Skyddszoner

I en kort film samtalar Susanna Hansen, Västerås stad, och Roberth Kihlin, lantbrukare, om åtgärden skyddszoner.

En skyddszon är en gräsbevuxen yta där det inte finns några krav på skörd. De är ofta belägna längs diken eller vattendrag och är bra för både minskat näringsläckage, säkrare växtskydd och för biologisk mångfald. Skyddszoner kan anläggas längs blåmarkerade vattendrag på kartan eller vattendrag som har rinnande vatten året runt.

Varför skyddzon?

Minska erosionen och transporten av jordpartiklar och fosfor ut i vattendraget.
Minska risken för att växtskyddsmedel hamnar i vattnet.
Gynna den biologiska mångfalden genom att skapa en plats där växter och djur kan leva.
Skyddszonen kan användas som transportväg och skapar tillgänglighet längs diket.

Anlägg skyddszoner

En stor del av fosforn förloras genom jorderosion på åkern, och då kan skyddszonen fungera som ett filter där jordpartiklarna och fosforn fastnar. Zonen fungerar däremot inte lika bra för kväve eftersom kväve inte binds till jordpartiklar utan är vattenlösligt. Kvävet rinner istället ner till grundvattnet eller ut genom dräneringsrör under skyddszonen.

En skyddszon längs diket minskar erosionen och fosfortillförseln till vattnet. Foto: Susanna Hansen

Praktiska tips

En skyddszon gör störst nytta på marker som sluttar ner mot ett dike eller vattendrag, alternativt på jordar som är känsliga för erosion. Se efter var matjorden brukar erodera vid blötare perioder, som efter kraftiga regn eller när det blir smältvatten på våren.

Ersättning

Du kan både få ersättning för att anlägga skyddszoner längs vattendrag och så kallade anpassade skyddszoner ute på åkern där kända erosionsproblem finns. För att vara berättigad till ersättning måste du ha ett åtagande, samt följa de villkor som finns gällande bland annat skötsel av mark. Kom ihåg att en skyddszon kan göra miljönytta även om stödvillkoren inte medger ersättning för just det stället.