öring och lekt på den nyanlagda strömsträckan. Förutom öring så fångades även abborre, gädda, lake och mört på de båda lokalerna.

Kulturmiljö

Av Anna Ulfhielm, Almunga AB

Bergvattnet – hålldamm till verksamheterna vid Sågkvarn

Det har nästan gått exakt två år sedan Bergvattnets damm, en skalmursdamm, åtgärdades så att öppningen skulle vara tillräckligt bred för fri passage för fiskarna. Det fanns två öppningar i dammvallen, en där dammluckor suttit och där ett betongfundament numera fanns. Vid den andra öppningen rann vattnet fritt. Dammvallen är kallmurad av delvis huggna stenblock och den registrerades som fornlämning i Riksantikvarieämbetets Fornminnesinformationssystemet (FMIS) den 27 mars 2017. Dammvallens identitet är numera L1979:1757 och går att finna i Riksantikvarieämbetets Kulturmiljöregister, Fornsök. Det finns kartbelägg som styrker att det funnits en damm här sedan åtminstone år 1787.

I samband med åtgärden breddades öppningen i slutet av maj 2019. I och med det blev det stora stenblocket synligt som tidigare ingick i dammvallen. Fortfarande finns kallmurning kvar intill den sydvästra stranden (vilket inte syns på inprickningen i Fornsök). Vid öppningen där dammluckorna suttit fanns betongfundamentet. Här togs beslut att den del som gick in i kallmurningen skulle vara kvar, då risken var stor att delar av dammvallen skulle rasa vid ett borttagande. Men resterna är också en del i dammens historia. I och med att öppningen breddades försvann den före detta hålldammen/spegeldammen. Sammantaget blev åtgärden, sett ur ett kulturmiljöperspektiv, mycket bra.

Hur ser området ut idag? Bäcken är numera mycket tydlig uppströms dammvallen, som är väl synlig från tröskeln mellan sjö och bäck. Där spegeldammen låg rinner Sågkvarnsbäcken i den återskapade bäcken samt att grönskan har återkommit bland de utlagda stenarna där markytan återskapats. Dammvallen ser stabil ut, björksly har börjat växa på dess kanter. Den avhuggna kanten mot bäcken ser också bra ut. Från botten upp mot betongklumpen som finns kvar, har stenar flyttats, försvunnit och nya har tillkommit. Här lades stenar ut som ett skydd intill själva dammvallen och det verkar vara en bra åtgärd då själva kallmurningen inte tycks ha förändrats.  

Visst går det att förstå att det funnits en hålldamm här men i gengäld syns dammvallen bättre. Om inte dammvallen röjs från sly samt även den nya markytan kommer det inte dröja många år innan stora delar av dammvallen återigen är dold bland all växlighet.  

Media

Utrivningen av Bergvattnets damm har skapat en stundtals mycket het debatt i Tiveden. Oro har funnits om hur utrivningen skulle påverka vattenståndet i Sävsjön/Bergvattnet, kanotleden, kulturvärdena, grundvattnet mm. Andra har sett det positiva i åtgärden med att det kommer att ge Unden ett högre värde som fiskesjö eller att återställa de höga naturvärden som funnits i Sågkvarnsbäckens vattensystem.

För att få en uppfattning om hur åtgärden förts fram i media har ett antal artiklar och debattinlägg i lokal media gåtts igenom. Totalt har 25 inlägg lästs fördelade på sex olika källor. Flest artiklar kommer från Nerikes Allehanda följt av Skaraborgsbygden, P4 Örebro och Land. P4 Skaraborg och Vårt Laxå har endast bidragit med en artikel vardera. Fördelningen av antalet artiklar finns åskådliggjort i figur nr 7. Artiklarna och debattinläggen som använts redovisas i referenslistan.

Av de 25 artiklarna/debattinläggen så är 13 emot åtgärden, tre för och nio bedöms ha framställt åtgärden neutralt. Neutralt är när både motståndare och de som är för en dammutrivning fått uttala sig i artikeln. Fördelningen kan ses i figur nr 8.

Av allt som skrivits var 20 artiklar skrivet av journalister och resterande skrivet som debattinlägg. Av artiklarna så var två för, nio emot och nio neutrala till åtgärderna i Bergvattnet (figur nr 9).

Av debattinläggen så var fyra emot och ett för åtgärderna vid Bergvattnets damm (figur nr 10). Inget var neutralt.

Om man tittar på när artiklarna/debattinläggen var publicerade så var 19 publicerade innan åtgärden vid Bergvattnet och sex efter (figur nr 11). Av de som var publicerade efter, så var det fem artiklar och ett debattinlägg. Tre artiklar var emot åtgärden, en neutral och en för. I artikeln som var för åtgärden fick Sveaskog och Länsstyrelsen föra fram sin syn på hur det blivit efter åtgärderna vid Bergvattnets damm. Senaste artikeln/debattinlägget var ett debattinlägg från Älvräddarna i juni 2020, där åtgärden vid Bergvattnet tas fram som ett positivt exempel i den polariserade debatten om dammutrivningar. Övriga artiklar publicerades strax efter åtgärderna vid Bergvattnets damm. Den senaste var i juli 2019.

Intervju med berörda fastighetsägare och en entreprenör

Totalt är det sju fastigheter som gränsar till Sävsjön och Bergvattnet. Fastigheterna ägs av sex fastighetsägare. Största fastighetsägaren är Sveaskog vilken också är ägare till Bergvattnets damm. Alla fastighetsägare har kontaktats och fem gick med på att svara på frågorna i telefonintervjun. En ville med andra ord inte vara med i undersökningen.

Förutom de fastigheter som direkt gränsar till Sävsjön/Bergvattnet så har ytterligare en fastighet tagits med. Fastigheten ligger endast 50 meter från Sävsjön varför den även bedömdes kunna beröras av åtgärderna. Fastighetsägaren har brygga och vattenpump i sjön.

I området finns även en entreprenör som bedriver kanotverksamhet i kanotleden mellan Bosjön och Unden. Eftersom verksamheten i hög grad kan bli påverkad av förändringar i Sågkvarnsbäckens vattensystem har även entreprenörens åsikter om åtgärden vid Bergvattnet undersökts.

Alla markägare utom Sveaskog har fått svara på samma frågor om hur de upplevt åtgärden vid Bergvattnets damm. Eftersom Sveaskog är dammägare och den som genomförde åtgärden, har de intervjuats separat. Entreprenören ville svara på frågorna skriftligt så att de kunde tänka genom svaren ordentligt. Nedan följer en redovisning av resultatet. Entreprenören och Sveaskog redovisas för sig medan de fem markägarna redovisas ihop.

Entreprenör

Innan åtgärden höll entreprenören sig neutral i frågan då det fanns olika åsikter om åtgärden. De kände en viss osäkerhet på hur åtgärden skulle påverka vattennivån i Bergvattnet och därmed kanotverksamheten i området.

Entreprenören tyckte att det blev bra efter åtgärden. Framförallt för att det genomfördes ordentligt och professionellt, att det finns kvar rester av dammen, att det finns en informationstavla på plats samt att det numera finns ett rejält rastbord på platsen.

Entreprenören har inte märkt någon förändring för verksamheten efter åtgärden. Den är dock svår att utvärdera då verksamheten blivit kraftigt påverkad av Covid 19. De har inte fått in några reaktioner från kanotisterna vilket beror på att det inte blivit några förändringar för dom. Samma sträcka att lyfta och gå med kanoten som förut. De som är där för första gången ser ingen skillnad.

Entreprenören tycker hela tillståndsprocessen fungerat bra och fick förtroende för länsstyrelsens förklaring till åtgärden. De tycker även att de togs på allvar och att de haft bra möjligheter att yttra sig.

Entreprenören vill även vara med i diskussionen om det blir fortsatta åtgärder vid Åboholms kvarn och uppströms.

Sveaskog (dammägare)

Sveaskog tyckte att det blev bra. Det blev som dom tänkt sig och som var beskrivet i förarbetena och ansökan till Mark- och miljödomstolen.

Åtgärden har påverkat deras verksamhet genom att de numera inte har något dammansvar längre och slipper bekymra oss om reglering och skötsel av dammen.

Inga klagomål har kommit in direkt. De enda negativa åsikter som förekommit är de som varit med i media. Vissa positiva åsikter kunde märkas från de som var med vid invigningen av de nya förhållandena vid utloppet av Sävsjön/Bergvattnet.

Telefonintervju med berörda fastighetsägare

Tre av fastighetsägarna var permanentboende och två hade fastigheterna som fritidsboende.

Innan åtgärd var fyra negativa till åtgärden och en var positiv till att ta bort dammen men frågande vad det gäller vattennivån i Sävsjön/Bergvattnet. De som var negativa var främst oroliga för en sänkt vattennivå men även fundersamma på påverkan av de kulturella värdena. En tyckte att det generellt är dumt att riva dammar.

Efter åtgärd var fyra av fem nöjda med vattennivån i sjön medan en var övertygad om att dammar behöver finnas för att kunna reglera vid de framtida klimatförändringarna.

Förändringen som fyra av fem sett vid sin fastighet var att vattennivån var högre och jämnare än förut. En tyckte att vattennivån var lägre än på den tiden luckorna i dammen var kvar.

Alla hade varit vid dammen innan åtgärden men endast tre hade varit där efter åtgärd. Av de tre som varit där så hade en bara sett åtgärden från sjön och kunde därför inte uttala sig om hur det blev. Av de två som varit på plats så tyckte en att det blivit bra och en tyckte att det blev dåligt (förfulat).

Det var skilda åsikter vad det gäller processen från förslag till åtgärd. De som tyckte den varit bra hade fått all information som behövs och att alla övriga delar genomförts som det ska. De som tyckte att processen var dålig var missnöjda med informationen och att det var faktafel i förarbetena. De som tyckte att det var mycket dåligt var missnöjda med alla ingående parter, konsult, dammägare och länsstyrelse.

I övrigt fanns det funderingar och åsikter om hur media rapporterat kring åtgärden, att åtgärden drar till sig avarter av människor som förstör egendom, risker att bäcken torkar ut neråt, att det är kul att öringen kommit upp och lekt, att det är fram och tillbaks med regleringen av vattnet och om det kommer att fortsätta med åtgärder längre upp i Sågkvarnsbäcken.

Diskussion

Fiskfaunan har följts under ett flertal år med upprepade provfisken i Sågkvarnsbäcken. Det finns även resultat från provfisken efter att åtgärden vid Bergvattnets damm genomförts. Detta gör att bedömning av de biologiska målen är trovärdiga. Fisk kan numera vandra fritt förbi Bergvattnets damm. Återkolonisationen av området uppströms Bergvattnets damm är dock i ett inledande skede och strömförhållandena är fortfarande beroende av att regleringen av vattenflödet uppströms sköts korrekt varför uppföljande undersökningar av fiskfaunan är viktiga i framtiden. En spegel skulle även vara ett bra redskap för att se till att tillräckligt med vatten finns även i de nedre delarna av vattensystemet. Även en uppföljning av hur området kring Bergvattnets damm utvecklas i framtiden vore intressant. Årliga besök för att se hur vegetationen utvecklas och även se om strömförhållandena förändras över tid.

Ett argument mot att genomföra åtgärden har varit den påverkan på kulturmiljön det skulle innebära. Enligt arkeolog Anna Ulfhielm är i dag dammvallen väl synlig och ser stabil ut. Den avhuggna kanten mot bäcken ser också bra ut och stenarna som lades ut som skydd för vallen verkar ha fyllt sin uppgift. Sammantaget så anser hon att åtgärden ur ett kulturmiljöperspektiv blev mycket bra. Dammvallen är väl synlig och det går att förstå att det funnits en hålldamm här.

I media har Bergvattnets damm förekommit med jämna mellanrum sedan 2016. Slutsatsen är att merparten av det som publicerats varit emot åtgärderna vilket kanske är tydligast vad det gäller debattinläggen där fyra av fem debattinlägg var emot. I artiklarna har båda parter fått uttala sig i knappt hälften av artiklarna medan de som varit emot varit med i arton. I endast ett debattinlägg och en artikel har enbart förespråkarna fått uttala sig.

Antalet fastighetsägare och entreprenörer som på ett eller annat sätt blev påverkade av åtgärden vid Bergvattnets damm var ett fåtal. Att dra allt för stora slutsatser av detta resultat är därför svårt. Flera av fastighetsägarna hade inte varit vid dammen efter åtgärden och Covid-19 hade påverkat entreprenörens resultat. Detta gör att de hade svårt att uttala sig om vad de tyckte om åtgärden och hur det påverkat deras fastigheter och verksamhet. Det som dock var gemensamt för alla utom en var att de tyckte att vattennivån i Sävsjön/Bergvattnet blivit högre och/eller stabilare än tidigare.

Dammägaren är på det hela nöjd med åtgärden och har inte direkt fått in några klagomål förutom det som publicerats i media.

Slutsatsen av undersökningen är därför att:

• Det biologiska målet med åtgärden är uppfyllt. Fisk och annan vattenlevande fauna kan numera vandra fritt förbi Bergvattnets damm.
• Dammägarens mål är uppfyllt. Dammen är utriven och inget dammansvar finns längre vid Bergvattnets damm. Åtgärden blev som planerat.
• Direkt berörda fastighetsägare är till största delen nöjda med att vattennivån i Sävsjön/Bergvattnet i dag är högre och mer stabil än tidigare. En markägare är dock negativ till hela åtgärden.
• Entreprenören har inte märkt något negativt men har svårt att utvärdera hur åtgärden påverkat verksamheten på grund av att verksamheten påverkats av andra orsaker (Covid-19).
• I media dominerar artiklar och debattinlägg som är emot åtgärderna vid Bergvattnets damm.

Referenser

Elfiskeregistret 2020. https://www.slu.se/institutioner/akvatiska-resurser/databaser/elfiskeregistret/

Olsson M. 2019. Undens öringbäckar. En utvärdering av restaureringsåtgärder i Fräsebäcken, Sågkvarnsbäcken och Åsebolsbäcken.

Vänersborgs Tingsrätt, Mark- och miljödomstolen 2018. Dom. Ansökan om tillstånd till utrivning av Bergvattnets damm vid Sävsjöns utlopp i Laxå kommun.

Media

Nerikes Allehanda

• 2016-09-23, Bergvattnets damm läcker som ett såll
• 2016-11-16, Markägare protesterar mot Sveaskogs planer på rivning av gammal stendamm i Bergvattnet
• 2016-11-23, Bergvattnets damm är en fornlämning och kan inte rivas
• 2017-01-07, Alternativ vattenväg finns till dammen i Bergvattnet
• 2017-05-27, Vattennivån i Tivedens kanotled riskerar att sänkas vid dammrivning
• 2018-09-07, Farväl till Bergvattnet – sjön förväntas bli en strömmande fåra
• 2018-11-17, Nätverket Tivedens vänner: Rädda Örebro läns mångfald
• 2019-07-10, Sveaskog har rivit Bergvattnets damm
• 2019-07-10, Hartman om rivningen: ”Det här blev värre än jag trodde”
• 2020-06-12, Ett samspel mellan människa och natur

Skaraborgsbygden

• 2016-03-04, Uråldriga dammar rivs i Tiveden?
• 2017-06-02, Slutstrid om Tivedens bäckar?
• 2017-10-13, Oro i Tiveden för Bergvattnet
• 2018-06-01, Klart för rivning av Bergvattnets damm
• 2019-05-02, Vad händer egentligen i Tiveden?
• 2019-06-14, Hallberg kräver att Karlsborg agerar för Tiveden
• 2019-06-20, Kulturmiljöanalys avråder dammutrivning i Tiveden

Land

• 2017-08-17, Sveaskog tar inte hänsyn till kulturlämningar
• 2018-02-04, Statliga Sveaskog missbrukar sitt regeringsuppdrag

P4 Örebro

• 2016-11-10, 3 000 protesterar mot dammplaner i Tiveden
• 2016-11-16, Stort intresse för möte om dammen vid Bergvattnet
• 2017-10-08, Processen om Bergvattnets damm fortgår – huvudförhandling väntar
• 2018-07-26, Protester mot dammrivning

P4 Skaraborg

• 2016-11-16, Tusentals närboende protesterar mot att dammar i Örebro län och Västra Götaland måste rivas eller repareras.

Vårt Laxå

• 2019 Nr 2, Fina fisken för öringen i bäcken